Riddarfjärdens secrets and very wet beaver

Nya fina bänkar på Djurgården - Här skall man lyfta sitsen efter sittning

Nya fina bänkar på Djurgården
Här skall man lyfta sitsen efter sittning.
Hemma bör man dock fälla ner toalocket efter besöket, sägs det!

"Unaccompanied child refugee" and "Aunt Sabina Rozental - the only one in my family with own grave"

The picture taken in Warsaw sees Marysia Ikelberg, born Goldstein (left) and Sabina Rozental, my aunt (right). 

My aunt Sabina Wójcikieiwcz b. Rozental - the only one in my family with own grave

Some personal writings on the occasion of Holocaust Remembrance Day.

I was an
"Unaccompanied child refugee"
and
"Aunt Sabina Rozental - the only one in my family with own grave"

In 1967, I came to Sweden as an "Unaccompanied refugee". Only few people knew that I would stay in Sweden, among them an police inspector. I feared that Polish authorities would go on and harass my parents in Warsaw.

My first stop was the family Ikelberg in Djursholm. Why Ikelberg?
My mother knew Maria (Marysia) Ikelberg who was a friend of my aunt Sabina. The picture taken in Warsaw sees Marysia Ikelberg, born Goldstein (left) and Sabina Rozental, my aunt (right). Marysia (born 1917) came to Sweden before just before WWII started (1939) and married Bernhard Ikelberg. Their home on 20 Anundsvägen was my first home in Sweden för almost 1 month in 1967. Marysia had a fur shop on Runnebergsgatan, Östermalm.

My aunt Sabina is the only person from my mother's and father's families that has a single grave. All other do have graves called Treblinka, which they share with 950 000 other Jews or a mass graves at Posienicze and at Dobra Wola in present Belarus area. Both execution sites and mass graves are located 4 km outside the town of Pinsk. Places, where all members of my father's family are buried, among 18,000 other Jews who were murdered in the two "actions" in 1941, 1942.

Jag var "Ensamkommande flyktingbarn" och "Sabina Rozental - den enda i min familj med egen grav"

Lite personligt med anledning av Förintelsens minnesdag.

Kanske lite konstig titel om att jag var "Ensamkommande flyktingbarn" och "Sabina Rozental - den enda i min familj med egen grav". Den gemensamma nämnaren är min moster Sabina Wójcikiewicz f. Rozental.

Sommaren år 1967 kom jag till Sverige som "Ensamkommande flyktingbarn". Bara få personer visste att jag skulle stanna i Sverige, bland de en polisinspektör.
Man var rädd att polska myndigheter skulle gå på och trakassera mina föräldrar i Warszawa. Min första anhalt var hos familjen Ikelberg i Djursholm. Varför?
Att det blev Sverige berodde på att min mor kände Maria (Marysia) Ikelberg som var väninna till min moster Sabina.

På bilden tagen i Warszawa ser man Marysia Ikelberg, född Goldstein (vänster) och Sabina Rozental (till höger). Maysia (född 1917) kom till Sverige före krigsutbrottet (1938) och gifte sig med Bernhard Ikelberg. Deras hem på Anundsvägen 20 blev mitt första hem i Sverige (under en månad 1967). Marysia hade en pälsaffär på Runnebergsgatan, på Östermalm.
.
Min moster Sabina är den enda personen från min mammas och pappas familjer som har en enskild grav. Alla andras gravar heter Treblinka som de delar med 950 000 andra eller en massgrav vid Posienicze och vid Dobra Wola. Båda avrättningsplatser och massgravar ligger 4 km utanför staden Pinsk. Där ligger min pappas familj bland 18 000 andra judar som mördades vid två "aktioner" 1941 och 1942.

Jag undrar om ursprunget till den bön min mor förändrade när hon skrev på min mosters grav

Gud, låt os inte glömma
Gud, låt oss inte förlåta

To brama domu przy ulicy Śliskiej nr. 9. Tędy deportowano Korczaka i Dom Sierot na Umszlag

Zaznaczona przez < to brama domu przy ulicy Śliskiej nr. 9.
Tędy deportowano Korczaka i Dom Sierot na Umszlag.

Zdjęcie zrobione dokładnie 2 lata pózniej w czasie Powstania Warszawskiego dlatego widać barykadę w poprzek ulicy. W oddali ulica Wielka.

Zaznaczona przez < to brama domu przy ulicy Śliskiej nr. 9.

Tędy deportowano Korczaka i Dom Sierot na Umszlag.

Śliska street during the Warsaw Uprising in 1944. Two years earlier on the 5th of August, 1942 from the building Sliska 9 see arrow, entire Korczak orphanage was led to cattle cars and deported to the Treblinka death camp, Korczak, ten teachers and 239 children were led out by gate at the 9 Sliska street in the direction of Umschlagsplatz.


On this unique picture the two-storey house with a gap is just 9 Sliska building two years after the deportation of the Korczaks Orphanage.

B och BB

Barn B
och
Barnbarn BB