Wednesday, December 18, 2013

"Officerare" och "Civilister"



RWD 13 - SP-BML som kom till Visby den 13 september 1939.


Både officeren och civilisten hade en militär bakgrund men deras förhållningssätt till kriget var så olika.

Den 13 september 1939  landade de på Gotland. Deras flygplan, en RWD-13, SP-BML var det första utländska flygplanet som (nöd) landade på svensk mark efter krigsutbrottet 1939. 





Det var två polska löjtnanter; piloten Edmund Jereczek och Tadeusz Nowacki-Norwid som skrev senare "Landet utan Quisling" som kom med RWD 13 planet. Planet trots de civila beteckningarna tillhörde det polska kust-försvaret.



Var killarna ett slags 
desertörer? I en del polska källor säger man att de fick en order att flyga till Sverige. En del säger att ordern var att ansluta sig till det polska flyget i Vilnius. En efterkonstruktion? Se Gotlands Allehanda från 14 september (på KB) eller förhörsprotokoll från den svenska polisen.






Den ena, underlöjtnanten piloten Edmund Jereczek uppgav sig vara civilist, ett slags teknisk ledare i ett flugklubb medan den andre Tadeusz Nowacki hade en militäruniform, och angav vara aktiv inom den polska krigsmakten. 

Edmund Jereczek var naturligtvis också i det militära med underlöjtnat och flög ett flygplan som införlivades den 24 augusti 1939 i det polska kustförsvaret (Pluton Łącznikowy Dowództwa Lądowej Obrony Wybrzeża). Jareczek blev också utnämnd till skvadron chef i det militära kustförsvaret den 31 augusti 1939.


Edmund Jereczek var naturligtvis också i det militära med underlöjtnat och flög ett flygplan som införlivades den 24 augusti 1939 i det polska kustförsvaret.




Edmund Jereczek som var piloten på RWD 13 (SP-BML) planet har inte heller kommenterat sin "kursändring" med 90 grader! Han skriver i sin rapport från den 18 oktober 1939 till Polska krigsministeriet i London följande: 
Jag startade 13 IX ( 13.9) klockan 12.30 mot Sverige med planet RWD 13, SP-BML. Samtidigt startade RWD 13, SP-ATB med piloten Waclaw Zarudzki om var öde därefter vet jag inget då jag startade i mycket dåliga väderförhållanderna med dimma och dåligt sikt på och moln-höjd på 100 meter. ....... Landande på Gotland, Visby där planet togs i arrest. Edmund Jereczek underlöjtnant, pilot . London den 18 oktober 1939 .




Enligt vissa uppgifter skulle 2 st RWD 13 (SP-ATB och SP-BML) flygas till Vilnius, dvs kurs 90 grader (röda linjen). Enligt andra uppgifter så skulle den först flygas 30 grader under 1 timme (ca. 180- 200 km) och därefter 330 grader under 1 timme (180-200 km). Detta för att inte missa Gotland i sin navigering. Lite olika uppgifter har lämnats till den svenska polisen och polska regeringen i exil o RAF.


Naturligtvis var det Jereczeks och Nowackis egna berättelser under förhören den 14 september i Visby dikterade av själva situationen och vad de ville göra i framtiden under det pågående andra världskriget som avgjorde deras vidare öden.



För mig så verkar det såsom de redan förberedde "sina öden" i Polen före avresan. Nowacki-Norwid var klädd i uniform och därför internerades, medan Jereczek som var klädd i civila kläder fördes till Stockholm, där den polska konsulatet ordnade för hans frigivning och vidarefärd. Han lämnade Sverige den 2 oktober 1939 via Frankrike kom han till England, där han fortsatte kampen med som pilot och därefter instruktör inom RAF.  Jereczek har efter kriget stannat i Storbritannien och dog i Birmingham på 1984.

Nowacki-Norwid valde troligen redan i Polen en internering i Sverige. Han livnärde sig här som författare och publicist.
Han dog den 12 april 1976 i Stockholm. Hittade nyligen en bild som refererar till en filminterview som gjordes med Nowacki-Norwid. I texten står det att han och en pilot skulle eskortera ett flygplan till Vilnius men p.g.a. fientlig flyg så ändrade de kursen mot Sverige. Det står även att både piloten och Nowacki internerades i Sverige. 

Mer felaktig information står i en bok av Tadeusz Nowakowski "My, z Polski" (Vi från Polen) som i Nowacki-Norwids beskrivning blandar författaren ett polsk ord som står för en överste med ett annat som avser ett regiment. På det sättet blir en överste Stanisław Dąbek ett Regimente Dąbek  där Nowacki-Norwid skulle ha tjänstgjord. Överste var en yrkesofficerare och befälhavare av Kustförsvaret på Land - Lądowa Obrona Wybrzeża.

Efter det följer en beskrivning av Nowacki-Norwids flykt som inte heller är sann.


Naturligtvis var deras egna berättelse dikterade av situationen och vad de ville göra i framtiden under det pågående andra världskriget. Här berättade Edmund Jareczek att han hade inget med det militära att göra.
Nowacki-Norwid valde troligen redan i Polen en internering i Sverige. Ovan är delar av förteckningen över av honom medhavda saker i planet.
RWD 13 - SP-BML som kom till Visby tjänstgjorde i det svenska flygvapnet under kriget


RWD 13 SP-ATB som skulle flyga samtidigt som Jereczkos plan men störtade strax efter starten.

RWD 13, SP-ATB om skulle flyga samtidigt som Jereczkos plan men störtade strax efter starten. Här på stranden omgiven av Wermachtsoldater.

Landet utan Quisling

av NORWID, STEFAN TADEUSZ

Stockholm  Bonniers | 1944


Fanns det något försök på de polska ubåtarna att bryta interneringen liksom de andra ubåtarna, ORP Orzel och ORP Wilk ta sig till England för tjänstgöring inom British Navy?

Enligt ett meddelande daterat den 4 maj 1943 från den polska militärattachén i Stockholm till den polska regeringen i London att ett försök har gjorts av 6 officerare och 3 matroser att få flyktingstatus i Sverige.  Således komma ifrån de internerades militärstatus och på det sättet kunna resa till England och ansluta sig till de polska styrkor där. Precis på samma sätt som piloten Edmund Jereczko har gjort och anmälde sig inom 1 månad efter landningen i Visby till fortsatt tjänstgöring i England!

De sex som också gjorde det var folket från ORP Batory: kpt. Jerzy Milisiewicz, kpt. Eligiusz Ceceniewski, kpt. Konrad Sawicz-Korsak, löjtn. Tadeusz męczyński, 
löjtn  Alfons Górski och u
löjtn. Mieczysław Tarczyński. De framhöll att de flydde från Polen "privat" i en privat båt och blev upplockade av ORP Batory. De sex har lyckats att komma till England och kämpade mot tyskarna. Kaptain Konrad Sawicz-Korsak blev befälhavare för ORP Blyskawica.


Inför den polska kapitulationen och överlämnandet av Hel återvände delar av besättningen till ORP Batory och på kvällen (19.40) den 1 oktober 1939 flydde 16 personer genom trippla tyska avspärrningarna. - Då hade ORP Batory 16 besättningsmedlemmar som består av kpt. Jerzy Milisiewicz - arrangör av flykten, kapten Eligiusz Ceceniewski, kpt. Konrad Sawicz - Korsak, Alfons Mountain, Tadeusz Męczyński, sek. Mieczyslaw Tarczyński, 4 underofficerare, tre tulltjänstemännen och tre civila.

kpt. Jerzy Milisiewicz - (40 år gammal då) var arrangören av flykten

Det fanns andra polacker som angav sig vara civila när de anlände till Sverige. Detta för att undvika internering i Sverige och kunna fortsätta kampen mot nazismen. Den 22 oktober 1939 anlände nio polacker till Gotland med en roddbåt.  Flertalet av de kunde fortsättas på fri fot och med hjälp av den polska legationen i Stockholm ta sig vidare till England och ta värvning där.

De som kom var

Bosman floty handlowej Feliks Kozakiewicz 
kapral pilot Zygmunt Popławski - nr sł. P-1528 
kapral pilot Antoni Palul - nr sł. 780247 
kapral pilot Tadeusz Zawistowski - nr sł. 780255 
sierżant piechoty Wacław Raczkowski, 
sierżant piechoty Stanisław Lewandowski, 
podchorąży piechoty Wincenty Zienkiewicz, 
radca handlowy i chyba nie wojskowy Józef Pujdak, 
podporucznik rezerwy ułanów Bolesław Kwiatkowski.


Jag undrar om det diskuterades något försök på de polska ubåtarna som till sist parkerades utanför Mariefred, långt ifrån Östersjöns salta vattnet att bryta interneringen? Tidigare har ubåten ORP Orzeł  kunnat smitta från interneringen i Estland och liksom och ORP Wilk ta sig till England för tjänstgöring inom British Navy.

Man vet att man enligt ett meddelande från den 4 maja 1943 från den polska militärattachén i Stockholm till den polska regeringen i London om att rättsliga försök av få 6 officerare och 3 matroser till att få flyktingstatus dvs inte att de skulle betraktas såsom internerade militärer och på det sättet kunna utverka en resa till England för att de senare skulle kunna ansluta sig till de polska väpnade styrkor där.

De sex var: kpt. Jerzy Milisiewicz, kpt. Eligiusz Ceceniewski, kpt. Konrad Sawicz-Korsak, por. Tadeusz męczyński, por. Alfons Górski och ppor. Mieczysław Tarczyński. De framhöll att de flydde från Polen "privat" i en privat båt och blev upplockade av ORP Batory. De har lyckats att komma till England och kämpade mot tyskarna. Kapten Konrad Sawicz-Korsak blev senare befälhavare för ORP Burza.

Monday, December 16, 2013

Kassettband 50 år

Idag fyller det 50 år. Det sägs att ett kassettband kan i bästa fall hålla god kvalitet i 50 år men det stämmer inte!


Sunday, December 15, 2013

99.9% fetfri - 99.9% fat free

99.9% fettfri  -  99.9% fat free

Friday, December 13, 2013

One extra Korczak day

In late November I got one extra Korczak day. I got an email from an unknown person who asked me for a picture of Rózia Abramowicz, his aunt, see below:


Janusz Korczak with his staff in a summer camp at the Rózyczka farm in Goclawek, photographed in July 1933. 
In the photo: 
Rózia Lipiec (seated on the left), Korczak, 
Ada Poznanski (seated second from the right), 
Rózia Abramowicz (seated on the right), 
Mania Liberman (standing on the left), 
Saba Leizerowicz (standing second from the right), 
and a man named Woba. 

Rózia Abramowicz

Good Morning Roman.
My name is L. This is about my aunt Roza Abramowicz who was working at Korczak Orphanage. As far as I know so she went along with Korczak and was murdered in Treblinka. My mother and my uncle (no longer alive) were also in Korczaks Orphanage Dom Sierot. I want to ask you if there are somewhere w pictures of my aunt from the time when she worked with Korczak?
Yours sincerely
L

I was first referring to the pictures on my blog and sent to him via e-mail a portrait of her aunt.

It is interesting that he waited until he was "70 minus" to start looking for his aunt. Especially interesting as his parents were also as children, orphans at Dom Sierot.

Korczakowski dzień



W listopadzie miałem znów tzw. Korczakowski dzień. M.in. odezwał się do mnie (z polecenia) nieznany człowiek z prosba że by chciał mieć chociaż jedno zdjęcie Rózi Abramowicz, jego ciotki.

Dzien dobry Roman. :)
Nazywam sie L. Chodzi o sprawe mojej cioci Røzia Abramowicz, ktøra byla (pracowala) pomocnica Korczaka. Z tego co wiem poszla razem z Korczakiem na smierc. Moja matka i møj wujek (juz nie zyjacy) tez byli w domu Korczaka. Chcialem sie spytac czy nie ma gdzies jakis zdjec z moja ciocia z czasøw pracy u Korczaka?

Pozdrawiam serdecznie
L


Kazałem by zobaczył zdjęcia na moim blogu i dosłałem mu mailem jeszcze jedno portretowe. 


Ciekawe jest że czekał aż do wieku "przejrzałości" żeby zaczać szukać. Jego rodzice to też wychowankowie Domu Sierot.




Janusz Korczak with his staff in a summer camp at the Rozyczka farm in Goclawek, photographed in July 1933.
In the photo: 
Rozia Lipiec (seated on the left), Korczak, 
Ada Poznanski (seated second from the right), 
Rozia Abramowicz (seated on the right), 
Mania Liberman (standing on the left), 
Saba Leizerowicz (standing second from the right), 
and a man named Woba. 

Reizl Rózia Abramowicz, a former pupil who joined the staff of the Dom Sierot. She was among the teachers who accompanied the orphans on the deportation in August 5th, 1942.

Thursday, December 12, 2013

The Sun in the mid of December - Stockholm


Stockholm’s shortest day is 21 December, 6 h 4 min 46 sec (approx.). 

Today, Stockholm sees the sun rise at 8.35 AM and disappear again at 2.47 PM, a miserly six hours, twelve minutes and nine seconds of light therapy, 

The longest day in Stockholm (21 June) stretches for 20 hours and 37 minutes, with sunrise at 3.31 AM and sunset at 9.08 PM.

The Lamp and it´s Shadow are almost at the same level
Sztokholm, róg domu naprzeciwko mojej kamienicy. Słońce w zenicie czyli w szczytowym punkcie swojego położenia, w grudniu tuż nad horyzontem.

Stockholm, corner the house opposite to my. The sun at its Zenith (the peak of its position). 
However, in the mid of December it means the sun is just above the horizon.








Wednesday, December 11, 2013

40 years since my first scientific publication

A FINE STRUCTURAL INVESTIGATION OF THE CHLOROPLASTS FROM THE ROOT OF LEMNA MINOR L.
Author: WROBLEWSKI,R.
Date: 1973
JOURNAL OF SUBMICROSCOPIC CYTOLOGY 5:97-105


40 years since my first scientific publication. It was send to the publisher in 1972. After this very first one I published more than 100, a.o. one Ph.D thesis in 1978.


What is the function of the Lemna minor - duckweed root? 

I think there are numerous functions as the 

Duckweeds are exceptional.  Duckweed in Polish Rzęsa drobna  and  in Russian Раска малая 

40 years since my first scientific publication.







Research has shown that duckweeds mostly absorb water and nutrients through the lower surface of the leaf (frond), not through the roots.


In the water, long duckweed roots use to be entangled with one another.  If one tries to gently pick up one plant or frond colony, often the result is to pick up several others whose roots are entangled with the first.  


In nature, this helps duckweeds to form loosely- connected mats on the water surface. Thus, provides the stability of entire colony and also help to keep the individual plants orientated rightside-up in the water as they encounter wind and water turbulance.  

The duckweed root is like a sea-anchor. A sea anchor does not touch bottom, but prevents a sailor's boat from drifting in the wind. 

What is special about the duckweed roots is that it contains chloroplasts. Chloroplasts are organelle bodies which contain pigments such as chlorophyll. They are photosynthesizing centers and are found in the cells of organisms that produce their energy from the sun. Normally they appear in leafs.



My Ph.D thesis with the electron microscopic micrograph of human skeletal muscle
Wenner-Grens Institut. Huvudentré. Bakom syns i snöyran Matteusskolan.

The Atlas of Biological Ultrastructure - two edition during seventies (1975 and 1978). The first publication in Swedish. It contained over 80 photographs taken in scanning and transmission electron microscopes. Front page is the picture of cilia from my boss and promotor Björn Afzelius. He was the one that described the human syndrome caused by immotile cilia (1976).
Biologisk Ultrastruktur med omslagssida fylld med cilier med det karakteristiska ”9 + 2” mönstret.


Björn Afzelius gav oss under 3-betygskursen i fysiologi ett par elektronmikroskopiska bilder att studera. De var fyllda med tvärsnittade cilier med ett tydligt 9+2 mönster. Men en del av cilier hade armar pekat medurs och andra och motsatt håll. Efter en halvtimme kom jag på lösningen. Bilden föreställde gällarna hos en fisk. Det var TVÅ gälar som låg intill varandra och då det var ett tvärsnittet var en del cilier ett medurs- medan de andra ett moturs arrangemang. Jag har svaret! Troligen var det faktum att jag fann lösningen på gåtan (1973) som gjorde att Björn antog mig som doktorand. 
Wenner-Grens Institut. Föreläsningsal och bibliotek samt festlokal, högst upp.

Min första publikation handlade om andmat. Således om Lemna minor, en växt som man finner på vattenytan. Min dåvarande chef vid Botaniska Institutionen vid Stockholms Universitet, prof. Folke Fagerlind tyckte att det var inte publicerbart mer än som ett 3-betygsarbete. Så fort jag lämnade Botaniska Institutionen i Stockholm och flyttade till Wenner-Grens Institut (Norrtullsgatan 16) så publicerade jag det i en engelskspråkig tidskrift som var med i Current Contents. 

Artikeln handlade om något så ovanligt som kloroplaster i rötterna. Jag fick ett par hundra förfrågningar, då såsom kort eller brev med posten om särtryck. 


Björn var min handledare under åren 1974-1978 då jag var doktorand vid Wenner-Grens Institut. Han tillhörde trots sin ringa ålder, den gamla typen av handledare. Vad betyder det.  Jo, de nya handledarna vill (läs: tvingas) att producera resultaten på löpande band och doktorander sätts in i redan fungerande långtgångna projekt där risken att misslyckas är minimal och avkastningen, den vetenskapliga produktionen är som störst. Studenter omvandlas till laboratorieassistenter eller som gruppen heter nuförtiden biomedicinska analytiker.

Björn var mycket upptagen vid den tiden med sin egen Kartagenerforskning. Han var också vid den tiden redaktör för en svensk populärvetenskaplig tidning. Allt detta bidrog att jag fick så fria händer. Samtidigt fanns Björn alltid till hands när man behövde honom. På den tiden fanns ingen internet och datoriserad sökning av vetenskaplig litteratur var i sin linda. Om man hade ett problem eller sökte efter en artikel så gick man till Björn. Efter en stund tänkande brukade han alltid gräva fram ett särtryck eller referens ur hans egna handskrivna kartotek.

Doktorandtiden var rätt så hektisk för min del. I början hade jag min blivande fru som gick i gymnasiet att ta hand om, liksom föräldrarna, familjeekonomi (två extra jobb. I slutet två hundar, Ami och Nasza och dottern Natasha om höll på att födas mitt under disputationen. Björn var mycket ängslig över det sistnämnda; Roman, Du går väl inte ifrån disputationen, försökte han försäkra sig om? Visst gör jag det! var mitt entydigt och ärligt svar. 
Björn Afzelius hade ett änglatålamod att rätta mina vetenskapliga manuskript. Jag skrev med jättelånga meningar, vilket är mycket vanligt i polskan. Björn styckade de långa meningarna till fyra, fem korta, träffande engelska.

Björns mest kända vetenskapliga insatser är undersökning av Kartagener's Syndrom, eller som den också kallas Primary Ciliary Dyskinesia. Björn kunde på ett tidigt stadium, innan alla andra biokemiska och molekylärbiologiska metoder var tillgängliga, fastslå att det var en avsaknad av små dynein armar som var orsaken  - en defekt i cilier och spermiesvansar.