Brustabletter mot antisemitism - Ahmed och David - Bara för opportunister - Goliat har tusen liv liksom "skomakaren i Gaza"!

Monstret i mitten av vasen heter Hydran. Enligt en gammal grekisk berättelse har Hydran minst åtta huvuden (här tio), en giftig andedräkt och ställer till problem, skrämmer folk och sägs vara odödlig. När man försöker hugga huvudet av den så växer det blixtsnabbt ut flera nya.

Den svenska regeringen visar ingen förståelse att problemet med antisemitism i Sverige är direkt knutet till det starka massmediala trycket mot judar och Israel.

Antalet mediala "informationer" av den typen per dag är skrämmande. Svensk statlig media (Hydra) bygger upp antisemitismen dagligen. Samtidigt så försöker man från regeringskansliet för samma skattepengar, att förmedla åtgärder och förslag till åtgärder och utredningar.

Det är att jämföra med Goebbels propaganda som dagligen nådde milioner tyskar samtidigt som en liten grupp antinazister delade ett hundratal flygblad.

Åtgärder i Sverige där man stödjer två ungdomar "Ahmed och David" där den ene är arab och den andra, en jude som visas i TV och/eller går i en skola är att jämföra med att dela de hundra flygblad i Nazityskland. Samma sak gäller ideér om en nytryckning av "Om detta skall ni berätta" eller ett inrättande av ett Museum of Förintelsen där Förintelsen inte förklaras alls. Numera "i dagens Sverige" kommer även resor till Förintelsens minnesplatser inte heller ha någon effekt! 

Alla nämnda åtgärder saknar verkan eller verkar som brustabletter. Brustabletter är värktabletter där den lindrande effekten uppstår relativt fort men redan efter 1-2 timmar så avtar den lika fort. Brustabletten kan ha smak av hallon eller blåbär och är även visuellt attraktiva, viktigt för opportunister.

I Sverige anser politiker att problemet med antisemitism i Sverige är knutet till okunskap. Man vill därför sjösätta stora kampanjer så att ingen ska kunna ursäkta antisemitism med bristande kunskap...

Nu hade det gått över 80 dagar sedan Hamas brutala terrorattacker mot oskyldiga israeler den 7 oktober. Samma dag som terrorattackerna som innehöll halshuggningar, våldtäkter och gisslantagning skedde kunde vi se från flera svenska städer hur den fruktansvärda terrorn inte fördömdes och sörjdes, utan firades. Judiska röster och skrik tystnade fort både under terrorattacken och i svensk media.

Hamas och Islamiska Jihads raketer över Israel. January 1st, 2024. Är det en Nyårshälsning från "Skomakaren från Gaza"? Vare sig Sveriges Radio eller Sveriges Television rapporterar om det! Kusligt! Man rapporterar dock att en person dog i en hajattack på en ö i södra halvklotet.

Janusz Korczak och hans barnhem - Jag älskar dina "Przypisy Edytorskie" - fotnoter sa jag till Marta Ciesielska.

En fullständig och grundligare läsning av Janusz Korczaks skrifter underlättas av Marta Ciesielskas mästerligt förberedda och redigerade fotnoter. Detta är en verklig kunskapsgruva om de människor och händelser som Janusz Korczak nämner i sina texter.

skrev i sin recension av Korczak Getto dagbok dr. Joanna Kapica-Curzytek

Det finns egentligen två huvudtyper av fotnoter. Den ena typen förklarar orden som inte används numera. Till exempel kadryl som Janusz Korczak använder i "Bankructwo małego Dżeka". Jag kände till att kadryl var en dans men i Korczaks bok så står ordet för en billig pressylta. Ett annat ord som förklaras är kajet lub kajecik, som betyder skrivbok eller egentligen en liten skrivbok. Ett ord som finns i "Król Maciuś na wyspie bezludnej" som jag kände till men tycks vara numera okänd.

Tillbaka till "Przypisy Edytorskie" - fotnoter av Marta Ciesielska (m.fl).

Många av Janusz Korczaks böcker har egentligen en extra författare. Redan på tidigt s stadium läser man Fotnoter Marta Kopczynska som är Marta Ciesielska flicknamn.

Pełną i bardziej wnikliwą lekturę pism Janusza Korczaka ułatwiają mistrzowsko opracowane i zredagowane przypisy Marty Ciesielskiej. To prawdziwa kopalnia wiedzy o osobach i wydarzeniach, o których wspomina w swoich notatkach Janusz Korczak.

Dom na Krochmalnej na łamach "Małego Przeglądu" / [wybór i oprac. Marta Ciesielska].

Przypisy edytorskie

kadryl (daw.) — tu: niskiej jakości wędlina, tani salceson.
kajecik (daw., z fr. cahier: zeszyt) — zeszycik, mały zeszyt.

The Innocent Children Day (Värnlösa Barnens Dag) and Holocaust Children Victims.

On that particular day, I am always thinking about Korczak and also about Holocaust victims buried in Stockholm. They were 8-10 years old when WWII started and died in Stockholm in 1945-1946. The photograph shows the Holocaust Memorial in Stockholm. 6 stone stabs with the names of death camps where 1.5 million Jewish children were murdered. The granite stabs stand between the graves of Holocaust victims. Some of them were born in 1930. That means as young as 9 years old when WWII started and teenagers when they died in Stockholm.

On December 28, 2019,

Today is the Innocent Children Day (Värnlösa Barnens Dag).
Because of this Day, I wrote (in Swedish) an article on my blog about 14 000 Jewish Infants that were killed by King Herod in Bethlehem and about 1 500 000 innocent Jewish children that were murdered by Nazis during the Holocaust.
On that particular day, I am always thinking about Korczak and also about Holocaust victims buried in Stockholm. They were 8-10 years old when WWII started and died in Stockholm in 1945-1946.
Holocaust Memorial in Stockholm. 6 stone stabs with the names of death camps where 1.5 million Jewish children were murdered. The granite stabs stand between the graves of Holocaust victims. Some of them were born in 1930. That means as young as 9 years old when WWII started and teenagers when they died in Stockholm.

In Sweden, December 28 was earlier called "Menless Children's Day". In 2000, the day changed its name to "Homeless Children's Day" because it was considered that the word "menlös" had acquired too negative a connotation. This is how the Language Council writes: In older Swedish, menlös most likely meant 'innocent' (actually 'without the ability to do anything'), 'without harm or fault', and menlös children were children who had no sins on their conscience. Today, as you know, menlös mainly means 'bland', or 'inoffensive'.

De oavslutade böckerna

We apologize for the inconvenience this causes you. En annan motståndare är kriget där den enda demokratin i Mellanöstern kämpar för sin överlevnad och bekämpar terrorister. Jag hade planerat att tillbringa oktober-december i Israel och göra där de sista intervjuer och arkivsökningarna då mycket av den information jag är ute efter är inte digitaliserad. Det positiva är att den sk Andra generationen där har aktiverats bl.a. genom mina förehavanden och publicitet.

Vissa böcker blir aldrig klara. Troligen så finns det tusentals böcker som är nästan klara eller helt klara men som aldrig kommer att ges ut. Det handlar om olika typer av skapelser. Allt från vetenskapliga verk till poesi, romaner och enkla deckare.

Själv så raderade jag hittills bara min andra doktorsavhandling, helt! Den som skulle handla om de överlevande som kom till Sverige 1945, 1956 och slutligen 1969 och bygga på en enkät från 1994-1995*. Varför? Jag bara kände att jag måste skiva på nytt, inte redigera den gamla Word-filen.

Nu håller jag på och skriver två böcker samtidigt. Böckernas innehåll sväller och kanske jämfört med andra författare så vill jag bli helt färdig med de. Det handlar inte om pengar eller beröm. Det handlar om en viss plikt. Det handlar också om tiden. Tiden är egentligen min största motståndare nu. Det handlar både om min egen ålder och personer jag vill intervjua. Att intervjua är en konst, det är inte bara ett vanligt samtal från vilken man plockar ut russinen. Man kan inte förberedda sig helt före en intervju. Naturligtvis, vet man vilka frågor man vill ha svar på men... Jag har erfarit så många gånger att en intervju har gått nästan helt i en annan riktning än vad jag har planerat. jag har dock inte försökt at styra in intervjun tillbaka till det gamla spåret men lätt istället ett nytt spår utvecklas. Snabbt bearbetade jag i huvudet nya följdfrågor. Jag bör kanske tillägga att de de personer jag har intervjuat är mellan 80 och 100. Det sidospåret brukar utvecklas till ett huvudspår och informationen blir ofta helt ny och äkta.

Den första intervjun är egentligen bara början. Man bara skapar kontakt, en närhet. Man frågar också om artefakter. De brukar inte dyka upp vid den första intervjun.

Två av mina så viktiga personer har gått bort förra året, en i år. Plötsligt. Ofattbart för mig då bara några dagar innan då jag träffade dem var så levande, glada, helt klara i huvudet. Precis som min "extra moster" Erika från Równe som blir 99 om 3 veckor.

En annan motståndare är kriget där den enda demokratin i Mellanöstern kämpar för sin överlevnad och bekämpar terrorister. Jag hade planerat att tillbringa oktober-december i Israel och göra där de sista intervjuer och arkivsökningarna då mycket av den information jag är ute efter är inte digitaliserad. Det positiva är att den sk Andra generationen har aktiverats. Genom de kommer det fram nya dokument och frågor. De har med sig till mötena föräldrarnas brev och dokument skrivna på polska och ryska och frågar om innehållet. Jag måste faktiskt korrigera lite ovanstående, för det är faktiska många av den tredje generationen som undrar över sina förfäders förflutna och den mörka tiden i Europa, Förintelsen.

Moderna översättningsverktyg klarar inte av att läsa de personliga brev där skrivstilen är så varierande.

Jag märker att med tiden så försöker jag göra böckerna mer och mer personliga. Med det menar jag att beskriva de personliga öden mer i detalj på samma sätt som jag gjorde då det handlade om "flickor från Norra judiska begravningsplatsen". Flickor och kvinnor som är direkta offer av Förintelsen. Oftast var de enda överlevande. Bara tre av flickorna hade någon från familjen som överlevde. Bl.a. Elsa Jakubovics kom till den Epidemiska sjukhuset den 15 juli 1945, klockan 6.30 på morgonen direkt från Vita båten S/S Kastelholm som förtöjde in Frihamnen och dog den 19 juli. Vårdtid 4 dagar. Hennes systrar kunde inte närvara vid begravningen p.g.a. karantän reglerna.

*Min andra avhandling var baserad på en stor enkät som jag sammanställde år 1994. Flera frågor i den handlar om sökandet av de närmaste efter Förintelsen. På sidan 1 ställde jag frågor som gällde bara syskonen då jag visste att de flestas föräldrar var döda, läs mördade. De som mirakulöst överlevde Förintelsen var ett slags monogeneration. Utan föräldrar och oftast utan syskon. På sidan 7 i samma enkät ställde jag en följdfråga:

Hur stor del av Din närmaste vän- och umgängeskrets före kriget, överlevde kriget?

Svar att välja var:     Inga         en fjärdedel          hälften         tre fjärdedelar          alla

Svaret var oftast: Inga

Min andra doktorsavhandling var baserad på en stor enkät som jag sammanställde år 1994. Flera frågor i den handlar om sökandet av de närmaste efter Förintelsen. På sidan 1 ställde jag frågor som gällde bara syskonen då jag visste att de flestas föräldrar var döda, läs mördade. De som mirakulöst överlevde Förintelsen var ett slags monogeneration.

Jag märker att med tiden så försöker jag göra böckerna jag skriver på, mer och mer personliga. Med det menar jag att beskriva de personliga öden mer i detalj på samma sätt som jag gjorde då det handlade om "flickor från Norra judiska begravningsplatsen". Flickor och kvinnor som är direkta offer av Förintelsen. Oftast var de, de enda överlevande. Bara tre av de begravda flickorna hade någon från familjen som överlevde. Bl.a. Elsa Jakubovics kom med ambulans till den Epidemiska sjukhuset den 15 juli 1945, klockan 6.30 på morgonen. Hon kom direkt från Vita båten S/S Kastelholm som förtöjde in Frihamnen och dog den 19 juli. Vårdtid 4 dagar stod i hennes utskrivningsrapport. Hennes systrar kunde inte närvara vid begravningen p.g.a. karantän reglerna. Hennes övriga släkt mördades i Auschwitz. En av stenar i Förintelsemonumentet bredvid Elsas grav hette just AUSCHWITZ.

Korczaks letter to Honorable Mr. J. Halpern.

The letter by Korczak was most probably posted in 1929. The same year started Józef Halpern to work at the Korczak´s Orphanage. His first day of work was, according to his own notes Rosh Hashana 1929, Fri, Oct 4 (Hebrew Year 5690). Photo from internet. The envelope has a private collector.

Pan Józek (Halpern) - Yoseph Arnon, asked Korczak for a place as an educator - Bursa-student at the Orphanage Dom Sierot. Here is an envelope of the letter addressed by Korczak to Józek in Lwów (Poland). The letter by Korczak was most probably posted in 1929. The same year started Józef Halpern to work at the Korczak´s Orphanage. His first day of work was, according to his own notes, the Rosh Hashana 1929, Fri, Oct 4 (Hebrew Year 5690).

The post stamp was issued in 1927 to commemorate the 60th anniversary of the birth of J. Piłsudski. Value 20 groszy.


WP *
J. Halpern,
Lwów,
Szpitalna 30.

* WP means Wielmożny Pan - Honorable Mr.

Józef Halpern started to work at the Korczak´s Orphanage. His first day of work was, according to his own notes, the Rosh Hashana 1929, Fri, Oct 4 (Hebrew Year 5690).

Kapos från koncentrationsläger i Sverige.

Många av Kapos och även förklädda SS kom till Sverige vid krigslutet. Många av de blev igenkända, både under resan till Sverige och under karantän och rehabilitering i de svenska beredskapssjukhusen. När de upptäcktes fick de rätt så omild behandling av de andra vilket kan man avläsa i en del rapporter och som här från en Kapos eget läkarkort. Personen ifråga hade uppget som yrke före kriget... "Slaktare".

Kapo (ty., kortform av Kameradenpolizei ’kamratpolis’), var en benämning i nazistiska koncentrationsläger av fångar som blev lägerledningens medarbetare med uppgift att vakta de andra fångarna. De fick bättre behandling, med större matransoner och andra privilegier. t.ex. eget rum i baracken och möjlighet att förflytta sig mellan olika delar av lägret.
Kapos, var barackansvariga och hade i en del läger en utmärkande brun eller gul armbindel och en träpåk. Tack vare Kapos kunde nazisterna minimera egen SS-personal.

I många fall, trots att de själva var fångar överglänste de även SS-männen med sin grymhet. De kunde misshandla andra fångar, råna dem och till och med döda dem utan konsekvenser.

Kapos samarbetade med tyskarna, kontrollerade och skrämde sina till en total medfångar.

I Tyskland, redan före kriget, användes som Kapo kriminella och så kallade "asociala" fångar. Många av de var de mördare, tjuvar, hallickar eller prostituerade som tidigare avtjänat straff i Reichs fängelser.

Många av Kapos och även förklädda SS kom till Sverige vid krigslutet. Många av de blev igenkända, både under resan till Sverige och under karantän och rehabilitering i de svenska beredskapssjukhusen. När de upptäcktes fick de rätt så omild behandling av de andra vilket kan man avläsa i en del rapporter och som här från en Kapos eget läkarkort. Personen ifråga hade uppget som yrke före kriget... "Slaktare".

Den 11 maj 1945 kom med S/S Homberg till Malmö 1375 flyktingar från Flensburg, av de var 142 kvinnor.

Under resan från Flensburg till Malmö hade en handfull människor dödats och dumpats i havet, troligen var det upptäckta kapos och SS-lägervakter. Brittiska underrättelser berättade att koncentrationslägervakter fanns bland de fjortonhundra flyktingarna. Vad som exakt hände på fartygen fastställdes aldrig. Svenska polisen avslutade sin förundersökning! Att Sverige blev till en fristad för krigsförbrytare läser man i många personliga skildringar, bl.a. från beredskapssjukhusen. Nazister och krigsförbrytare kom till Sverige bland övriga flyktingar. Precis som de så hade de inga dokument och fick som alla andra en blå stämpel i sina inresehandlingar till Sverige.

Inte alla Kapos var grymma sadister. En del använde sig av funktionen för att hjälpa andra.

29 dni przed wybuchem wojny Korczak tak opisał swoje ostatnie spotkanie z Zrubawelem Giladem...

Klewań (pow. Równe) - Spotkanie aktywu Haszomer Hacair. Zrubawel Gilad pierwszy od prawej.

Znalazłem w naszym Archiwum Korczakowskim w Szwecji list (maszynopis) Korczaka pisany 2 sierpnia 1939* roku do Józka (Arnona) w którym opisuje swoje spotkania z Zrubawelem Giladem. W tym okresie nie mieszkał już Doktor w Domu Sierot lecz na ul. Złotej 8. Tam właśnie odwiedzał go Zrubawel.

Byłem zaskoczony opisem ich konwersacji: "/on po niemiecku, ja po rosyjsku/ szło jakoś", pisze Korczak. Oznacza to że znajomość Korczaka języka niemieckiego była bierna.

W tym okresie, po drugiej wizycie w Eretz Israel, Korczak co raz częściej myśli o emigracji z Polski. Do Józka Arnona pisze jednak o planach 4 miesięcznego pobytu w Erec Izrael**.

Ciekawym wątkiem listu jest początek listu Korczaka***:

Ostatnie dwa miesiące byłem poza przestrzenią i czasem. Postanowiłem odświeżyć się /słone kąpiele w Druskiennikach**** i miesiąc na kolonii w roli młodego /znów/ wychowawcy.

Korczak w korespondencji z Zrubawelem Giladem po jego powrocie do Izraela pisał:
"Piękną mamy tego roku jesień w Polsce, takiej nie masz nawet u was, w Palestynie! Gdybym mógł jednak udać się tam z całą moją dzieciarnią, byłbym szczęśliwy!
Tak się, przyjacielu, sprawa przedstawia".

* List (maszynopis) Korczaka pisany 2 sierpnia 1939w Archiwum Korczakowskim w Szwecji. Niestety nie wiadomo kto przekazał, prawdopodobnie od Cesi Arnon z kibucu Ein Hamifratz która powiedziała że będzie ekstra babcią dla moich córek.

** Korczak miał kontakty w tym okresie z Sochnutem na temat emigracji do Erec Israel.
*** List pisany 2 sierpnia 1939 roku, tzn. "miesiąc na kolonii" to lipiec. Poprzednio w w czerwcu, był Korczak w Druskiennikach.
**** Druskieniki to popularne uzdrowisko położone na brzegu Niemna. W Druskienikach bywali Józef Ignacy Kraszewski, Stanisław Moniuszko, Juliusz Osterwa, Hanka Ordonówna, miał tu swój dworek, tak zwaną „Pogankę” Józef Piłsudski.

Om Arkeologer, Mullvadar, Plagierare, Riksantikvarieämbetet, Judiska församlingen och Förintelsemuseet i Stockholm.

Pågående artikel - ej klar!

Arkeolog Daniel Leviathan anmäldes för plagiat till Lunds universitets rektor som avböjde att undersöka hans väldokumenterade plagiarism då han ansåg att hans doktorand var avlönad av Judiska församlingen. Källa till bilden. Handlingar finns hos Registrator, Lunds Universitet.

Plagiat är en medveten direkt upprepning eller efterbildning av annan författares eller konstnärs arbete utan angivande av källan. Plagiat kan bryta mot olika former av immaterialrätt eller mot branschetiska regler. (källa Wikipedia och egna erfarenheter).

Israelisk Mullvad bankar med huvudet mot gångarna. Tidigare, som forskare har jag undersökt den Israeliska mullvaden. Mullvaden ser main inte ofta då den lever i gångar under jorden som den själv gräver. Grävlingens ögon är mycket små och örat saknar ytteröra. Nosen är ett känsligt känselorgan som inte används i grävandet. Innerörat som jag undersökte har en sk uppbyggnad. Den mullvaden jag undersökte tillsammans med ett antal andra forskare hette Spalax ehrenbergi.  Ämne Mullvad kommer jag att beröra nedan i delen om Riksantikvarieämbetets inblandning.

Vad Riksantikvarieämbetet, Judiska församlingen och Förintelsemuseet i Stockholm sysslar med officiellt hittar man på deras hemsidor. De andra, okända sammanflätade verksamheter kommer jag att hänvisa till i deras egna framställningar.

Primär och sekundär avsiktlig plagiering

Jag tillskrev för ett par månader sedan till en arkeolog, numera chef för Förintelsemuseet i Stockholm att de utövar plagiering av mina och Föreningen Förintelsens Minne resultat. Fil. dr. Katherine Hauptman som kände till Leviathans sätt att arbeta, plagiat bemötte kritiken att de uppgifter hon har fått från Judiska församlingen som hon samarbetar med. På samma sätt bemötte hon informationen om de  ekonomiska oriktigheter när det gäller "stödet till projektet". Jag påminde henne att Förintelsemuseum är inte "en tvättstuga" för Judiska församlingens medel. Då Museum om Förintelsen är ett statligt verk kan brevväxling mellan Föreningen  Förintelsens Minne, Katherine Hauptman och hennes chef finns att tillgå hos Registrator, Sveriges Historiska Museer.  

Vad är primär och sekunder plagiering. Häleri och Köp i god tro.
Köp i god tro innebär att man vid köptillfället är fullständigt ovetande om de omständigheter som gör att säljaren inte har rätt att sälja eller överlåta egendomen. En köpare av begagnade varor har enligt lagen en undersökningsplikt för att just undvika häleri. Samma gäller vetenskaplig information. För att undvika plagiarism (både primär och sekundär) bör en forskare, oavsett om han/hon är doktorand, filosofie doktor undersöka och ange den primära källan. Samma sak gäller myndighetspersoner och bokförlag. Ovanstående gäller Föreningen Förintelsens Minne projekt som Judiska församlingen har övertagit som nu tycks ha övertagits av Museum om Förintelsen och Riksantikvarieämbetet. Därav rubriken ovan. Samtliga nämnda har informerats om det speciella upplägget på mycket tidigt stadium.

Vad är det för trams?

Hauptman skriver: "Vi har inte fått kännedom om att det finns något avtal kring upphovsrätt gällande det tidigare arbetet mellan dig och Judiska församlingen. Därmed ser vi inte att det finns underlag för att tala om plagiat vad gäller historien om 1945-års räddade och det arkivmaterial från öppna arkiv som använts i det projekt som nu publiceras under namnet Förlorade röster".
Det handlar inte om samarbetet mellan mig och Judiska församlingen eller ett Avtal om upphovsrätt? Vad är det för trams? Det handlar, ur forskarens synpunkt, om informationen vem som beskrev projektet först, formade arbete och till stor del utförde det. Det var jag och Föreningen Förintelsens Minne. Inte en judisk församling. Det finns bevis till det i de publicerade artiklar, bl.a. vetenskapliga som fil.dr. Hauptman borde för länge sedan tagit del av. Två arkeologer vid den tidpunkten visste inte ens om projektet och en studerade fortsättningsvis hebreiska. Det lukta illa, det tyder på en primär och sekunder plagiering.
Hauptman skriver: "Sveriges museum om Förintelsen har sedan 2023 ett samarbetsavtal med Judiska församlingen och därefter: Sveriges museum om Förintelsen har inte mottagit några bidrag för vårt arbete med detta". Men forskare som arbetar med fortsättning av projektet som Föreningen Förintelsens Minne startade för Sveriges museum om Förintelsen får en lön från Judiska församlingen som bidrag till löner från Riksantikvarieämbetet. Låter det krånglig?

Hauptman skriver vidare: "På webbsidan Förlorade röster finns referenser till den forskningslitteratur som använts som underlag för texterna. Foton och referenser till originalkällor varifrån dokument är hämtade har godkänts av respektive organisation som har upphovsrätt till materialet innan publicering".
Det här skall vara svaret på att det var jag och Föreningen Förintelsens Minne som skrev första om undersökte bakgrunden till de begravda som vi kallar för Förintelsensoffer då de dog i direkt anslutning och pga av hälsoskador de åsamkats i koncentrationslägren och getton. Det var vi som beskrev vilka arkiv man skall leta fram svaren och beskrivningar av de begravdas öden. Året var 2018. Att jämföra det med arkeologiska fynd för de som har mera anknytning till den forskningen. Hela världen är fylld av arkeologiska fynd. En del av de blev kända genom de arkeologiska utgrävningarna, resten inte. Om man är en riktig forskare eller bara en rättfärdig människa. 

Hauptman skriver vidare: "På webbsidan Förlorade röster finns referenser till den forskningslitteratur som använts som underlag för texterna". Det är dock inte de första referenserna som man bör alltid skriva om vid sådan kontext. Särskild om man följer exakt, i detalj,  ett projekt tidigare beskrivet  och påbörjat (2018) av någon annan, läs mig och Föreningen Förintelsens Minne.

För arkeologer och andra forskare

Palatset i Knossos på Kreta blev metodiskt utgrävd av sir Arthur Evans i början på förra seklet. Evans skrev bl.a. The palace of Minos, tre band, som utkom under.1921–30. Om man skriver om ett projekt som har med utgrävningarna på Kreta och i staden Knossos att göra så bör man nämna mannen som startade det, även om det beskrevs för 100 år sedan. Hederlighet!

När började Daniel Leviathan att besöka arkiven och efterfråga dokument som jag publicerade innan. 

I Riksarkivet finns den första anteckningen den 22 april 2020. Han besökte enbart expeditionen och beställde material till dagen därpå som han fick framlagt vid bord nr. 1. Därefter dröjde det fram till 11 juni. Hans beställningar därefter gällde de handlingar som jag redan publicerade år 2018 och fanns i projektbeskrivningen som jag som representant för Föreningen Förintelsens minne överlämnade till till Stockholm. Judiska församlingen fick en kopia av den då de var involverade i projektet såsom "markägare".

Arbetet och beskrivning av de begravda fortsatte. Nedan forskningsarbete och beskrivning av den femte av Förintelsensoffer begravda vid Norra Judiska begravningsplatsen.

WEDNESDAY, JANUARY 23, 2019

Efterlysning - "1945 års räddade" begravda under åren 1945-1947 - Jag söker fakta om de och deras liv innan Förintelsen - Ett QR underlag - Del V.

Specifika artiklar om inskriptioner på Förintelsens offers gravar.

Vidare finns det ett otal artiklar bl.a. från januari 2019 där man specifikt diskuterar frågan av tjeckiska och polska namn där genusfråga och germanisering av namnen (Sara och Israel) under och efter kriget måste beaktas vid ändringen av uppgifterna på gravstenarna. I flera slaviska språk, som ryska, tjeckiska och polska, slutar kvinnors och mäns efternamn olika. Grammatiken i de språken är otroligt könsbunden. Låt mig ge ett exempel. Det finns en kvinna från Prag begraven under namnet Gertrud Lorie f. 1918. Så har hon aldrig hetat. Enligt det tjeckiska systemet skulle hon heta Lorieova och inget annat.

Förintelsens Minne - Sanningen

Lokalhistoria av Stockholm kopplad till Förintelsen har för första gången beskrivits på hösten 2018 i samband med uppvaktning av Stockholms borgarråd. Manuset, på ett 20-tal sidor från Föreningen Förintelsens Minne finns arkiverat i Stadshuset. Författare Roman Wasserman Wroblewski, Föreningen Förintelsens Minne, se nedan omslagssidan. Vi föreslog att ihågkomma Förintelsensoffer begravda i Stockholm genom att markera det kvarteret de ligger begravds i genom ett Förintelsemonument 6 stenar - 6 miljoner. Senare Judiska församlingen (ansvariga Aron Verständig och Isak Reichel) skändade platsen exakt på 75 årsdagen av UNRRAs Vita Båtarnas ankomst till Sverige (juli 2020). Riksantikvarieämbetets anslag tycks ha använts för att utföra den omfattande skändningen.

Anniversary - 100 years ago, in 1923, Janusz Korczak's novel "Król Maciuś Pierwszy” - "King Matt the First" was published for the first time.

Anniversary - 100 years ago, in 1923, Janusz Korczak's novel "Król Maciuś Pierwszy” - "King Matt the First" was published for the first time. The introduction with the photo of Korczak as a child and the last page describes that Maciuś is sentenced to death by shooting, but at the last minute, the punishment is changed to exile to a desert island.


Anniversary

100 years ago, in 1923, Janusz Korczak's novel "Król Maciuś Pierwszy” - "King Matt the First" was published for the first time.

Janusz Korczak's novel "King Matt the First" was first published in 1923. Janusz Korczak tried to explain to children in an accessible way the mechanisms of exercising power and the great responsibility that comes with running a state. This is the story of a little boy, the king's son. After his father's death (his mother had already died), Matt (parentless), becomes king. In the beginning, addicted to ministers and etiquette, he is treated like a spoiled toddler. However, he wants to show that he is brave like his ancestors. When war breaks out in the country, Maciuś and his friend Felek disguise themselves as ordinary soldiers and go to the front. There he learns humility, respect for life, and at the same time being persistent and composed in every situation. Maciuś is breaking away from the label more and more and introducing many reforms. He befriends the cannibal king Bum-Drum. Creates a children's council. The confusion created by equating children with adults weakens Matt's country, which is once again invaded by all its neighbors. This time, despite his brave defense, Maciuś is defeated and judged due to the cowardice of his subjects. He is sentenced to death by shooting, but at the last minute, the punishment is changed to exile to a desert island.

The very first Polish postwar edition of Janusz Korczak's novel "Król Maciuś Pierwszy” was published in 1955.

100 lat temu, w 1923 roku, została po raz pierwszy wydana powieść Janusza Korczaka - „Król Maciuś Pierwszy”.

Powieść Janusza Korczaka „Król Maciuś Pierwszy”, została po raz pierwszy wydana w 1923 (nieoficjalnie w 1922) roku. Janusz Korczak starał się w niej w sposób przystępny wyjaśnić dzieciom mechanizmy sprawowania władzy i jak wielki trud odpowiedzialności wiąże się z rządzeniem państwem.
To historia małego chłopcu, syna króla. Po śmierci ojca (matka umarła już wcześniej) Maciuś zostaje królem. Na początku uzależniony od ministrów i etykiety jest traktowany jak rozpieszczony maluch. Chce jednak pokazać, że jest odważny jak jego przodkowie. Gdy w kraju wybucha wojna, Maciuś z przyjacielem Felkiem przebiera się za zwykłego żołnierza i wyrusza na front. Tam uczy się pokory, szacunku dla życia, a jednocześnie bycia wytrwałym i opanowanym w każdej sytuacji. Maciuś coraz bardziej wyrywa się spod etykiety i wprowadza wiele reform. Zaprzyjaźnia się z ludożerczym królem Bum-Drumem. Tworzy dziecięcy sejm. Zamieszanie powstałe przez zrównanie dzieci z dorosłymi osłabia kraj Maciusia, na który znów najeżdżają wszyscy sąsiedzi. Tym razem Maciuś, mimo walecznej obrony, przez tchórzostwo poddanych zostaje pokonany i osądzony. Zostaje skazany na karę śmierci przez rozstrzelanie, lecz kara w ostatniej chwili zostaje zmieniona na zesłanie na bezludną wyspę.

„Król Maciuś Pierwszy”, została po raz pierwszy wydana w Polsce po wojnie w 1955 roku.

De Framgångsrika - Om vänner som startade Föreningen för Janusz Korczaks Levande Arv i Sverige - "Julpredikan".

Idag, på Julafton så läste jag min pappas föredrag om Korczak. Föredraget var skrivet på svenska. Jag kände direkt hans skrivstil som liknar väldigt mycket Korczaks. Jag tänkte först på min far men så småningom hade jag ansikten av hela "gänget" framför mig. Gänget var mina föräldrars vänner, huvudsakligen nya vänner men riktiga vänner som är med som det heter "i nöd och lust".

Så började de första kontakterna med bokförlaget Rabén & Sjögren. Zenia Larsson gick tillsammans med mina föräldrar till förlaget. De hade med sig den tyska utgåvan (egentligen en polsk utgåva på tyska) av Król Maciuś Pierwszy, Korczaks mest kända barnbok. Separat tog de med sig två fotografier av Korczak, den ena fotot var av Korczak som barn som finns i den första utgåvan av Król Maciuś Pierwszy och det andra den mest kända där Korczak tittar rakt in i kameran.

Idag, på Julafton så läste jag min pappas föredrag om Korczak. Föredraget var skrivet på svenska. Jag kände direkt hans skrivstil som liknar väldigt mycket Korczaks. Jag tänkte först på min far men så småningom hade jag ansikten av hela "gänget" framför mig. Gänget var mina föräldrars vänner, huvudsakligen nya vänner men riktiga vänner som är med som det heter "i nöd och lust". Lust hade hela det nya gänget, att göra något kreativt att inte slicka såren efter den förnedring de utsattes för i Polen. Jag uppfattade de att börja med som "Gamla" då jag skulle precis fylla 20 år när mina föräldrar fick utresetillstånd för att ansluta sig till mig som har redan bott i två och ett halvt år i Sverige. Men "Gamla" var i 50-60 års ålder och fulla av energi.

Föreningen för Janusz Korczaks Levande Arv i Sverige bildades 1971 vid Lärarhögskolan i Stockholm. Egentligen som kom föreningen till Sverige i slutet av år 1969 då min far och mor anlände till Sverige. Min mor brukade säga att "Vi tog Korczak med oss".

Innan dess har man år 1968 i Polen stängt Korczak Kommitté lokaler i Jasnagatan i Warszawa och upplöst organisationen. Den siste ordföranden i Korczak Kommittén var min far, Michal Wasserman Wroblewski, känd som Pan Misza från tiden då han arbetade i Dom Sierot. Det speciella med stängningen var att man ville använda lokalen vid Jasnagatan till annat. Folket var redan veck men kvar var Korczaks och Dom Sierots arkiv. Man flyttade arkivet till "köket" vid det gamla Dom Sierot byggnaden vid Krochmalna 92 gatan. Köket blev så småningom Pracownia Korczakowska 1977. År 1993 fick arkivet heta Ośrodek Dokumentacji i Badań - Korczakianum. Korczakianum blev officiellt en del av Warszawa Historiska museum år 2001.

Tillbaka till "Gänget". De flesta ur gänget födda runt åren 1910-1920 började direkt i Sverige att läsa svenska och fick blixtsnabbt anställningar. De flesta hos Staten men många privat.
Mina föräldrar hamnade hos Staten, nämligen vid Lärarhögskolan. Båda föräldrar hade universitetsutbildning, filosofie kandidat/licenciat och min mor skulle disputera samma år som de lämnade Polen. Så startade arbete två arkivarbetare tillika mina föräldrar. Direkt började de sprida där Korczaks ideer. Korczak baciller spred sig fort bland forskare i Svenska Dagbladets hus (11 våning), där Pedagogiska Institutionens lokaler var då inrymda.

Min mor och far blev forskare inom ämnet pedagogik. Jag tror att det första arbete av min mor som publicerades redan i juni 1971, således bara 18 månader efter deras ankomst till Sverige hette Gäller det bara den fula ankungen. Arbetet trycktes bara i 200 ex. och tog slut på en gång. Det trycktes på nytt i december 1971 som Rapport nr. 60 från Pedagogiska institutionen vid Lärarhögskolan i Stockholm. Arbetet hade en undertitel Reflektioner rörande anpassningssvårigheter hos invandrarbarn. I oktober 1971 trycktes den första Rapport av min far med titeln "Pedagogik i Öst som varen utvald översikt av artiklar ur den ryska och polska tidskrifter inom pedagogik som min far valde och översatte till svenska (som korrigerades något av kolleger från Lärarhögskolan). Genom sin första rapport blev min mamma lite av en kändis inom dåvarande skoldirektionen. Det speciella var att hon, precis som i Polen tidigare när hon samlade underlag till sin doktorsavhandling arbetade som invandrarlärare med polska barn i grundskolan och gymnasium. Med tiden blev hon lektor i didaktik vid Lärarhögskolan.

 

Mina föräldrar förstod att man måste ge ut Korczak på svenska. Min mor hade fått/köpt rättigheter till de fantastiska illustrationer av Srokowski innan hon emigrerade från Polen. Tillsammans med konstnärinnan och författaren Zenia Larsson som var naturligtvis med i den nya svenska Korczak-komitteen började hon söka efter en lämplig bokförlag och översättare.

För 100 år sedan, 1923, publicerades Janusz Korczaks roman "Kung Matt den första" för första gången.

Vid den tidpunkten höll Zenia Larsson på ett ge ut sin bok Morfars kopparslantar: efter sexdagarskriget - en personlig reaktion vid bokförlaget Rabén & Sjögren. Så började det var genom henne som första kontakterna med bokförlaget började. Zenia gick tillsammans med mina föräldrar till förlaget. De hade med sig den tyska utgåvan (egentligen en polsk utgåva på tyska) av Król Maciuś Pierwszy, Korczaks mest kända barnbok. Separat tog de med sig två fotografier av Korczak, den ena fotot var av Korczak som barn som finns i den första utgåvan av Król Maciuś Pierwszy och det andra den mest kända där Korczak tittar rakt in i kameran. Entusiasmen dämpades då Srokowskis bilder förkastades, färgtryck var för dyr och formatet av boken, nästan en A4 skulle bil alldeles för dyr. Men när år 1972 Janusz Korczak tilldelades "Friedenspreises des Deutschen Buchhandels" - Fredspriset av tyska bokhandlare. började Rabén & Sjögren på nytt visa intresset för boken. De ville inte heller förlora Zenia Larsson som författare. År, 1974 trycktes i Sverige den första (och sista?) utgåvan av Król Maciuś Pierwszy med titeln "Lille Kung Mattias" i översättning av Mira Teeman.

Choć siedemdziesiątka na karku, to ja się nie daję.

Dzieciom ku nauce.

Tata

29.10. 80

* Korczak, Janusz, "Lille Kung Mattias" i översättning av Mira Teeman. Król Maciuś Pierwszy (originaltitel), ISBN 91-29-41643-4, Stockholm, Rabén & Sjögren, 1974

How Pani Stefa became "Madame" Stefa? - “Sir” and “Madam” in Korczaks Orphanages - None ever addressed Stefania Wilczynska as "Madame"!

Top row - in the middle "Pan Doktor" - Janusz Korczak and three teachers/bursa students also called "Pan ...". On the right, standing, Korczak´s assistant "Pani Stefa" -  Stefania Wilczyńska. Lower picture - Stefania Wilczyńska signature as a house mother.

To start with, I have to conclude that there is an extreme variety of forms deployed when addressing people in Polish. Pan (“Sir”) and Pani (Madame) are the most popular.

By combining Pan with one’s first name. For example, the use of the Pan Jakub or Pani Stefa (Madam Stefa) form is more intimate than the use of Pan (“Sir”) or Pani and surname (Pani Wilczynska).

In "The King of Children: A Biography of Janusz Korczak" - Betty Jean Lifton uses the translation of Pani Stefa as Madame Stefa. Orphanage children were using Pan, Pani or Panna when addressing teachers and staff. Often it was used together with the name of the teacher. So, Korczak was called Pan Doktor. teachers were called Pan Misza, Pan Jakub, Pan Józek. It was more complicated on the female side with Pani Saba, Pani Nacia, Pani Rywka, and Panna Esterka.

When Korczak met and befriended Stefania (Stefa) Wilczynska, she was known and addressed as Panna Stefa. Not as Pani Stefa! Why?

In Polish, the feminine form of Pan (Mr.) is Pani (Mrs.) Panna - Miss (Ms) is a traditional title used for an unmarried woman (comparable to Fräulein in German, Mademoiselle in French, and Fröken in Swedish). However, the use of Panna is becoming less common nowadays. I remember that 100-year-old neighbor corrected me when I addressed her using Pani (Fru). She corrected me and said Panna (Fröken). With Stefa Wilczynska it was opposite. At a certain age, she decided that children should call her using Pani - Mrs. which is a traditional title used for a married woman.

None ever addressed Stefania Wilczynska as Madame!

„Panna Esterka nie chce żyć ani wesoło, ani łatwo. Chce żyć ładnie, piękne życie chce mieć...“ wrote Korczak about Estera Winogron in his "Ghetto Diary". Here Korczak used both Panna and Esterka, a diminitive form of Estera.

Addressing someone in Poland is rather formal, and not using Pan or Pani will be regarded as offensive. Using in the Swedish text "Madame Stefa" instead of Fru Stefa or Pani Stefa feels offensive as well and might more points on her studies at the University of Liège in Belgium than her status at the Orphanage.

"Panna Esterka" - Estera Winograd, educator at Korczak´s Orphanage. Produced "The Last Play in Warsaw Ghetto" - The Post Office" by Tagore. Murdered in Treblinka.

Gunilla Lundgren uses "Madam" Stefa in her article about Janusz Korczak.

Piotrków Jewish Children - 1 month - Two transports - Buchenwald and Bergen-Belsen - My Very Own Jewish Calendar.

In Buchenwald, almost the entire inmate population was set to work. Therefore, later, in January 1945, 21 listed upon arrival boys (left list dated December 4th, 1944, see above) were separated from their fathers and sent to Bergen-Belsen (right list dated January 5th, 1945). The age and the German inmate number of 21 boys is listed in the document on the left.

On December 2nd, 1944, the last "legal Jews" of Piotrkow were deported to concentration camps Buchenwald and Ravensbrück. "Sondertransport Nr. 131 am 2.12.1944 aus Petrikau / GG ohne Papiere" (Special Transport No. 131 on Dec. 2, 1944 from Petrikau/Generalgouvernement without documents). The train with cattle wagons was, on its way west divided and some wagons were directed to Buchenwald (354 men and children) and the rest to Ravensbrück (286 women and children). Ravensbrück wagons were woman wagons while the ones directed to concentration camp Buchenwald. In the Buchenwald wagons, there were men and children, boys.

When in Buchenwald the boys were first allowed to stay with their fathers and relatives. So during the Chanukah, Sun, Dec 10 Mon - Dec 18. 1944 they were in Buchenwald. However, in Buchenwald, almost the entire inmate population was set to work. Therefore, later, in January 1945, 21 listed upon arrival boys (left list dated December 4th, 1944, see above) were separated from their fathers and sent to Bergen-Belsen (right list dated January 5th, 1945).

Family Zajaczkowski was divided during the December deportation from Piotrków. Father in the family, Chaim (94946) was sent together with his son Lolek (94947) to Buchenwald while the mother in the family, Maria, was sent to Ravensbrück together with daughter Lusia. Chaim Zajaczkowskis probably brother. Jozef was also sent to Buchenwald in the same transport and was executed there.

Family Rosenblatt was also torn apart in the same way. At an unknown railway station on December 2nd, 1944, the train from Piotrków Trybunalski was divided, and two sets of wagons that were sent in different directions. Rozenblatt Moszek born 1903 and his son Jozef (Jasio) born 1931 went to concentration camp Buchenwald. Rosenblatt Ryszard born 1936 and his mother Bina Malka went to Ravensbrück. 

Family Zajaczkowski was divided during the December deportation from Piotrków. Father in the family, Chaim (94946) was sent together with his son Lolek (94947) to Buchenwald while the mother in the family, Maria, was sent to Ravensbrück together with daughter Lusia. Chaim Zajaczkowskis probably brother. Jozef was also sent to Buchenwald in the same transport and was executed there.

Family Rosenblatt torn apart. At an unknown railway station on December 2nd, 1944, the train from Piotrków Trybunalski was divided, and two sets of wagons that were sent in different directions. Rozenblatt Moszek born 1903 and his son Jozef (Jasio) born 1931 went to concentration camp Buchenwald. Rosenblatt Ryszard born 1936 and his mother Bina Malka went to Ravensbrück. The above, are parts of two German Deportation lists. Women list (top) and men list (bottom).

Reunion in Bergen-Belsen

Arrival of the boys from Piotrków Trybunalski - January 1945
Boys that arrived in Kinderheim and were originally from Piotrków Trybunalski were earlier, on December 2, 1944, sent together with their fathers or other male relatives sent in cattle wagons from the Piotrków to Buchenwald. Later, in Buchenwald after approximately one month, they were separated from their relatives and sent to Bergen-Belsen. Lists of boys that arrived with the transport of men that arrived to concentration camp Buchenwald on December 2, 1944 show that the youngest boy was two and half years old (Henechowicz Jidele). The list of 21 boys that were thereafter sent on January 5, 1945, from Buchenwald to concentration camp Bergen-Belsen includes 21 persons that are listed according to the age and after their prisoner number that was given at the registration in KL Buchenwald. On the list on the right, the prisoner numbers are followed by the surnames. The distance between KL Buchenwald and KL Bergen-Belsen was about 280 km. It is known that this boy's transport was by ordinary train and the boys were escorted by German soldiers.

Arrival of the girls and woman from Piotrków Trybunalski - February 1945
It is exactly known when boys from Piotrków Trybunalski arrived at Kinderheim. There is no precise date of the arrival of the woman with children who were previously deported from the Ravensbrück concentration camp. According to testimonies, it might be a question of "few weeks" so it is likely that this group arrived at the end of late January or the beginning of February 1945.
Mala Helfgot, one of the girls remembered; After about two and a half months there (in Ravensbrück), we were again put into cattle trucks to travel to another concentration camp, Bergen-Belsen, where we found total chaos. There was terrible overcrowding, sanitation in the form of open pits, and hardly any food. People walked around like zombies and looked like skeletons; there were piles of corpses and dead bodies lying around everywhere. Typhus was rife and there was an air of utter hopelessness. The degradation, humiliation, and despair were clearly visible on people’s faces. You could be speaking to someone and she would literally drop dead in front of you. Hania (Helfgot Hanna, cousin of Mala) and I managed to search out a children’s barrack which was run by Sister Luba and a team of Jewish ‘nurses’, themselves inmates, who were very kind and devoted. I know that they used to beg, steal, and do everything in their power to obtain a little extra food for the children. They also gave us loving care. The barack was situated opposite a large hut with a pile of corpses.

So it is likely that after deportation from Piotrków on December 2, 1944, and after about 10 weeks in Ravensbrück the women and children were further transported in cattle trucks to Bergen-Belsen. According to numerous testimonies, the first night, in February they spent in tents. Likely, the same type of tents were later used for the storage of the dead inmates.

My Very Own Jewish Calendar means that every month I am trying to remember what happened during this month during the Holocaust.

Sex år med Riksarkivet i Marieberg.

 

En av de första beställningarna jag gjorde på Riksarkivet med hjälp av "Pärmarna".

En del dokument hade ersatts med mikrofilm och en del har fallit offer för ett gallringsbeslut.

Det var under våren och sommaren 2018 som jag på riktigt började forska vid Riksarkivet. 

Jag minns dock exakt mitt första kontakt där. Det var på Arkivens dag på Riksarkivet år 2012. Det som lockade klart mest var inte släktforskning, inte heller föreläsningarna, utan den guidade turen ner i berget, i underjorden, där många av de originalhandlingarna förvaras. Tidigare har enbart varit där på utsidan av berget, vid Smedsudden där det finns en ingång till en tunnel som leder till Riksarkivet.

Tillbaka till "Marieberg" och Riksarkivet. När man går in i hissen vid gatuplanet där parkeringen finns så är man på våningsplan 9 om jag minns rätt. Hissen går ned hela åtta våningar och det djupaset, våningsplan 1 ligger under Riddarfjärdens nivån.

De flesta som kom till Arkivens dag var i 60-80 års ålder och huvudsakligen intresserade av släktforskning.

Gruppen av besökare som jag var med fick åka till platsen där bl.a. de "polska dokument" var förvarade.
Jag tänkte direkt på Katarzyna (Katarina) Jagiellonikas son Zygmunt Waza vars staty fanns i slutet av gatan då jag bodde i Warszawa. Kolumna Zygmunta heter den på polska och Sigismundkolonnen på svenska. Det består av en 22 meter hög kolonn av granit med en bronsstaty av kung Sigismund på toppen. Den 22 meter höga Sigismundkolonnen är ett av de äldsta sekulära minnesmärkena i norra Europa och restes 12 år efter Sigsmunds död, år 1644. Andra "polska dokument" som finns där är från Potop szwedzki, således från Karl X Gustavs polska krig som varade 1655 – 1660. En arkivarie iförd i vita handskar visade några dokument med kungliga underskrifter.


Det var under våren och sommaren 2018 som jag på riktigt började forska där. Det svåraste var att hitta rätt. Speciellt att dokument jag var intresserad av var inte digitaliserade och att hitta rätt behövde man "pärm-kunskap". Hur de olika dokument såsom Inresekort, SUK Avlidna, Diagnos- eller Läkarkort såg ut har ingen beskrivit innan. Inte heller det viktigaste, vad de innehöll.  Jag blev riktigt rörd när jag hittade det jag egentligen sökte, information om de överlevande och deras familjer som har skrivits ned läkare inom fältet Anamnes.

En del dokument hade ersatts med mikrofilm och en del har fallit offer för ett gallringsbeslut.

Äktheten är en pluspoäng för dokument och mikrofilm då allt som är digitalt kan man manipulera. Vill man skydda något mot förfalskning måste man ha kvar det på papper.
Den mikroskopiska texten på mikrofilm är svårare att förfalska än datafiler. Rätt förvarad håller mikrofilm i hundratals år. Problemet med mikrofilm är, att bara en del arkiv såsom Kungliga Bibliotek i Stockholm ha riktiga mikrofilmläsare som kan omvandla en negativ bild till positiv, digitalisera den och skicka till användarens konto.

Den absolut sista beställningen för år 2023 gäller ett föräldralöst barn som kom till Sverige från Bergen-Belsen koncentrationsläger. Hennes Läkarkort och andra dokument hade jag inhämtat 2018, se nedan).