Förintelsens offer i Karlstad - Under identiska gravvårdar av sten ligger femton kvinnor, några blott tonåringar... A-21646

Beredskapssjukhuset Karlstad. Stämpel som visar var de patologiska förändringarna fanns i lungan hos en 15 år gammal judisk flicka.

Klockan 13.24, fredagen den 26 juli anlände de första kvinnorna till Karlstad. SJ tåget från Malmö växlades in på ett stickspår vid hamnen i korsningen med Vasagatan. Avståndet från avlastningsplatsen till Herrhagsskolan (ej i bild, till vänster) var några hundra meter, men allt för långt för kvinnorna att gå. Platsen hade hållits hemlig och likaså tidpunkten för ankomsten. De flesta kvinnorna anlände tidigare till Malmö med de Vita båtarna, Vita tågen eller med de Vita bussarna.

Frivilliga från Röda Korset, Civilförsvaret och Luftskyddet hjälpte kvinnorna från tåget till Lasarettet och till beredskapssjukhuset i Herrhagsskolan. Här anländer en ambulans med en kvinna liggande på bår och ett antal sittande. Ur filmen De mörka åren. Källa: Carlstad Kulturfilm

Av de drygt 150 kvinnor som kom från Bergen-Belsen via Malmö till Karlstad var 8 stycken flickor under 16 år, bland de Elisabeth Kondel.

Av de drygt 150 kvinnor som kom från Bergen-Belsen via Malmö till Karlstad var 8 stycken flickor under 16 år. Bland de Kondel Erzebet Elisabeth född 1930. Hon kom med andra turen av den Vita Båten Rönnskär till Malmö. När hon var 14 år fördes hon till Auschwitz. Det var maj 1944. Därefter följde slavarbete i Breslau (Wroclaw). Vid årsskiftet fördes hon till Bergen-Belsen där hon befriades den 15 april 1945.

Läkarkort av Elisabeth (Erzepet) Kondel född 1930 som kom med andra turen av den Vita Båten Rönnskär till Malmö. När trycket på medicinvården blev för stort i Malmö förflyttades hon till beredskapssjukhuset i Karlstad.

DP-2 kort utfärdat i Lübeck. Kortet tillhörde Kateline (Katrin) Fleischman, född 1930 som kom med första turen av den Vita Båten M/S Karskär till Malmö. När trycket på medicinvården blev för stort i Malmö förflyttades hon till beredskapssjukhuset i Karlstad.

DP-2 kort av Sulamit Morgensztern, L:2574, som var patient på Karlstads beredskapssjukhus. Det speciella är att hennes 11 åriga dotter, Morgensztern Awiwa, L:7878, kom från Bergen-Belsen 3 veckor senare med den sista Vita Båten som anlöpte Malmös hamn den 26 juli 1945. Dottern fanns I gruppen av sk Kinderheim barn och placerades på Sundsgården utanför Helsingborg, drygt 450 km från Karlstad. När modern och dottern träffades är inte känd.

Vita Båten M/S Karskär till Malmö. Denna Vita båt liksom systerfartyget M/S Rönnskär gick mellan Lübeck och Malmö.

Läkarkort av Kateline (Katrin) Fleischman, född 1930 som kom med första turen av den Vita Båten Rönnskär till Malmö. När trycket på medicinvården blev för stort i Malmö förflyttades hon till beredskapssjukhuset i Karlstad.

Läkarkort av Kateline (Katrin) Fleischman, född 1930 som kom med första turen av den Vita Båten Rönnskär till Malmö. När trycket på medicinvården blev för stort i Malmö förflyttades hon till beredskapssjukhuset i Karlstad. Som framgår av kortet var hon först intagen på NBS och därefter Garnisonsjukhuset i Malmö.

Av de drygt 150 kvinnor som kom från Bergen-Belsen via Malmö till Karlstad var 8 stycken flickor under 16 år.

Den 14 april 1945 beslutades att Herrhagsskolan i Karlstad skulle stå i beredskap för att bli ett sjukhus. Den 21 juli 1945 kom order från Medicinalstyrelsen till Landstinget i Värmland att förbereda mottagandet av 100-150 tuberkulossjuka kvinnor från Bergen-Belsen som skulle anlända fyra till fem dagar senare. Uppdraget meddelades per telefon och bekräftades skriftligt samma dag. Som första steg så hade kvinnorna hade evakuerats med Vita båtar från Lübeck till Malmö, där de delats in efter vårdbehov för vidare transport till olika vård- och konvalescensinstitutioner runt om i Sverige, bl.a. till Örebro och Karlstad.

Klockan 13.24 fredagen den 26 juli anlände de första kvinnorna till Karlstad. Tåget från Malmö växlades in på ett stickspår vid hamnen i korsningen med Vasagatan. Avståndet från avlastningsplatsen till Herrhagsskolan var några hundra meter, men allt för långt för kvinnorna att gå. Platsen hade hållits hemlig och likaså tidpunkten för ankomsten.

Frivilliga från Röda Korset, Civilförsvaret och Luftskyddet hjälpte kvinnorna från tåget till Lasarettet och till beredskapssjukhuset i Herrhagsskolan.

Signaturen Claes i Karlstadstidningen beskriver det första mötet med flyktingarna: 
En bår bärs förbi mig där jag står bredvid tåget. Ett underbart vackert ansikte vilar på kudden. Varje linje, varje skugga i detta ansikte är en del i en perfekt helhet. Det är en ung polska, den sjukaste av dem alla. Hon har inte tålt transporten något vidare. Temperaturen har stigit och hon har haft fruktansvärda hostanfall. Det sätter sig en klump i halsen på mig när jag ser det vackra, tärda ansiktet med slutna ögon vila på kudden, nästan lika färglöst som den. …

DP-2 tillhörande Gruber Hertha

En av de som bars på båren hette Hertha Gruber eller A-21646. Det var nämligen det numret som hon hade intatuerat på huden av sin vänstra kritvita underarm. Det var Herthas Auschwitznummer

Hertha var 27 år när hon kom till Karlstad från Bergen-Belsen svårt sjuk i tbc och kraftigt underviktig, hon vägde endast 28 kg. Hertha och hennes familj bodde i den polska staden Bielsko-Biala känd för sin textilindustri.

Hertha var den enda överlevande av sin familj, mamma, pappa och tre av syskon dog. Hertha och hennes familj stängdes år 1940 i Krakows getto vars delar blev senare i koncentrationslägret Plaszow. I Plaszów kunde hon skrivas in på Schindlers lista men det skulle innebära att hon skulle skiljas ifrån sin syster Gisela. Från Plaszów-lägret fördes hela familjen år 1944 till Auschwitz. Det var nog där som hon såg för sista gången sina föräldrar Maurycy (Moritz) och Amalia (Maria) Gruber. I årsskiftet 1944-1945 fördes Hertha, hennes syster och tusentals andra delvis till fots på de s. k. dödsmarscherna till läger inne i Tyskland. Slutligen hamnade systrarna Hertha och Gisela i Bergen-Belsen. Gisela blev sjuk i Bergen-Belsen och dog i Herthas armar bara 2 veckor före befrielsen av Bergen-Belsen den 15 april 1945. Hertha flyttades till fältsjukhuset i Bergen-Belsen och därefter till transitsjukhuset i Lübeck.  Från Lübeck avreste Hertha den 18 juli 1945 med Vita båten M/S Rönnskär till Malmö.

Hertha blev den enda överlevande i familjen Gruber från Bielsko-Biala och för varje överlevande finns det speciella omständigheter kring varför de överlevt. Ofta handlar det om tillfälligheter. Av Warszawas judar instängda i gettot där överlevde bara 1%. De som överlevde längs var de som arbetade i tyskarna fabriker. I Herthas och hennes syster fall berodde det att de arbetade bl.a. att sy uniformer. Många syskon, vänner i lägren överlevde då de "höll ihop".

Hertha Spier f. Gruber tillbringade åren i gettot och i lägren med sin syster. De båda systrarna delade lägerlivets vardag och brutalitet med varandra, vilket gav visst hopp och någon att lita på. Systern levde ända fram till två veckor före befrielsen av Bergen-Belsen då hon avled till följd av svält och sjukdom. Hertha blev 102 år gammal och dog på våren 2020.

Juli 1939. Gisela Grubers bröllop. Gisela Pemper f. Gruber (f. 1911) i mitten i vit blus och hennes make Alfred Pemper (som överlevde Förintelsen). Hertha Spier Gruber, första till vänster och Lola Amsterdam (andra från höger) överlevde Förintelsen och kom till Sverige med Vita båtar. Gisela blev sjuk i Bergen-Belsen och dog i Herthas armar bara 2 veckor före befrielsen av Bergen-Belsen den 15 april 1945. Hertha och Lola har bosatt sig i USA och bildade liksom Alfred nya familjer där. Det är okänt om Hertha och Lola visste om varandra i Bergen-Belsen.

Juli 1939. Gisela Grubers bröllop. Gisela Pemper f. Gruber (f. 1911) i mitten i vit blus och hennes make Alfred Pemper (som överlevde Förintelsen). Hertha Spier Gruber, första till vänster. Celina Pemper Hirsz (f. 1909) (andra från höger) mördades i Treblinka. Alfred har efter Giselas död varit i Bergen-Belsen DP-läger. Där träffade han en annan överlevande Franka, varm man har mördats under Förintelsen. De gifte sig och fick en son. I sonens födelsebevis står det Bergen-Belsen och år 1948.

Hertha Spier Gruber

Hertha Gruber - bilden från Youtube där hon pekar på sitt Auschwitznummer A-21646

Många tillfrisknade for men många dog och begravdes i Karlstad.
Under identiska gravvårdar av sten ligger femton kvinnor, några blott tonåringar*. 
Geisa Faier, Frida Rosenberg och Regina Malek levde bara några veckor efter ankomsten. De svårare fallen kördes till Centrallasarettet i Karlstad. Forskargruppen inom Föreningen Förintelsens Minne undersökte närmare den gruppen. Bl.a. hittade vi räkningar för vården i Karlstad och ambulanstransporter. De har bevarats i Riksarkivet på Kungsholmen i Stockholm (Centralsjukhuset i Karlstad. 3. Kirurgiska avdelningen. F 1 A:680).

1. 5- 0032 Regina Malek         19211121 19450912 eller född 19240921
2. 5- 0034 Geisa Faier             19230707 19450814   
3. 5- 0035 Frida Rosenberg 19220205 19450805  dog först 1 v.
4. 5- 0053 Rachele Frierman 19270827 19451011
5. 5- 0054 Saba Goldhamnwe 19240321 19451203
6. 5- 0055 Frajdla Wolman 19150620 19451212
7. 5- 0056 Eva Baumöhl         19260925 19451227
8. 5- 0057 Sari Berkovits        19150314 19460101
9. 5- 0058 Anna Glückman 19190413 19460101
10. 5- 0059 Eva Fischer            19261221 19460101
11. 5- 0060 Chawa Goslawska 19240415 19460511
12. 5- 0061 Margit Heltan         19071231 19460722  den äldsta - 39 år
13. 5- 0062 Rona Widawska 19250526 19490206
14. 5- 0063 Roszi Rim(m)er     19300827 19500424  den yngsta - 20 år
15. 5- 0065 Judit Sander           19280501 19450916

Man vet att de 15 ovan föddes i ett tiotal länder i Europa. Vilka länder, återstår att utforska. Roszi Rimer som var 14 år när hon kom till Sverige kom från Rumänien. Hennes föräldrar dödades i Auschwitz. Hon och äldre syster Ethel (född 1922) kom med två olika transporter till Sverige. Roszi kom med Vita båten Rönnskär och Ethel med M/S Kronprinsessan Ingrid.

Roszi Rimer som var 14 år när hon kom till Sverige kom från Rumänien. Hennes föräldrar och bröder dödades i Auschwitz. Hon och äldre syster Ethel (född 1922) kom med två olika transporter till Sverige. Roszi kom med Vita båten M/S Rönnskär och Ethel med M/S Kronprinsessan Ingrid. Ovan systrarnas DP-2 kort samt Medical Clearance Card (en del av DP-2 kortet) av Roszi Rimer. Roszi blev aldrig frisk hon dog i Karlstad innan hon har hunnit fylla 20 år.

Roszis syster Etel Rimer sökte länge  efter sin bror Schamo. Troligen för att någon tyckte att man har sett honom i Bergen-Belsen

Utav de fyra judinnors gravar, de fyra som dog på Beredskapssjukhuset i Örebro men deras gravplats har varit okänd, se nedan, så hittade jag enbart en, den gult markerade Sarolta Berkowitz just i Karlstad. Sarolta eller Sari Berkovitz född i Budapest drunknade enligt polisrapporten vid Färjestället vid Torvarpsund. Hon kom med Vita båtar till Malmö (den 16 juli 1945) och var tidigare patient vid beredskapsjukhuset i Örebro. Därefter vårdades Sarolta i Loka brunn. Man beskriver hennes död daterad Nyårsdagen 1946 som olyckshändelse. Det var det också. Hon åkte ut med Anna och Eva (alla tre överlevande) i en bil på isen som gav vika... 
Det var väldigt många av fd Bergen-Belsen fångar som drunknade i Sverige under 1945-1946. Jag har en klar känsla att många "olyckor" var suicidala händelser.

- Anna Zauner 1892 – 1945
- Maria Mencel 1892 – 1946
- Sarolta Berkowitz 1915 – 1946
- Mirijam Schwartz 1910 – 1947
En av de patienter utan gravar från Örebro, markerad med gult är begraven i Karlstad. Resterande tre?

Geisa Faier, Frida Rosenberg och Regina Malek (dog 12 september 1945 - se kvittot ovan) levde bara några veckor efter ankomsten. De svårare fallen kördes till Centrallasarettet i Karlstad. Räkningar för vistelsen där och ambulanstransporter har bevarats i Riksarkivet på Kungsholmen i Stockholm (Centralsjukhuset i Karlstad. 3. Kirurgiska avdelningen. F 1 A:680).

Alice Klein var Auschwitz (A-9998) och därefter en Bergen-Belsen fånge. Hon dog på 2000-talet och är begravd nära Flickgravarna som de Förintelsens offers gravar kallas för. Alice kom i juli med de Vita båtar från Lubeck till Stockholm. Hon hamnade, efter att ha varit patient i Sigtuna, just i Karlstad.

Alice kände en stark samhörighet med de begravda på Mosaiska begravningsplatsen. När hon gick omkring på begravningsplatsen, så sa hon till sin dotter "mina flickor". Alice Klein berättade att många i hennes grupp som kom till Stockholm hade efter att de har upplevt Förintelsen suicidala tankar. Många såg sina närmaste gå efter selektionen mot gaskammare. De visste och kände att de var ensamma i världen!

Sarolta eller Sari Berkovitz drunknade enligt polisrapporten vid Färjestället vid Torvarpsund. Hon var tidigare patient vid beredskapssjukhuset i Örebro och vårdades därefter i Loka brunn. Man beskriver hennes död daterad Nyårsdagen 1946 som olyckshändelse. Men det var väldigt många av fd Bergen-Belsen fångar som drunknade i Sverige under 1945-1946. Jag har en klar känsla att många "olyckor" var suicidala händelser.

Det finns 15 gravstenar i röd granit i Karlstad. Totalt kom 159 unga judiska kvinnor till Karlstad och i efterhand även ensamma barn. De allra flesta av de som dog begravdes i Karlstad. 15 gravstener, 15 döda av 159 är 10 %. Ett högt siffra då dem som kom med tåg till Karlstad ansågs inte vara så svårt sjuka för att färdas till beredskapssjukhuset i Karlstad har avlidit bara några dagar eller veckor efter ankomsten till sjukhuset.

Många av desom dog var 9-11 år gamla när Andra världskriget började. De blev således bara 15-17 år gamla.

Fick de unga kvinnorna en glimt av friheten och lugnet i Värmland? Dem första begravda i Karlstad dog ca. 3 månader efter att Bergen-Belsen lägret har övertagits av de brittiska trupperna.

Stanna gärna vid den judiska begravningsplatsen som ligger likt en grön, stillsam ö mitt mellan dånande trafikvågor på Europaväg 18 och Riksväg 63 i Karlstadsstadsdelen Rud. Platsen är en del av Förintelsen, dokumenterad med kvarlevor av 15 kvinnor. Klicka gärna på länken nedan för en virtuell vandring.

Stanna gärna vid den judiska begravningsplatsen som ligger likt en grön, stillsam ö mitt mellan dånande trafikvågor på Europaväg 18 och Riksväg 63 i Karlstadsstadsdelen Rud. Platsen är en del av Förintelsen, dokumenterad med kvarlevor av 15 kvinnor.

Klicka gärna på länken ovan för en virtuell vandring. • Minnets stigar – en resa bland svenska kyrkogårdar av Anita Theorell, Per Wästberg; Hans Hammarskiöld. Max Ström förlag 2001.

Av de drygt 150 kvinnor som kom från Bergen-Belsen via Malmö till Karlstad var 8 stycken flickor under 16 år.

Judiska överlevande på beredskapssjukhuset i Karlstad: Bland Berl Sali finns bland de.

Sali Berl var den tredje av Helene och Herman Berls fyra barn. Hon föddes den 31 oktober 1924 i Brno, Tjeckoslovakien där hennes familj ägde godis- och fruktaffär. Sali hade två bröder, Leo (f. 1922) och Arnold (f. 1926), och en syster, Malvine (f. 1921). Under sommaren 1941 grep tyskarna Salis far Hermann som avrättades den 30 september 1941. Året därpå, den 22 mars 1942, deporterades resten av familjen, mamma Helene och hennes tre barn Arnold, Sali och Malvine till Theresienstadt. Leo Berl, den äldsta av Helenes barn, skickades till Auschwitz där han mördades den 25 mars 1942. Fram till mars 1944 förblev familjen tillsammans i Theresienstadt. Därefter separerades mamman, Helene Berl från sina barn och deporterades till Auschwitz. Sex månader senare, den 9 oktober, transporterades barnen, Arnold, Sali och Malvine till Auschwitz. Sali och Malvine lyckades förbli tillsammans genom överföringar till olika koncentrationsläger, inklusive Kurbach, Gross Rosen och Bergen-Belsen. Salis syster Malvina Berl dog av svält den 15 april 1945 samma dag som de brittiska styrkor övertog koncentrationslägret Bergen-Belsen. Sali stannade kvar i Bergen-Belsen, allvarligt undernärd och lider av tyfus, tills UNRRA överförde henne för vård till Sverige. Hon kom så småningom till Göteborg efter att ha vistats tillfälligt på ett sjukhus i Karlstad. Sali var den enda överlevande från sin närmaste familj, Sali immigrerade till USA ensam i oktober 1946. Efter att Sali fick sitt amerikanska medborgarskap 1952 reste hon till Palestina för att besöka släktingar till sin far. Där träffade hon sin blivande man Mosche Bogatyrow (f. 18 april 1919), en överlevande från Lodz.

Missing (Jewish) People (in) Sweden - från beredskapssjukhuset i Örebro

Det handlar om en efterlysning och en sökinsats efter de försvunna judinnor och deras gravar i Sverige. De flesta av Förintelsens överlevande som kom till Sverige och dog strax därefter har egna gravar och egna gravstenar.

De fyra judinnor som jag efterlyser dog på Beredskapssjukhuset i Örebro men deras gravplats är okänd.
- Anna Zauner 1892 – 1945
- Maria Mencel 1892 – 1946
- Sarolta Berkowitz 1915 – 1946
- Mirijam Schwartz 1910 – 1947

I arkivet jag går igenom just nu finns det 249 kvinnor som var inlagda på beredskapssjukhuset i Örebro. Det sista information jag hittar om de avlidna i deras Läkarkort är ett rött + (egentligen ett kors). Stavning är olika i olika arkiv, t.ex. Berkowit stavas med "v" - Bertkovitz eller liknande. Sarolta har ett annan namn på graven och ännu en annan i gravboken.

Jag har kontaktat Örebro Stift förra året och de försöker att titta "analogt" i sina Gravböcker från den tiden då namnen finns ej i de digitala filerna.

De första kvinnorna kom till Örebro den 25 maj 1945 med ett tidigt morgontåg från karantänlägret i Lund. Röda kors personal skötte transporten från järnvägsstationen till Engelbrektsskolan. Under sommaren inkommer sedan fler transporter.

Bilderna ovan är tagna av sjukhusfotografen (som jag försöker spåra) och föreställer två fd 14 åriga patienter som kom från Bergen-Belsen.

Sarlota Berkowitz, 1915 – 1946. Hennes grav hittades 110 km från Örebro, i Karlstad. På graven står Sari Berkovits och i Gravboken Berkovits, Siri Född: 1915-03-14 Avliden: 1946-01-01 Jag tror att hon kom från Ungern. I Örebro, på sjukhuset där hette hon Sarolta Berkowitz. Således tre varianter av förnamnet och två av efternamnet.

Nästa år, planerar Daniel Kraus och jag en stor utställning med foton och texter om de som kom till Sverige under sommaren 1945.

Ciemne cienie przeszłości - Szpital polowy w Örebro w 1945

25 maja 1945 do szkoły Engelbrekt w Örebro (Engelbrektskolan) zamienionej w szpital polowy przybyły pociagiem z południowej Szwecji (Malmö i Lund) pierwsze kobiety z grupy prawie 250 byłych więźniów obozów koncentracyjnych. Uczniów szkoły przeniesiono do innych szkół aż do czasu zamknięcia szpitala w grudniu 1945 roku. 

Kobiety pochodziły z obozów koncentracyjnych takich jak Auschwitz, Ravensbrück i Bergen-Belsen i zostały przewiezione do Szwecji przez Szwedzki Czerwony Krzyż i UNRRA.

Stopniowo większość kobiet powróciła do swoich kraju lub wyemigrowała dalej, ale wiele z nich pozostało i uzyskały obywatelstwo szwedzkie. Wiele kobiet mimo leczenie zmarło w Szwecji na skutek obrażeń odniesione w niemieckich obozach koncentracyjnych, cztery z nich pochowano w Örebro na Cmentarzu Północnym.

Większość kobiet to polskie Zydówki ale miedzy nimi było wiele Polek które brały udział w Powstaniu Warszawskim w 1944 roku.

Anna Chlebowa ur. 20.10.1870 zm. 11.07.1945
Cecylia Fiszlak ur. 27.11.1896 zm. 25.12.1945
Juliana Kaminska ur. 28.01.1882 zm. 18.04.1946
Irena Rybak ur. 28.06.1897 zm. 23.12.1947

Anna Chlebowa ur. 20.10.1870 zm. 11.07.1945

Anna Chlebowa ur. 20.10.1870 zm. 11.07.1945. Czy jej nazwisko sie zgadza?

S/S Kastelholm - Mycket speciella Lubeckresor under juni 1945 - januari 1946. Först Förintelsens överlevande och därefter tyska militärer!

Umder hela kriget var S/S Kastelholm upplagd vid Allmänna gränd i Stockholm.

Hyttfördelning på S/S Kastellholm. Under juni och juli 1945 har hytterna fyllts i flera omgångar av Förintelsens överlevande som åkte till Sverige för att få vård. S/S Kastelholm ingick då i en flotta av fartyg som administrerades av Marinstaben och fick därefter namnet de Vita fartygen. Knappt 6 månade senare fylldes hytterna av tyska militärer (troligen flera ur SS-förband samt Gestapofolk). De skulle till Lubeck och utgöra den sista akten av Balt- och tyskutlämningen.

Under hela kriget var S/S Kastelholm upplagd vid Allmänna gränd, Stockholm. Därefter, under juni och juli 1945 har hytterna fyllts i flera omgångar av Förintelsens överlevande som inom UNRRA hjälpen åkte under Röda Korsets flag till Sverige för att få vård. S/S Kastelholm med kpt Dahlbom, ingick då i en flotta av fem fartyg som administrerades av Marinstaben och fick därefter namnet de Vita fartygen. 

S/S Kastelholm förde under juni och juli 1945 Förintelsens överlevande, mestadels från Bergen-Belsen till Stockholm. Det skedde inom UNRRA hjälpen och under Röda Korsets. S/S Kastelholm ingick då i en flotta av fem fartyg som administrerades av Marinstaben och fick därefter namnet de Vita fartygen.  Alla fem fartygen skulle Röda-kors-märkas samt namnet SVERIGE och fatygets namn med stora bokstäver. För- och akter skulle märkas med ett rött kors på vit botten omgivet av en svart rin. Ftoto: Britt Björkdal.

Knappt 6 månader senare fylldes hytterna på S/S Kastelholm (då kpt Kallenberg) av tyska militärer (troligen flera ur SS-förband samt Gestapofolk). De skulle till Lubeck och utgöra den sista akten av Balt- och tyskutlämningen.

Konstigt nog så finns inte den resan annoterat i Trafiklistan, se nedan.

S/S KASTELHOLM byggdes år 1929 av Eriksbergs Mekaniska Verkstad Ab Göteborg. Varvsnummer 228.Dimensioner. 55,66 x 9,42 x 3,66 m. Brt/ Nrt/ Dwt. 921/ 466/ 206. Maskineri. En 3-cyl, ångmaskin, effekt. 1034 hk. Hastighet 12,0 knop. Passagerare. 150. Hyttplatser 150. RN. 7512. IMO. 5183259.
Levererades 14 februari 1929 till Svenska Amerika Linjen (SAL), Göteborg.

Trafik S/S KASTELHOLM

1929 03. Insatt mellan Stockholm - Åbo/ Helsingfors. Även turistturer till Leningrad och Visby gjordes.

1929. Under sommaren chartrade GM Nordiska fartyget för att lansera ett nytt bilmärke Marquette för svenska bilåterförsäljare.

1931. Insatt även mellan Stockholm - Leningrad (vissa turer via Åbo eller Helsingfors). Senare insatt på trafik mellan olika hamnar i östersjön.

1939 12 12 - 1945 06. Upplagd vid Allmänna gränd, Stockholm.

1945 06. - 1945.08 Utchartrad till Marinförvaltningen för att transportera krigsfångar från Bergen-Belsen lägret till Sverige.

1946.01. Resan till Lubeck med tyska militärer fattas!

1946 06. Utchartrad till Rederi Ab Svea, Stockholm för två resor mellan Stockholm - Oskarshamn - Borgholm - Kalmar.

1947. Kryssningar i Östersjön.

1947 07 20 - 1947 07 29. Resa till Calais.


I januari 1946 stod två fartyg i Trelleborgs hamn. Det ena ett ryskt lassaretfartyg Beloostrov och  den andra ett svenskt fartyg S/S Kastelholm. Jag vet inte om det svenska var på nytt chartrat av Militärstaben. I marinförvaltningens handlingar står en anteckning att S/S Kastelholm skulle "återlevereras" till SAL (Rederiet Svenska Amerika Linjen) den 23 juli eller 3 augusti 1945. Den sista resan i UNRRAs regi var därmed från Lubeck den 25 juli 1945 med cirka 170 norska barn och 46 mödrar.

Tillbaka till Trelleborgshamn. Det man vet är att den 25 januari 1946 så lämnade det sovjetiska lassaretfartyget S/S Beloostrov Trelleborg med cirka 150 balter tillsammans med 230 tyskar ombord. Man skriver balter eller tyskar med det rör sig om soldater, militärer. Den var det tredje transporten till Sovjetunionen. Sammanlagt utlämnades över 2 500 tyskar till Sovjet. De sovjetiska fartygens destination var Libau i Lettland. Det svenska fartyget S/S Kastelholm avgick två dagar senare den 27 januari 1946 från Trelleborg till Lubeck i Tyskland med cirka 200 tyska militära flyktingar som skulle till västzonerna. 

Jag vet inte vad exakt vad avgjorde de 200 tyska militärer skulle till Lubeck men troligen hade det med att göra med segrarmakternas principöverenskommelse. Den inebar att flyktingar i uniform skulle återföras till den zon där de befunnit sig vid klockslaget för Tysklands militära kapitulation den 8 maj. Soldater från östfronten skulle således utlämnas till Sovjetzonen. Bland tyska soldaterna fanns balter som tjänstgjorde i den tyska armén, bl.a. SS.

Tillbaka till Trelleborgshamn. Det man vet är att den 25 januari 1946 så lämnade det sovjetiska lassaretfartyget S/S Beloostrov Trelleborg med cirka 150 balter tillsammans med 230 tyskar ombord. Man skriver balter eller tyskar med det rör sig om soldater, militärer. Den var det tredje transporten till Sovjetunionen. Sammanlagt utlämnades över 2 500 tyskar till Sovjet. De sovjetiska fartygens destination var Libau i Lettland.

Förintelsen samt beslutet att mörda Europas judar - har alltid förknippats med Wannseekonferensen i januari 1942. Att ukrainare och balter har medverkat i Förintelsen innan Wannseekonferensen har varit känt länge. Det brukar förklaras, eller rent av ursäktas, med att de stred för sin nationella identitet och heder (precis som tyskarna brukar säga). När man tittar på de tyska dokument så finner man att den "manuella" Förintelsen började långt före Wannsee. Vissa områden på kartan över Baltländerna är judefria medan i andra visar man antalet mördade med siffror vid kistorna samt antallet fängslade i getton. Det fanns inga kistor för de mördade judar där, bara massgravar.

Om detta har ingen berättat - Förintelsens offer begravda i Stockholm - Ett QR underlag - Del I

Ett avtryck från Rywka Posladeks grav. Föreningen Förintelsens Minne var nödsakad att projicera namn på det sättet då de var inte avläsbara. Därefter har vi beskrivit vad de begravda gick igenom och hur de hamnade i Sverige.  Rywka var en av de första av Förintelsens offer som dog i Stockholm bara några dagar efter att ha transporterats hit i juli 1945 med UNRRAs Vita Båt S/S Kastelholm. Rywka var född i Lodz, Polen, inte Tjeckoslovakien. Även hennes födelsedatumet är fel. Under 2018-2019 renoverade Föreningen Förintelsens Minne samtliga gravar av förintelsens offer inom K och J kvarteret.

En QR kod som Föreningen Förintelsens Minne har placerat vid Rywka Posladeks grav. Rywka var en av de första av Förintelsens offer som dog i Stockholm bara några dagar efter att ha transporterats hit med UNRRAs Vita Båt S/S Kastelholm. Rywka var född i Lodz och har överlevt fem koncentrationsläger. Under ovanstående QR koden finns information om henne och dokument som Föreningen Förintelsens Minnes forsknings grupp ledd av Roman Wasserman Wroblewski tog fram. Informationen bakom QR-koden kan fyllas på då man hittar nya dokument. Då på Ryska Posladeks gravsten finns ett flertal felaktigheter så är det viktigt att påpeka det, bl.a. att hon var född i Polen och inte Tjeckoslovakien och den 30 juli och inte den 13 juli. Det viktigaste dock i fallet Posladek och de andra Förintelsens offer begravda i Sverige är att genom de kan man anknyta till ödet av de övriga familjemedlemmar som har förts från getton till dödslägren såsom Treblinka, Majdanek, Auschwitz och Chelmno och förintats där.
Kopplingen mellan den enskilda graven och de 6 stycken dödslägren skall bl.a. göras genom att Föreningen Förintelsens Minne som tillsammans med Judiska församlingen i Stockholm planerar för ett Förintelsemonument bestående av 6 Minnesstenar och de framtagna från underjorden gravstenarna.

Field Medical Card som utfärdades för Rywka Posladek (här Regina Posladek från Polen) i Bergen-Belsen som följde med till Sverige.

Norra judiska begravningsplatsen i Stockholm. Här ligger ett 80-tal Förintelsens offer begravda. 

Dödsdatum hos de flesta år 1945-1946. Hur har de hamnat i Stockholm skall QR svara för och lära ut. Det finns 6 tomma gravplatser inom J-kvarteret. De tomma platserna ligger mellan Förintelsens offers gravar. Fältet skall markeras med 6 minnesstenar. Stenarna skall bära namn på de 6 förintelseläger och samtidig påminna om de 6 miljoner mördade judar under Förintelsen. De 6 stenar kommer att tillsammans med de runt liggande gravstenarna bilda ett Förintelsemonument 6 stenar - 6 miljoner.

Det planeras således ett pilotprojekt, där lärare och skolelever ska nås via QR-koder på skyltar på plats på Norra judiska begravningsplatser men vilka också skall gå att nå till exempel via Stadsmuseets hemsida. En av de stora fördelarna med QR-koder är att de möjliggör kommunikation av digitalt innehåll i analoga miljöer. Naturligtvis QR koder fungerar såsom MP3 koder. Det ger möjligheten att enskilda elever, besökare kan ta emot informationen individuellt, utan lärare eller en guide. Naturligtvis kan eleven studera detta i klassrummet eller hemma och göra t.ex. en skriftlig eller muntlig redogörelse.

Det finns 6 tomma gravplatser inom J-kvarteret, raderna 8-13). De tomma platserna ligger mellan Förintelsens offers gravar. Fältet skall markeras med 6 minnesstenar. Stenarna skall bära namn på de 6 förintelseläger och samtidig påminna om de 6 miljoner mördade judar under Förintelsen. De 6 stenar kommer att tillsammans med de runt liggande gravstenarna bilda ett Förintelsemonument 6 stenar - 6 miljoner.

Stockholms Frihamn, Kajplats 2. Ett av Röda korsets Vita båt S/S Kastelholm anlöpte från Lübeck med en last av 200 fd fångar från Bergen-Belsen. De flesta kvinnor. Många av de vägde 20-25 kilo.

S/S Kastelholm anlöper Frihamnen i Stockholm. På däck ser man vitklädd vårdpersonal.

Deras väg till Stockholm är egentligen Förintelsens historia. De flesta upplevde en fångeskap i getton, transporter till koncentrations- och utrotningsläger. Flera till Auschwitz. De tvingades dagligen till arbete, ofta i amunitionsfabriker. Vid krigets krigsslut var många av de med i dödsmarscher som betydde evakuering till koncentrationslägret Bergen-Belsen i själva Tyskland. Lägret befriades den 15 april 1945 av de britiska trupperna. Den första hjälpen gavs på plats. Efter 2 månader kom de med de Vita fartygen till Stockholm och de beredskapssjukhus som ställdes iordning. Mångas liv gick inte att rädda!

Det finns numera en hel del av enskild information om varje person som ligger begraven vid Norra judiska begravningsplatsen. Det finns även en allmän information om Förintelsen där platser och händelser utgör en del av de begravdas öden, bl.a. de 6 dödslägren där deras närmaste familj förintades.

Den stora utmaningen är inte numera den tekniska men att det handlar om två typer av information som skall på rätt sätt förmedlas samtidigt. En känslig information om de begravda Förintelsens offer och om Förintelsen som helhet.

Att förmedla innehåll via det mobila gränssnittet är ett måste i många sammanhang idag. Allt fler tar del av informationen via surfplattor och mobiltelefoner. Det gäller att planera en mobilanpassad webbplats och undersöka möjligheterna att på bästa sätt integrera den nya informationen till befintlig information om Stockholm och Stockholms begravningsplatser.

Informationen skall samtidigt även vara lättillgänglig för skolelever i hela Sverige och därför bör det finnas även en länk till "Öden av Förintelsens offer begravda i Stockholm" t.ex. från hemsidan administrerad av Myndigheten Forum f Levande Historia eller liknande.

Det planeras således ett pilotprojekt, där de besökande ska nås dels på plats via QR-koder på skyltar på Norra judiska begravningsplatsen men vilka också skall gå att nå till exempel via Stadsmuseets eller Myndigheten Forum f Levande Historia hemsidor. En av de stora fördelarna med QR-koder är att de möjliggör kommunikation av digitalt innehåll i analoga miljöer. För Stadsmuseum och andra institutioner med uppgift att förmedla kulturarvsdata, finns därför stora möjligheter med att använda koderna som finns utplacerade i Stockholm.
Då det flesta i det svenska samhället är numera nödsakade att använda smartphones för att klara vardagen, t.ex. bank-, skatte- och andra ärenden är det naturligt att använda QR koder i andra sammanhang.

Identitetskort för överfart till Sverige

Diagnoskort med personliga data som klart visar de personliga öden under Förintelsen.

Typ på personlig information är den från själva Bergen-Belsen lägret, t.ex. DP-2 kort, Läkarkort och Diagnoskort samt överfarten till Sverige. Kanske enstaka personliga fotografier (se nedan).

Den allmäna informationen om Förintelsen skall enligt nedan, i görligaste mån integreras med levnadsöden av de Förintelsens offer begravda i Stockholm. Således kan man markera de olika getton och läger såsom Theresienstadt, Warszawa getto, Lodz getto och Budapest gettot.

Ett särskild del av informationen skall omfatta förhållandena i Bergen-Belsen lägret vid befrielsen (april 1945) där den brittiska armén påträffade tiotusental döda, icke begravda och lika många halvdöda fångar som dog strax efter befrielsen av lägret.

Bergen-Belsen. 10-tusentals icke begravda kroppar påträffades vid befrielsen den 15 april 1945.

Bergen-Belsen. Många fd fångar tvättas liggande efter befrielsen då de inte kunde stå på egna ben.

Ännu en gemensam del som bör presenteras är det transporter med tåg och båt från Bergen-Belsen till Sverige.

Barnsituationen under Förintelsen bör uppmärksammas särskilt då många begravda i Sverige var barn. Deras öde bör jämföras med Anne Franks öde som på samma sätt som många i gruppen begravda i Stockholm har deporterats först till Auschwitz och därifrån vidare till Bergen-Belsen. Många av offren i Stockholm kom från samma läger och dog av samma orsaker som Anne Frank - undernäring och tyfus.

Den storskaliga Förintelsen började i samband med Operationen Barbarossa och Einsatsgruppens massavrättningar av judar som skedde genom skjutning vid speciellt förberedda uppgrävda massgravar eller raviner. Det mest kända avrättningsplatsen heter Babij Jar, en ravin i utkanten av Kiev där judiska barn, kvinnor och män sköts till döds. På två dagar, 29-30 september 1941, mördades 33 771 judar i Babij Jar. Allt dokumenterades noga, sifferexercisen var viktig för nazisterna. Aktionen hade genomförts enligt en tysk rapport ”utan några incidenter”.

Karta bifogad till en rapport av Dr Franz Walter Stahlecker, chef för Einsatzgruppe A, på operationer av hans enhet från 16 oktober 1941 till 31 januari 1942. Einsatzgruppen, fyra mobila dödande enheter som mördade judar i det tyska ockuperade Sovjetunionen, var under myndighet av Reinhard Heydrich. De skickade honom sina arbetsrapporter med detaljerade beskrivningar av mordoperationerna. Platserna och tidsperioderna för mördandet är markerade på kartor.
Det finns således en detaljerad kunskap om hur dödandet gick till, detta trots nazisterna hann förstöra många av sina arkiv och andra bevis före krigsslutet. Det finns dokument om deportationer och tågtransporter som genomfördes av den tyska statsjärnvägen Deutsche Reichsbahn, som spelade en nyckelroll under Förintelsen.

Rapporter stämmer överens med det materiallet som man hittade i  t.ex. Warszawas Getto med antalet dagligen deporterade till utrotningsläger Treblinka. Den tyska Reichsbahn varit ett självständigt bolag. SS därför tvungna att betala dem för transporter och andra avgifter. "Biljettpriset" 1942 uppgick till 0,04 riksmark (RM) för 1 vuxen per kilometer. Barn betalade halva, och de yngre än fyra år transporterades gratis. Det speciella i alla Deutsche Reichsbahn dokument är beskrivning av lasten t.ex.: Last: Vollzug (avser bruttovikt) 400 ton på väg till Treblinka, Loorzug 300 ton, (avser tara), således vikten av det tomma tåget. Netto är på 100 ton och avser de som transporterades till dödsfabriken och deras bagage. om de tågsätt som skickades till utrotningslägren "Tomma tillbaka". Boskapsvagnar var på 21.3 kvm för 100-150 personer eller 200 barn, dvs ett vanligt svenskt vardagsrum, bara utan fönster och ventilation. 

Man började samla, läs fängsla judar i getton..... (skriva om getton som en mellanstation till förintelsen ni lägren!).

Den industriella Förintelsen började i slutet av januari 1942 i den vackra villan i Wannsee, i utkanten av Potsdam. Nazister gick igenom alla europeiska länder och satte ihop ett protokoll som handlade om att mörda i de europeiska judar. Protokollets sida 5 och 6 (av 15) var inget annat än en mördar lista med 11 000 000 millioner människor.

En QR kod som leder till en Youtube film om Wannsee mötet. Den industriella Förintelsen började i slutet av januari 1942 i den vackra villan i Wannsee, i utkanten av Potsdam. Nazister gick igenom alla europeiska länder och satte ihop ett protokoll som handlade om att mörda i de europeiska judar. Nedan, protokollets sida 5 och 6 (av 15) var inget annat än en mördar-lista med 11 000 000 millioner människor.

På sidan 5 i Wannseeprotokollet kan man läsa följande:

Under tiden, med tanke på farorna med utvandring under krigstid och möjligheterna i Öst, Reichsführer SS och chefen för tyska polisen har förbjudit utvandring av judar. 

III. Emigration har nu ersatts av evakuering av judarna till Öst, som en ytterligare möjlig lösning, med lämplig förhandsgodkännande av Führer. Denna operation bör dock endast betraktas som en preliminär alternativ; men det levererar redan en praktisk erfarenhet av stor betydelse med tanke på den kommande slutliga lösningen av den judiska frågan. Under den här slutliga lösningen av den europeiska judiska frågan cirka 11 miljoner judar skall beaktas, spridda över de enskilda länderna enligt ovan publicerade dokument från Wannsee.

Ett exempel på en information (undertecknad Gustaf) som inte publicerats tidigare som gäller i högsta grad Förintelsens offer begravda i Stockholm.

En karta som kan användas att beskriva Förintelsen i stort samt de enskilda öden.

Stella Eliasberg, wiceprezes Towarzystwa Pomoc dla Sierot, pod którego skrzydłami działał Dom Sierot Janusza Korczaka

Powszechnie wiadomo że gdy w 1909 roku Stefania Wilczyńska powróciła po studiach do Polski zwróciła się właśnie do Stelli Eliasbergowej z prośbą o pracę w przytułku na ul. Franciszkańskiej 2. Przytułek należal do Towarzystwa "Pomocy dla Sierot”. Wiadomo że Korczak regularnie odwiedzał przytułek na Franciszkańskiej.

Towarzystwo „Pomoc dla Sierot” (powstałe w 1907 roku) przejęło Oddział Sierocej Pomocy przy „Bratniej Pomocy”. Główny cel, jakim była szeroko rozumiana opieka nad sierotami i biednymi dziećmi żydowskimi, Towarzystwo realizowało poprzez dostarczanie dzieciom odzieży, pożywienia, schronienia, opieki lekarskiej oraz zapewnienie im edukacji w szkołach rzemieślniczych i zakładach naukowych. W roku 1910 Towarzystwo „Pomoc dla Sierot” podjęło decyzję wybudowania własnego domu dla dzieci. W dniu 12 maja 1910 roku zakupiono przy ulicy Krochmalnej 92 plac za kwotę 24.000 rubli. Powołano Komisję Budowlaną pod przewodnictwem Izaaka Eliasberga. W jej skład wchodził także Janusz Korczak. Według sprawozdania z roku 1917, z okazji 10-lecia Towarzystwa, miało ono 1756 członków i ponad 140 darczyńców.

Stella Eliasberg, tak mało się o niej pisze a to tak ważna osoba w życiu Korczaka i historii Domu Sierot. Kiedyś, jako dziecko poznałem jej córkę Helenę Syrakus. Córka, profesor architektury w Warszawie badała możliwości dobudowania jeszcze jednego piętra na Krochmalnej 92 i zrobienia tam muzeum.

Powszechnie wiadomo że gdy w 1909 roku Stefania Wilczyńska powróciła po studiach do Polski zwróciła się właśnie do Stelli Eliasbergowej z prośbą o pracę w przytułku na ul. Franciszkańskiej 2. Przytułek należal do Towarzystwa "Pomocy dla Sierot”. Stella Eliasberg zapisała później ze zdziwieniem, że ta młoda energiczna kobieta którą przyjęła do pracy, faktycznie przychodzi codziennie punktualnie, zajmuje się dziećmi, karmi, przewija, wyczesuje wszy. Tak że nie ulega wątpliwości że to poprzez Stellę Eliasberg doszło do spotkania Wilczyńskiej z Korczakiem. Do pracy przytułku na ul. Franciszkańskiej 2 przystąpiła Wilczyńska z wielkim zapałem, organizowała dyżury i zajęcia, a dzieci szybko ją pokochały. Jej prawą ręką była Esterka Wajntraub (wychowanka schroniska na Twardej 6). Wiadomo że Korczak regularnie odwiedzał przytułek na Franciszkańskiej.

Stella Eliasberg, wiceprezes Towarzystwa „Pomoc dla Sierot”, pod którego skrzydłami działał Dom Sierot, wspomina*: 

Teraz (wrzesień 1939 r.) jak dla wszystkich, tak i dla Domu Sierot zaczyna się okres ciągłego niepokoju, wstrząsów, zakończonych tragedią – śmiercią personelu i dzieci w komorach gazowych (…) 

W przeddzień oblężenia (Warszawy), o godzinie 6.30 rano idziemy z doktorem (Korczakiem) na naradę do ówczesnego prezesa (Gminy Żydowskiej) Mаurycego Mayzla. Rozpuścić dzieci, rozdawszy im zapasy żywnościowe i pieniądze, czy trwać na stanowisku? Wbrew naszemu zdaniu Doktor żąda, by dzieci zostały na miejscu. „O ile do soboty nie dostanę wezwania do wojska, biorę Dom Sierot na swoją odpowiedzialność i trwamy”. „Niestety – ustąpiliśmy” – 

ubolewa Stella Eliasberg po wojnie, kiedy pisała swoje wspomnienia. Nie znam losów wojennych Stelli Eliasberg. Jak wiemy to losy żydowskich dzieci były takie same w całej Guberni Generalnej gdzie zamordowano 99% Żydów. W pierwszym tygodniu września nikt nie przypuszczał że większość żydowskich dzieci w Polsce (jak ich rodziców) czeka Zagłada.

Maurycy Mayzel opuścił Warszawę 6 września 1939 roku wraz z grupą pracowników na apel pułkownika Romana Umiastowskiego. Jego następcą na stanowisku komisarycznego prezesa Prezes Warszawskiej Gminy Żydowskiej został 23 września ówczesny zastępca Mayzela, Adam Czerniaków. Maurycy Mayzel zmarł w 1940 lub 1941 roku w Związku Radzieckim.

Stella Ester Bernstein Eliasberg
Urodzona 11 lutego 1879 w Polsce
Rodzice Belbina and Jakob Chaim Bernstein
Zmarła 9 marca 1963, 84 lata w Vancouver, British Columbia, Kanada
Była żoną Dr. Izaaka Eliasberg (1860-1929, zm. Warsaw

Izaak Eliasberg (ur. 1860, zm. 1929 w Warszawie) – lekarz i żydowski działacz społeczny. Był prezesem Towarzystwa Pomoc dla Sierot i przewodniczył Komisji Budowy Domu Sierot. Pracował w Szpitalu Dziecięcym Bersohnów i Baumanów w Warszawie, gdzie poznał Janusza Korczaka. Był jego bliskim współpracownikiem i przyjacielem, zaś Korczak uważał go zawsze za swojego zawodowego mistrza. Pochowany jest na cmentarzu żydowskim przy ulicy Okopowej w Warszawie (kwatera 24, rząd 2).

*Eliasberg Stella: Wspomnienia. Historia Domu Sierot (Towarzystwo "Pomoc dla Sierot")”, maszynopis - jest w Korczakianum.

Drodzy Przyjaciele! Adresuje list ten do Pani Ady (Poznanskiej siostry Edwarda P.), ale dotyczy jest dla Was i Waszych rodzin. ......"...podziękowaniem za....książkę wysłana .... miesięcy temu ...doszedł...Waszej..... odpowiedzi. Nie macie pojęcia jak wdzięczna Wam jestem za książki i listy Wasze. Ciesze się, że jesteście tacy idealiści jak dawniej, że nie odstraszają Was twarde warunki życia, jakże mimo to pięknego! Uciekają burżuje, dla których ziemia Izraela wydawała się jedynie polem...

Nie wiem jakiego rodzaju były rozczarowania Stefy i Doktora. Dlaczego wrócili. Nie śmiałam dotykać rany.
Po powrocie z Palestyny Doktór często przychodził do mnie, pokazał mi kamyczki, które zabrał na pamiątkę. Był bardzo zdeprymowany i niezadowolony z siebie. Taka była także Stefa. Czy przygnała ich tęsknota za Domem Sierot, czy nieznajomość języka utrudniła im pracę, czy nie znalezli należytego zrozumienia, a sprzeczności ..........
Stefa opowiadała mi raz jak późnym wieczorem oczyściła z 50 par .....dla dzieci. W każdym razie oboje przeżyli tragedię.
Czy przesłać wam kopie materiałów o D. S. o który prosiła mnie Mortkowiczowa? Jeśli nie, przyśle Wam odpowiedzi na to pytanie. Co się dzieje z Fajgą, ulubienicą Stefy, z dziećmi naszemi, które

Min Önskan inför 2019 - Förintelsens överlevande glömda gravar i Stockholm

Det här är ett gravfält i Stockholm, närmare Norra Judiska Begravningsplatsen. Jag har knutits till det område för drygt 25 år sedan då jag har blivit ombett att finna och fotografera Frimet Einhorns grav. Hon var knappt 16 år gammal när hon kom med fartyget S/S Kastelholm till Frihamnen. Hon liksom de flesta begravda på Norra Judiska begravningsplatsen år 1945 var kvinnor i 16-26 år åldern som kom till Sverige direkt efter andra världskrigets slut och dog strax därefter.

Det här är ett gravfält i Stockholm. Jag har knutits till det område för drygt 25 år sedan då jag har blivit ombett att finna och fotografera Frymet Ajnhorns grav. Hon var knappt 16 år gammal när hon kom med Vita båten S/S Kastelholm till Frihamnen. Hon liksom de flesta begravda på Norra Judiska begravningsplatsen år 1945, var kvinnor som kom till Sverige direkt efter andra världskrigets slut och dog strax därefter.

De flesta var i 16-26 år åldern (således mellan 6 och 20 år gamla när Andra Världskriget startade i september 1939) och dog således under sommaren 1945 eller strax därefter. Flera av offren har exakt samma dödsdatum. Ett flertal begravningar per dag.

Förra året av en händelse återvände jag till platsen. Jag skämdes! Gravfältet såg precis som för 25 år sedan förutom att gravhällarna var ännu djupare nedsänkta i jorden (se bilden) och mer förstörda.

Den medicinska forskarnyfikenheten gjorde att jag började undersöka deras sjukdomsjournaler och liknande. Det jag hittade var ej enbart de medicinska data men även deras enskilda öden under Förintelsen. Namnen på getton, koncentrationsläger, ammunitionsfabriker och dödsmarscher. Allt innan de nådde Bergen-Belsen där de lämnades av flyende tyska vakter utan mat i flera dagar.
Det framkom tre nya gemensamma nämnare:

• alla kom till Stockholm från Bergen-Belsen,
• alla transporterades från Lübecks hamn till Frihamnen med Vita båten i UNRRAs tjänst S/S Kastelholm,
• - alla transporterades från Frihamnen till Ropstens sanittetsanstalt och därifrån till beredskapssjukhuset i Sigtuna eller Epidemisjukhuset vid Roslagstull. På de två platserna dog de under sommaren 1945. Ibland bara dagar efter ankomsten.

Min Nyårsönskan - Att alla gravhällar skall komma upp till ytan liksom offrens namn och att man på de 6 tomma platserna reser 6 ljusgrå, råhuggna 60 cm höga granitblock. Detta för att göra gravfältet mera iögonfallande samt symbolisera både de 6 miljoner judar som mördades under Förintelsen liksom antalet förintelseläger.

Det framkom tre nya gemensamma nämnare – alla kom till Stockholm från Bergen-Belsen, alla transporterades från Lübecks hamn till Frihamnen med Röda korsfartyget S/S Kastelholm. Alla transporterades från Frihamnen till Ropstens sanittetsanstalt och därifrån till beredskapssjukhuset i Sigtuna eller Epidemisjukhuset vid Roslagstull. På de två platserna dog de under sommaren 1945. Ibland bara dagar efter ankomsten.