Mitt föredrag i Göteborg började med bakgrunden till att det finns så speciella byggnadsstilar i Göteborgs synagoga samt vid begravningsplatsen vid Svingeln.
Kapellet vid Svingeln från 1864 har fasader av gult tegel och en plåtklädd kupol. Det är helt byggt i morisk stil, med interiör och mönster från spanska synagogor.
Även synagogan vid Östra Larmgatan innehåller kraftiga inslag av den moriska byggnadsstilen. I Synagogan finns dock en blandning av olika stilar från det moriska till den nyklassiska.
Jag har presenterat en mycket förenklad tidsaxel som började 6500 f.v.t men där de viktigaste händelserna var nog Haskala upplysningsrörelse, Franska revolutionen, Napoleons krig.
Precis som i Tyskland där man reformerade det judiska livet genom att införa tyska språket under gudtjänsterna, tillåta gemensam sittning mm så skedde en rad omdaningar även inom det religiösa livet hos svenska judar då man införde svanskan i synagogan och även tillät orgelmusik där.
År 1838 fanns det omkring 900 judar Sverige. Av dem bodde ungefär 800 i Stockholm och Göteborg. Strax efter att Aaron Isaac från Mecklenburg grundade en judisk församling i Stockholm tillkom en judisk församling i Marstrand. Marstrand var då en frihamn och alltså öppen för främmande trosbekännare. Det var från frihamnen i Marstrand som judarna i Göteborg kom. Deras koppling till Tyskland och dess kultur var mycket stark. Därför har den byggnadsstill som användes då i Tyskland och tyska arkitekter funnit tycke hos de första svenska judarna.
Därefter beskrev jag de stillar och symboler som finns på det judiska begravningsplatsen i Wroclaw/Breslau.
