Vardagen för barnen i "Dom Sierot började klockan sex på morgonen med en väckningssignal, en gongong. - Nästa gongong handlade om frukost och bön.

Vardagen för barnen i "Dom Sierot började klockan sex på morgonen med en väckningssignal, en gongong. En del av barnen hade ett slags avtal "att vakna och gå upp" redan vid den första signalen. Avtalen, om de fullföljdes resulterade i ett minneskort från Korczak där antalet "tidiga väckningar" angavs. Naturligtvis hade sådana avtal ett högt pedagogiskt värde och liknande system infördes även i barnhemmet Nasz Dom.

Gongen var inte enbart en väckningssignal. Den användes vid ett antal tillfällen som måltider och vid Shabbatsamling. Nedan en beskrivning av en Shabbatsamling i Dom Sierot av Józek Halpern, hans första efter att ha blivit antagen som bursa-student av Korczak i september 1929. Beskrivningen börjar med: Gong. Alla ställer sig bredvid sina stolar. Bön. Pojke med en mössa på huvudet vid de tända ljusen ber....

Liknande beskrivning finns nedtecknad av en annan bursa-student - Leib (Arie) Bruchner som beskriver hur fort barnen springer ner från sovrummen till frukosten och ställer sig vid sina bord och efter en judisk morgonbön börjar äta och samtala med låga röster.

Gongong beskriven av Józef Halpern (Arnon).

Gongong och barnens frukost beskrivna av Leib (Arie) Buchner.