 |
Det viktigaste för en äldre människa när han eller hon är pensionerad är att ha en hobby. För oss heter hobbyn "Föreningen för Janusz Korczaks levande arv", berättade Michal Wasserman Wroblewski år 1991. Då skulle han precis fylla 80 år. Sedan november 1969 bodde han i Sverige.
|
Det viktigaste för en äldre människa när han eller hon är pensionerad är att ha en hobby. För oss heter hobbyn "Föreningen för Janusz Korczaks levande arv". För någon vecka sedan ringde man till mig från högskolan i Södertälje och frågade om jag där ville leda ett seminarium om Korczak. Det kändes mycket trevligt att bli efterfrågad på det sättet. Dessutom har vi genom föreningen också givande internationella kontakter. Man skulle kunna sammanfatta det så här: Vi äldre behöver dels en känsla av att fortfarande behövas, dels att vi har så att vi klarar oss ekonomiskt.
Vi behövs för våra barn och våra barnbarn. Dom kommer ofta på besök, kanske oftare än som är vanligt här i Sverige. I Polen hade våra barn kommit till oss för att fä hjälp med pengar och med kontakter i samhället. Här är dom oberoende av oss, men de kommer och besöker oss av egen vilja och av ett inre behov. Men så har det inte varit hela tiden.
Vi försöker båda att ha någonting framför oss, inte bara bakom oss.*
Ovanstående berättade Michal Wasserman Wroblewski år 1991. Då skulle han precis fylla 80 år. Sedan november 1969 bodde han i Sverige.
* Moderna pionjärer: äldre invandrare i Sverige av Arne Järtelius (1991).
 |
Michal Wasserman (Pan Misza) and Lucyna Rozental. Fotografiet taget före andra världskriget i Polen.
|