Janusz Korczak kom till Sverige redan 1945 med Vita båtar och systrarna Kalkopf

Kom Korczak till Sverige i juli 1945 med Vita båten Kronprinsessan Ingrid till Malmö tillsammans med systrarna Kalkopf? Båten byggdes 1936 i Danmark för ett svenskt rederi. M/S Kronprinsessan Ingrid hette efter dess gudmor, den svenska prinsessan som senare blev dansk drottning. Båten hade plats för mer än trehundra passagerare och kunde uppnå en hastighet av 14 knop. Under juni-juli 1945 tillhörde den en flotilla på fem båtar som på uppdrag från UNRRA transporterade nästan 10 000 fd koncentrastionslägerfångar mellan Lübeck och olika Sverigehamnar.

Tre föräldralösa systrar Kalkopf kom till Sverige med Vita båten Kronprinsessan Ingrid. Båten avseglade med fd fångar från koncentrationslägret Bergen-Belsen den 3 juli 1945. Läkaren på båten hette Lisa Welander som var docent på Neurologen på KS när jag påbörjade där mina doktorandstudier.

Mina föräldrar brukade säga att de tog med sig Korczak till Sverige när de emigrerade från Polen i slutet av 1969.

De hade nog fel. En av medlemmar i Föreningen för Janusz Korczaks Levande Arv som de bildade efter emigrationen till Sverige, Dorotka (Dwojra) Kalkopf var nog den som tog med sig Korczak under färden från Lübeck till Malmö. Förutom Korczak kom även till Malmö Dorotkas tvä äldre systrar Gitla och Ester.

Systrarna Kalkopf "resa" från Bedzin till Sverige har många gemensamma händelser med ett flertal andra "överlevande systrar". Under tiden i gettot, koncentrationsläger, under befrielsen och därefter resan höll de samman.

När Dorotkas syster Ester blev sjuk i Bergen-Belsen så placerades hon i en barrack med våningssängar, egentligen britsar. Dorotka brukade stå på en pall för att kunna prata me sin syster på övre britsen. Så småningom blev Dorotka så svag att hon kunde vare sig klättra upp på pallen eller stå utan stöd på den. Hon fick hjälp av medfångar så höll i henne under samtalen med systern. De var så svaga av sjukdommar och undernäring att de har inte märkt att de brittiska trupperna övertog lägret. Dorotka minns att hon såg en tvål hos en månge och bröd hos en annan men först när två brittiska soldater med polska som modersmål kom in i barracken och sa på polska "siostry" så uppfattade de att de var befriade.

Jag nämnde undernäring och sjukdommar i lägret. Förutom det så saknades det dricksvatten. Många av mångarna led av diareé. Diarré orsakade ännu större vätskebrist och störningar i elektrolytbalansen och näringsbrist. Dorotka berättade att när regnet föll så kröp många fångar på alla fyra och drack vatten ur lerpölar. Många hade dock inte krafter och medvetande att ta sig ur barrackerna. De bara satt där i ett slags koma och inväntade döden.
Det speciella som titeln på dagens blog anger är dock länken mellan Dorotka, hennes tre år äldre syster Gitla Kalkopf och Korczak. De träffades faktiskt år 1937 när Janusz Korczak besökte barnhemmet i Bedzin. Dorotka var 7 år gammal och Gitla 10.

Precis såsom i barnhemmen i Warszawa blev Korczak direkt omringad av barnen. Han satte sig och började samtala med de. Gitla lyckades att klättra upp och satt i hans knä. Alla barn inklusive Dorotka blev avundsjuka.

Dorotkas dotter Michelle skrev till mig:
Ester, den äldsta systern född 1922 utbildade sig till sjuksköterska och arbetade på sjukhuset i Bedzin.
Föreståndarinnan på barnhemmet hade troligen arbetat med dr Korczak, eftersom barnen blev mycket väl behandlade och i Korczaks anda.
Tyvärr visste inte mamma vad "kierowniczka" - barnhemmets föreståndarinna hette bara att hon kom från Warszawa och troligen var en av bursastudenter i Korczaks Dom Sierot.
Mamma berättade om det fina dansrummet med vackert golv, om jag minns rätt.

Barnhemmet i Bedzin - bilden tagen efter kriget

Minnestavla vid det tidigare barnhemmet som talar om att under Förintelsen så användes huset som ett Umschlagsplatz - en samlingsplats inför deportationer till koncentrations- och dödsläger.

Invånare i Bedzin år 1939. Dorotka (Dwojra) och hennes syster Gitla är listade vid Barnhemmet vid Sienkiewicza(gatan) nr. 19.

Bedzin getto. I Rossners fabrik som sydde uniformer (percis som Hugo Boss fabriker) för den tyska krigsmakten. De som överlevde kriget jämförde tysken Rossner med Schinlder. De som inte överlevde sa inget.

Efter befrielsen av Bergen-Belsen så har systrarna placerats inom det enorma sjukhusområdet som britterna iordningställde i tyska kasserner som låg i närheten av lägret. Sjukhuset hade över 13 000 sängplatser. Nya Karolinska har enbart 600. På det brittiska sjukhuset började systrarna Kalkopf återhämta sig. De placerades inom det stora sjukhusområdet i ett hus som Dorotka beskrev såsom "Rundhus" som var bygg enskild för en tysk nazist. Där fanns allt från klubblokaler till ett dansgolv. Britter startade där engelsk undervisning och andra aktiviteter och sjukhusområdet började långsamt omvandlas till ett DP-läger.

Efter befrielsen av Bergen-Belsen så har systrarna placerats inom det enorma sjukhusområdet som britterna iordningställde i tyska kasserner som låg i närheten av lägret. Sjukhuset hade över 13 000 sängplatser. Nya Karolinska har enbart 600. På det brittiska sjukhuset började systrarna Kalkopf återhämta sig. De placerades inom det stora sjukhusområdet i ett hus som Dorotka beskrev såsom "Rundhus" som var bygg enskild för en tysk nazist.

Systrarna Kalkopf placerades efter befrielsen av Bergen-Belsen den 15 april 1945 inom det stora sjukhusområdet i ett hus som Dorotka beskrev såsom "Rundhus" som var bygg enskild för en tysk nazist. Där fanns allt från klubblokaler till ett dansgolv. Efter att sjukhuset stängde så startade man där engelsk undervisning och andra aktiviteter och hela forna sjukhusområdet började långsamt omvandlas till ett DP-läger.

Vad skall vi göra nu? undrade systrarna Kalkopf. Svaret fick de indirekt av en brittisk (iudisk) officer Georg Klein. Vård i Sverige! De transporterades så småningom med ett ambulanståg till Lübeck och därifrån kom de med Vita båten Kronprinsessan Ingrid till Sverige.

För de som vill veta mera:
Det fanns tre föräldrarlösa systera i Bedzin när andra världskriget bröt ut i september 1939.

• Esterka, Ester född 1922. 
• Guta, Gitla född 1926.
• Dorotka, Dwojra född 1930.

Dorotka, senare Dorothy (Bergman), och hennes systrar Esterka, Ester (Paluch/Platkiewicz) och Guta Gitla (Orzolek), kom med en Vit båt - M/S Kronprincessan Ingrid till Malmö under sommaren 1945.
Deras flicknamn var Kalkopf, egentligen deras mammas efternamn. Pappa hette Bosak i efternamn.

Systrarna föddes och bodde i Bedzin. Mycket av deras familj och släkt fanns i Zarki.

Flickornas föräldrar Alta Fajgel och Nojech dog 1936. Guta (10 år) och Dorothy (6 år) flyttades då till Bedzins barnhem.
Ester utbildade sig till sjuksköterska (då 14 år gammal) och arbetade och troligen bodde på sjukhuset i Bedzin.

Systrarna Kalkopf DP-2 kort utfärdade i Lübeck strax före avresan till Sverige.