Krylov (Иван Андреевич Крылов), Lenin (Влади́мир Ильи́ч Ле́нин) och jag (я́)

Lenin och jag använde oss av Krylovs fabel för att beskriva vissa besynnerliga situationer.
Fabeln,  på ryska "Лебедь, Щука и Рак" (En svan, en gädda och en kräfta) skrev Ivan Andriejewicz Krylov, rys. Иван Андреевич Крылов år 1814. 

Jag översatte fabeln från ryska nästan 200 år senare
på förekommen anledning, 
som det heter på svenska!

När det ej råder ett samförstånd mellan kamraterna, 
kommer icke deras förehavanden att lyckas.

En gång, bestämde sig en svan, en gädda och en kräfta
att tillsammans med gemensamma krafter
dra en vagn.
Alla tre spändes fast och kämpade hårt och slet och drog med alla krafter
men vagnen rörde sig inte ur fläcken.
Den var inte så tungt lastad!
Men svanen flaxade upp mot skyarna,
gäddan drog mot vattnet 
och kräftan drog bakåt.


Vem som drar rätt eller vem är skyldig är inte vår sak att bedöma
Det är bara en sak som är säker, vagnen står kvardär den stod, som om den slagit rot.

d.

One day a swan, a pike, a crab,
     Resolved a load to haul;
All three were harnessed to the cart,
     And pulled together all.
But though they pulled with all their might,
The cart-load on the bank stuck tight.
The swan pulled upward to the skies;
     The crab did backward crawl;
The pike made for the water straight —
     It proved no use at all!

Now, which of them was most to blame
     ’Tis not for me to say;
But this I know: the load is there
     Unto this very day     

Лебедь, Щука и Рак

Когда в товарищах согласья нет,
На лад их дело не пойдёт,
И выйдет из него не дело, только мука.
Однажды Лебедь, Рак да Щука
Везти с поклажей воз взялись
И вместе трое все в него впряглись;
Из кожи лезут вон, а возу всё нет ходу!
Поклажа бы для них казалась и легка:
Да Лебедь рвётся в облака,
Рак пятится назад, а Щука тянет в воду.
Кто виноват из них, кто прав — судить не нам;
Да только воз и ныне там.