Friday, January 25, 2019

De befriade 1945 - Anamnes av fd koncentrationslägerfångar som kom till Sverige under sommaren 1945 ger en klar bild av Förintelsen.


Anamnes
Vad betyder anamnes? Anamnes betyder en sjukdomshistoria. I en journal under Anamnes nedtecknar läkaren patientens uppgifter och all essentiell information från patienten. 
En anamnes är således en sammanställning av information av vikt för diagnostik och patientvård. För de befriade omfattade anamnes tiden före och under Förintelsen. Patientkorten i beredskapssjukhusen i Sverige, eg. Patientjournaler var ofta hophäftade med brittiska Field Medical Card som följde patienterna på de Vita fartygen vilka inom UNRRA aktionen anlöpte svenska hamnar under försommaren 1945.

____________________________________________________________________

Juli 1945, Beredskapssjukhuset i Örebro
Anamnes: D. 8/12 1944 placerades hon tillsammans med 80 andra i en boskapsvagn för resa till Bergen-Belsen. Män och kvinnor i samma vagn. Ingen mat eller dryck på en vecka. 13/3 Fick fläcktyfus, låg medvetslös i 3 veckor.

________________________________________________________________________

Juli 1945, Beredskapssjukhuset i Örebro
Anamnes: Fadern. Modern, en 10-årig och en 7-årig broder samt en syster blevo ihjälgasade och en syster dog i fläcktyfus.
________________________________________________________________________




Juli 1945, Beredskapssjukhuset i Sigtuna. 
Nemes Maria från Rumänien: Föräldrarna döda i Auschwitz.
____________________________________________________________________


Juli 1945, Beredskapssjukhuset i Sigtuna. 
Anamnes: Tjeckisk judinna. Pappan fört till Auschwitz, Mamman fört till Ravensbrück... Överst på hennes FMC-kortet från Bergen-Belsen så står de Liggande


____________________________________________________________________





15 juli - 8 augusti 1945, Beredskapssjukhuset i Sigtuna.
Första sidan av Diagnoskortet med uppgifter om patientens identitet. Namn och födelsedatum, datum för ankomsten till sjukhuset och även numret patienten fick i Lübeck, här 4179. När det gäller Sigtuna patienter så finner man under Diagnos allt från konvalescent till post-typhus och TBC. På första sidan har man uppgifter såsom inkom och utgick samt frisk och död att kryssa för.  Ofta har läkarna skissad för hand var förtätningar i patientens lungor finns.
Patientens medicinska sjukdomshistoria av betydelse för de problem som patienten är inlagt för - Anamnesen finns på baksidan av Diagnoskortet och att börja med innehåller information om patientens familj, egentligen om alla steg och förloppet av Förintelsen. Ibland finns det flera kort då varje kort omfattar 17 dagar. På framsidan av kortet antecknas patientens temperatur och puls/hjärtfrekvens. På följande sidor av Diagnoskortet antecknas medicinering och andra laboratorieprover. Patirnten, Posladek Rywka (Regina) från Polen dog den 8 augusti 1945, 3 veckor efter ankomsten till Stockholm med Vita båten S/S Kastelholm.


_____________________________________________________________________________________________



Juli - augusti 1945, Beredskapssjukhuset i Sigtuna. 
Första sidan av Diagnoskortet finns uppgifter om patientens identitet. Namn och födelsedatum, datum för ankomsten till sjukhuset och även numret patienten fick i Lübeck. När det gäller Sigtuna patienter så finner man under Diagnos allt från konvalescent till post-typhus och TBC.
Patientens medicinska sjukdomshistoria av betydelse för de problem som patienten är inlagt för - Anamnesen finns på baksidan av Diagnoskortet med feber- och pulskurvan och att börja med innehåller information om patientens närmaste, egentligen alla steg och förloppet av Förintelsen. I Anamnes så står det: Anhörigas öde okänt.

________________________________________________________________________________




Juli -augusti 1945, Beredskapssjukhuset i Sigtuna. 
Första sidan av Diagnoskortet med uppgifter om patientens identitet. Namn och födelsedatum, datum för ankomsten till sjukhuset och även numret patienten fick i Lübeck, här 3109. När det gäller Sigtuna patienter så finner man under Diagnos allt från konvalescent till post-typhus och TBC. På första sidan har man uppgifter såsom inkom och utgick samt frisk och död att kryssa för. Patientens medicinska sjukdomshistoria av betydelse för de problem som patienten är inlagt för - Anamnesen finns på baksidan av Diagnoskortet och att börja med innehåller egentligen alla steg och förloppet av Förintelsen.
__________________________________________________________________________


Juli - augusti 1945, Beredskapssjukhuset i Sigtuna.
Första sidan av Diagnoskortet med uppgifter om patientens identitet. Namn och födelsedatum, datum för ankomsten till sjukhuset och även numret patienten fick i Lübeck, här 4044. När det gäller Sigtuna patienter så finner man under Diagnos allt från konvalescent till post-typhus och TBC. På första sidan har man uppgifter såsom inkom och utgick samt frisk och död att kryssa för. Ofta har läkarna skissad för hand var förtätningar i patientens lungor finns.
Patientens medicinska sjukdomshistoria av betydelse för de problem som patienten är inlagt för - Anamnesen finns på baksidan av Diagnoskortet och att börja med innehåller information om patientens familj, egentligen om alla steg och förloppet av Förintelsen. Anamnes - polsk judinna - Frymet Ajnhorn (Einhorn): Föräldrarna döda, systerns öde okänt. Feberkurvan, liksom Frymet Ajnhorns liv tar slut den 7 augusti 1945.



_________________________________________________________________________________________________
7-11 juli 1945 Beredskapssjukhuset, Norrköping
Anamnes tar upp ett antal koncentrations- och arbetsläger där Emma Kohn hölls fånge. Hon kom med Vita båten HMS Prins Carl till Norrköping den 7 juli 1945 och dog den 11 juli 1945.



Bilderna ovan är ett antal patientkort under benämningen DIAGNOSKORT som inkluderar anamnes. Det handlar om patienter från ett antal beredskapssjukhus, bl.a. från Sigtuna, Norrköping Örebro m.fl.  Anamnesanteckningar som finns på baksidan av korten finns i mina arkiv under kodnamnet Diagnos B. Korten är nog tryckta för svenska militära fältsjukhus.

Anamnes

Vad betyder anamnes? Anamnes betyder en sjukdomshistoria. I en journal under Anamnes nedtecknar läkaren patientens uppgifter och all essentiell information från patienten. Till anamnesdelen hör till relevanta dokument såsom tidigare läkarjournaler. Läkarens egna observationer samlas under STATUS. Därefter alla relevanta slutsatser/bedömningar av ovanstående dokumenteras under PBD - Preliminär bedömning, diagnos och ofta även en åtgärd. PBD är den viktigaste delen av inskrivningsjournalen. Den består av en kort sammanfattning av relevant information från anamnesen/status, bedömning av aktuellt tillstånd, akuta åtgärder, planering och vårdinformation. Så har brukar läkare arbeta med nya patienter.

Läkaren som genomför läkarundersökning och en anamnes genom att ställa frågor har nog inte vana och kunskap om ovanliga symtom och ännu mindre om patientens tidigare erfarenheter och sjukdomar under Förintelsen. En anamnes är således en sammanställning av information av vikt för diagnostik och patientvård. I Sigtuna omfattade anamnes tiden före och under Förintelsen. Patientkorten i beredskapssjukhusen i Sverige, eg. Patientjournaler var ofta hophäftade med brittiska Field Medical Card som följde patienterna på de Vita fartygen vilka inom UNRRA aktionen anlöpte svenska hamnar under försommaren 1945.


Första sidan av Temperaturkortet, i mitt arkiv heter den första sidan Diagnos A.  Den innehåller väsentliga uppgifter av betydelse för vården/rehabiliteringen. Där finns plats att fylla för namnet av fältförband och för personfaktorer, således uppgifter om patientens identitet. Namn och födelsedatum och tjänsteställning. 
Under, under rubriken Diagnos så står det orsak till kontakt. När det gäller Sigtuna patienter så finner man under Diagnos allt från konvalescent till post-typhus och TBC. På första sidan har man uppgifter såsom inkom och utgick samt frisk och död att kryssa för. 

Patientens medicinska sjukdomshistoria av betydelse för de problem som patienten är inlagt för - Anamnesen finns på baksidan av Temperaturkortet och att börja med innehåller egentligen alla steg och förloppet av Förintelsen.

Troligen har läkarna i Sverige fått särskilda direktiv om det. Patientens svar på läkarnas frågor måste har varit svåra att förstå både för tolken och för läkaren då en del ord var ord som skapades under Förintelsen. Vad betyder en Aufseherinnen eller sperre. Vad är innebörden i en selektion.
Läkarnas frågor börjar med status före kriget och besvarades oftast med, tidigare frisk. Därefter nedtecknas kortfattat det som hände under Förintelsen. 

När det gäller de polska judinnor så börjar berättelsen ofta med år 1939 eller 1940 åtföljd av namnet på gettot och antal månader där. Därefter följer ofta år 1942 eller 1943 åtföljd av namnet på ett arbetsläger och en ammunitionsfabrik med antalet månader där. Så fortsätter det, nästa koncentrationsläger, ofta Auschwitz och år 1944 åtföljd av information om dödsmarscher eller brutala tågtransporter, ofta utan mat till lägren och fabriker liggande mer västerut. Slutligen så kommer man fram till året 1945 och uppgiften om förflyttningen till Bergen-Belsen lägret.

När det gäller den andra stora gruppen, ungerska judinnor så startar uppgifterna i Anamnesen på våren-sommaren 1944. På samma sätt får man uppgifter om getton och färden till Auschwitz och därefter till koncentrations- och arbetsläger där man hittar Bergen-Belsen lägret som sista.

Det är just i Bergen-Belsen som de flesta som befriades den 15 april 1945 blev strax innan sjuka i tyfus, fläcktyfus, TBC. Utmattning på grund av brist av vatten och föda står i mångas journaler. 

På andra sidan av kortet så skrev läkarna högst upp i högra hörnan en anteckning, polsk judinna, ungersk judinna, tjeckisk judinna, rumänsk judinna, etc. som var egentligen huvudorsaken att de unga flickor och kvinnor hamnade i lägren, att deras närmaste förintades.



I Sverige tog man även upp vittnesmål från de överlevande. Vittnesmålen är så typiska för hela gruppen. Nedan en del av ett vittnesmål lämnat av en kvinna from Zgierz som var 15 år gammal när kriget började. Den 27 december 1939, bara 3 månader efter att tyskarna har intagit Polen började deportationerna från staden Zgierz och familjen to sig till staden Lodz. Kvinnan berättar den 17 januari 1946 i Rosöga lägret utanför Strängnäs.

Jag har vistats i ghetto i Lodz från den 8 april 1940 till den 21 augusti 1944. Jag har vistats i koncentrationsläger Auschwitz från den 23 augusti 1944 till den 26 augusti 1944 som: arbetskraft och vid avfärden fick jag nr 2044 (?), därefter vistades jag i Bremen (Arbeitslager) vid rivning och rensning av ruiner från den 28 augusti 1944 till den 7 april 1945, därefter vistades jag i Bergen Belsen (koncentrationsläger) från den 7 april 1945 till den 15 april 1945.

Vittnesmål omfattar 5,5 handskrivna sidor och beskriver: 
1. Information om judarnas från Zgierz öde – genom hörsägen 
2. Sysselsättande av judar i Lodz vid igenfyllning av luftvärnsdiken – innan ghetto bildades. 
3. Befolkningsmängd i ghetto i Lodz den 1 maj 1940. Svält, misär och därav följande dödlighet. Potatisskal till läkare och advokater – den priviligierade kasten. 
4. Deportation av 40 tusen människor under 2-veckors ”sperre” i ghetto och omständigheterna kring detta. Första deportation: slutet av augusti 42. 
5. Andra deportation, vilken pågick i 4 veckor – mars 1943. 
6. Stämpling av legitimationer och arbetsplikt för ghettoinvånare, i samband med det ändras benämning ”ghetto” till ”Arbeitslager”. 
7. Dödlighet i ghetto, transporter från Tyskland och Tjeckoslovakien. 8. Evakuering av ghetto när den ryska offensiven närmade sig, för att ”skydda” ghettoinvånarna mot ryssar – resan tog 2 dagar och 2 nätter. 
9. Transportens ankomst till Auschwitz: bad- och omklädnings ”ceremonier”, selektion till 2 Arbeitslager – resan. 
10. Ankomst av 300 kvinnor till stationen i Bremen. 
11. Villkoren i arbetsläger i Bremen: behandling av fångarna av lägrets ledning och av de ungerska fångarna. fångarna. Nummer, klädsel, mathållning, arbete vid undanröjande av ruiner. 
12. Karakteristik av ”Aufseherinnen”. Tillvaro under bombardemanghotet. 
13. Upplösning av lägret när allianterna närmade sig. 
14. Transport till Bergen Belsen. Resan tog 8 dagar – delvis med tåg, delvis till fots. 
15. 9 dagar lång vistelse i Bergen Belsen – utan mat och vatten, bland döda kroppar. Den sista tidens kaos. Förgiftad mat. 
16. Befrielsens ögonblick av engelsmän.

Ett vittnesmål lämnat av en kvinna from Zgierz som var 15 år gammal när kriget började. Den 27 december 1939, bara 3 månader efter att tyskarna har intagit Polen började deportationerna från staden Zgierz och familjen to sig till staden Lodz. Kvinnan berättar den 17 januari 1946 i Rosöga lägret utanför Strängnäs. Bilden av lägret är från 1955. Fotograf okänd. I lägret vistades professor Halina Neujahr, överlevande från Förintelsen var öde liknade det vittnesmålet som delvis återgavs ovan.