Saturday, May 22, 2021

Vita båtar till Sverige 1945 - Läkarkort - Att beskriva patientens hudfärg vid inskrivningen - Föreningen Förintelsens Minne forskning - Blek - Smutsbrun - Smutsgrå - Brunblek - Cyanotisk blå...

Läkarkort med rubriken Hudfärg. Hos många som anlände till Sverige vid slutet av Andra världskriget angavs färgen som blek, grå blek eller liknande. 




Gråskala är en skala av grå färgtoner som används för att återge en färgbild i svartvitt. Ett svartvitt fotografi är egentligen en bild i gråskala. Varför tänker ja på den när jag skall skriva om patienternas hudfärg. Patienterna som ankom till Sverige från koncentrationsläger var speciella. En del egentligen bara skelett. En del döende. Det handlar om Förintelsens överlevande som kom till Sverige med Vita båtar och Vita bussar vid krigslutet 1945.

Patienternas hudfärg, är en rubrik nästan längst ned på Läkarkorten. Hudfärgen beskrivs ofta som grå, gråblek eller blek, inte rosa. Jag har gått på forskarutbildningkurser om hud och hudsjukdomar på Karolinska men hudfärgen diskuterades väldigt lite. Hudfärgen i många fall återspeglar blodets syresättning. Vid låg syresättning blir huden blek.  I koncentrationslägren var de flesta fångarna bleka p.g.a. anemi, dålig kost, och/eller en underliggande obehandlad sjukdom.










Posladek Ryfka, 20 år gammalt. Fyllde år under färden mellan Lübeck och Stockholm. L/4197. Hudfärg: Cyanotisk - blå. Cyanos är ett tecken på blodcirkulationsproblem och dålig syresättning av blodet (hemoglobin molekyler i röda blodkroppar ansvarar för syre transporten). Flera patienter från Bergen-Belsen hade blå eller blå/grå hud då de hade lungproblem och TBC eller efter TBC komplikationer.


Jag bör kanske påpeka att ovanstående handlar enbart om hudfärg. Andra hudsjukdomar och ohyra rapporteras på ett annat ställe på kortet. Således kommenterar man inte exkoriationer (skavsår) och ibland hudinfektion till exempel p.g.a. skabies (en kvalster förekomst under huden som blir särskild allvarlig hos de med ett nedsatt immunförsvar. Samma sak gäller löss. Det kemiska insektsmedlet DDT användes ett otal gånger mot löss efter befrielsen av Bergen-Belsen. Fångarnas kläder brändes. Ofta klippte man håret helt. Trots det försvann inte lössen. Man upprepade DDT behandling i Lübeck, strax före avresan till Sverige där man även använde sig av heta bastubad och fentiazinspritbehandling i kampen mot lössen. I Sverige vid ankomsten blev de fd koncentrationslägerfångar duschade igen och behandlade med DDT.


Man upprepade DDT behandling på Bergen-Belsen sjukhuset och därefter i Lübeck, strax före avresan till Sverige där man även använde sig av heta bastubad och fentiazinspritbehandling i kampen mot lössen. I Sverige vid ankomsten blev de fd koncentrationslägerfångar duschade igen och behandlade med DDT.