På den första listan från avresan de 28 juni 1945 så står Etel Adler som första namn, född 1927 i Ungern. Den resa, liksom de flesta nästkommande var hela vägen till Stockholm.
På den andra listan från den 25 juli, drygt en månad senare så är det Lili Kadar född 1933 i Ungern som står först på listan.
S/S Kastelholm, HMS Prins Carl och M/S Kronprinsessan Ingrid gjorde de längsta resorna. S/S Kastelholm till Stockholm medan HMS Prins Carl gick till Kalmar och Norrköping. M/S Kronprinsessan Ingrid gick oftast till Göteborg. Ibland lämnade man gruppen "sittande" patienter i Malmö och Trelleborg.
Lastfartygen M/S Karskär och M/S Rönnskär gick till Malmö och Trelleborg. De var mest obekväma för patienterna. Totalkapacitet för alla fem båtar var omkring 1 200.
På S/S Kastelholm behövde man göra bara smärre ombyggnader för den nya uppgiften då båten, före kriget, användes som en "Finlandsfärja" i trafiken mellan Sverige och Finland. Enligt en tillfällig passagerarfartygscertifikat som utfärdades av Kungl. Kommerskollegium fick 242 passagerare färdas med båten. S/S Kastelholm skulle precis såsom de andra båtarna Röda kors-märkas. Fartygets namn KASTELHOLM och SVERIGE skulle stå tydligt på båda sidor av fartyget. Fartyget skulle också bära Röda-kors flagga. På Kastelholm liksom på de övriga Vita båtarna skulle finnas en läkare och ett tiotal sjukvårdare. Troligen därför så står "Capacity" 235 på Kastelholms passagerarlistan.
S/S Kastelholm och de andra fartygen sammanstrålade inför den första överfarten vid Trelleborg redden. Besättningarna firade Midsommar. På eftermiddagen den 23 juni, eskorterade av tre tyska minsvepare gick en konvoj av fyra Vita Båtar till Travemünde. M/S Karskär avgick en dag tidigare. De fyra fartygen kom till Travemünde redd efter drygt 13 timmar. I Travemünde kom tyska lotsarna ombord. Exakta tidsangivelser finns i HMS Prins Carl loggbok. Efter ankomsten till Lübeck monterades två stycken akustiska svep på varje fartyg. Deras uppgift var att alstra starka ljud under färden så att eventuella akustiska minor skulle utlösas långt ifrån fartygen.
Passagerarlistor liksom DP-2 korten fylldes av UNRRA vid det Svenska sjukhuset i Cambrei kasernerna dit patienter från Bergen-Belsen anlände med ambulanståg. De första listorna gjordes i alfabetisk ordning. Förutom namnet antecknades patientens Lübecknummer. Samma nummer antecknades på den svenska Inreseuppgiften, en A5 stor kort som varje patient om den var kapabel till det, fyllde i Lübeck och även på DP-2 kortets övre högra hörnan. Låga L-nummer fick de första till Lübeck anlända patienterna. De sista patienter som färdades med de Vita Båtarna hade fyrsiffriga nummer som började med 9.
Vita båten S/S Kastelholm avgick planenligt den 28 juni 1945 från Lübeck. Den "övernattade" vid Travemünde redd och tidigt på morgonen den 29 juni påbörjade sin färd till Stockholm. Båten anlände till Stockholms Frihamn den 1 juli 1945. Det var Kastelholms jungfruresa i UNRRAs tjänst.
Sista resan från Lübeck var den 25 juli. Ombord fanns bl.a. barn och kvinnor från Bergen-Belsens Kinderheim, ett barnhem i barrack 211. Resan gick till Malmö. Många barn fördes direkt från hamnen i Malmö till sjukhus. Flera barn var födda under kriget.
Kastelholm ligger kvar här och väntar på barnen meddelade till Stockholm chefsläkare vid Swedish Transit Hospital, Hans Arnoldsson. |
|
Blanka /Blanca) kom till Malmö den 26 juli 1945. Det var den sista turen fö4 S/S Kastelholm såsom UNRRAs Vit Båt. På bilden är Blanka, något år senare på samma fartyg på våg till Eretz Israel. |