 |
| Här röktes kläderna med cyanvätegas. |
Om detta må ni berätta ... gavs ut 1998. Tanken med den här boken var att vi i Sverige skulle lära oss vad som aldrig får hända igen - Förintelsen. Boken ger bra fakta men har fortsättningsvis för lite koppling till Sverige. Här menar jag platser och människor som har bevittnat Förintelse och Förintelsens offer.
Många överlevande beskriver den tiden när de befann sig i förintelsemaskineriet med ett förenklat språk. Det handlar om antal månader i ett getto, därefter på samma sätt beskrivning av koncentrationsläger, befrielse och tiden därefter. På samma hårt förenklade sättet beskriver de öden för sin familj - döda i Auschwitz vid ankomsten. Den verklighet som rådde där avslöjas sällan.
 |
Många överlevande beskriver den tiden när de befann sig i förintelsemaskineriet med ett förenklat språk. Det handlar om antal månader i ett getto, därefter på samma sätt beskrivning av koncentrationsläger, dödsmarscher, befrielse och tiden därefter. På samma hårt förenklade sättet beskriver de öden för sin familj - döda i Auschwitz vid ankomsten. Den verklighet som rådde där avslöjas sällan. Här baksidan av Diagnoskortet. Fläcktyfus som nämns, är den mest kända och farligaste varianten av tyfus. Den orsakas av bakterien Rickettsia prowazekii, som överförs mellan människor via klädlusen. Stora epidemier, speciellt bland fångar i koncentrationslägren som tvingas leva nära varandra med begränsade möjligheter till renlighet och hygien. Än idag är dödligheten upp till 60 %, såvida man inte behandlas med tetracykliner. Tetracykliner utvecklades först efter 1945.
|
Om detta må ni berätta ..., boken som gavs ut för 20 år sedan är en mycket bra sammanfattning av Förintelsen. Det som jag saknar i den och i de förnyade utgåvorna är natuligtvis kopplingen till Sverige. Det står inget om de tusentals utmärglade judar som kom till Sverige med UNRRA strax efter krigssluttet. Inga urklipp ur tidningar, inga foton. Det är en klar svaghet.
Området i Frihamnen där man tog emot fd koncentrationslägerfångar. De förflyttades därefter till Sanitetsstationen i Ropsten. Från Ropsten kördes patienterna till beredskapssjukhuset i Sigtuna. Sillot vid Kajplats 3 och platsen där tälten stod har markerats med en blåvit punkt.
 |
| Förintelsens överlevande från Bergen-Belsen bärs iland i Frihamnen vid Kajplats 2. Fartyget kom från Lubeck. Resan tog 4-5 dagar. |
Därför skriver jag idag om Ropsten, om platsen på en kulle där T-banestationen Ropsten, en slutstation för tunnelbanelinje 13 från Norsborg, ligger idag. Det var just till den här platsen som Förintelsens överlevande vilka kom till Stockholm med UNRRAs fartyg (Röda korsets) förflyttades för att avlusas och tvättas ännu en gång.
Platsen hette då officiellt Sanitetsstationen i Ropsten. Därifrån, från Sanitetsstationen kördes patienterna till beredskapssjukhuset i Sigtuna. Många i speciella ambulansbussar anpassade för transporter av patienter liggande på bårar.
Sanitetsstationen i Ropsten hette egentligen Avlusningsanstalt Ropsten. I Sverige var man på 1920 orolig för för att antal smittsjukdomar som härjade "på kontinenten". Det bästa sättet att skydda sig var möta faran redan vid gränsen. Fartyg från smittade länder ansågs vara den största risken. Därför beslöt man 1919 att anlägga en avlusningsanstalt ute vid Ropsten. Området var då starkt kuperat med Hjorthagen på höjden ovanpå. Anstalten placerades högt uppe på en kulle där den nuvarande trafikplatsen vid tunnelbanestationen finns. Anstalten togs i bruk i början av 1920 och kunde ta emot upp till 200 personer per dag. Medan de själva badades och kalufsen befriades från eventuella hyresgäster, röktes kläderna med cyanvätegas. Förutom de som kom med fartygen från "smittade orter" så betjänades folket från natthärbärgen i Stockholm (bad och avlusning).
Anstalten stängdes formellt 1943 för stockholmare men hölls öppen för flyktingar. Först från Baltikum och därefter för de överlevande från koncentationsläger. Byggnaden revs först in på 1960-talet.
 |
| Ett Läkarkort från beredskapssjukhuset i Sigtuna. Patienten blev den 15 juli 1945 behandlad med DDT. Hos en del patienter så står det "4 gånger"! Datumet är 15 juli 1945 - anger ankomstdagen till Stockholm och behandlingen vid Sanitetsstationen Ropsten. |
 |
| Det var just till den här platsen som Förintelsens överlevande som kom till Stockholm med UNRRAs fartyg (Röda korsets) förflyttades för att avlusas och tvättas ännu en gång. Platsen hette då officiellt Sanitetsstationen i Ropsten. Därifrån, från Ropsten kördes patienterna till beredskapssjukhuset i Sigtuna. |
 |
Medan de själva badades och kalufsen befriades från eventuella hyresgäster, röktes kläderna med cyanvätegas. Här hänger ett antal hängare med påsar där man la de enskildas kläderna. Därefter röktes kläderna med cyanvätegas (översta bilden)
|
 |
| Sanitetsstationen i Ropsten hette egentligen Avlusningsanstalt Ropsten. I Sverige var man på 1920 orolig för för att antal smittsjukdomar som härjade "på kontinenten". Det bästa sättet att skydda sig var möta faran redan vid gränsen. Fartyg från smittade länder ansågs vara den största risken. Därför beslöt man 1919 att anlägga en avlusningsanstalt ute vid Ropsten. Området var då starkt kuperat med Hjorthagen på höjden ovanpå. Anstalten placerades högt uppe på en kulle där den nuvarande trafikplatsen vid tunnelbanestationen finns. |
 |
| En del patienter från SS Kastelholm tycks ha körts direkt från Frihamnen till epidemisjukhuset uppe på Albanokullen. Sjukhuset var en isolerad och för ändamålet väl anpassad plats. |
 |
| Tre patienter som kom från Bergen-Belsen dog srax efter ankomsten till Stockholm. De begravdes , enl. Begravningsboken för Norra begravningsplatsen den 19 och 20 juli 1945 vid Norra begravningsplatsen. Vera blev 25 år medan Rossi och Elsa 21 år gamla. |
En del patienter från SS Kastelholm tycks ha körts direkt från Frihamnen till epidemisjukhuset uppe på Albanokullen. Sjukhuset var en isolerad och för ändamålet väl anpassad plats. Sjukhusets byggnader anordnades symmetrisk i fyra rader. I vilken byggnad som de överlevande kom till vet jag inte. En del patienter har efter några dagars/veckors vistelse vidare skickats till beredskapsjukhuset i Sigtuna. En del patienter från Sigtuna skickades till epidemisjukhuset. Ett flertal överlevande dog vid Epidemisjukhuset vid Roslagstull.
