Uppbyggnad och avveckling av Beredskapssjukhusen i samband med Andra Världskriget.

"Karantänsförläggning" på Centralskolan i Mölndal 1945. En fd fånge i tyska koncentrationsläger bärs in på bår av Röda Korsets personal.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8 mars 1946.

Det intressanta i protokollet är den angivna summan av anslagen: 

"Till utrustning m. m. av beredskapssjukhus vid krig eller krigsfara har riksdagen såsom reservationsanslag anvisat dels å tilläggsstat I till rikstaten för budgetåret 1939/40 6 700 000 kronor, dels ock å tilläggsstat II till samma riksstat 10 000 000 kronor eller således tillhopa 16 700 000 kronor. Enligt av 1945 års riksdag lämnat medgivande (prop. nr 230, riksdagens skr. nr 192) må återstående medel av nämnda båda reservationsanslag disponeras jämväl under budgetåret 1945/46.

Enligt vad från medicinalstyrelsen under hand meddelats har krigets avslutande medfört dels att flertalet av de beslutade beredskapssjukhusen nu - mera successivt kunna återställas till ägarna för fredsmässigt bruk, dels ock att ett antal av dessa sjukhus måst tagas i bruk för vård av utländska medborgare, vilka av Röda Korset och andra organisationer överförts till vårt land.

Den förra uppgiften kräver för varje sjukhus förhållandevis små kostnader, till största delen avseende borttagande av sanitär utrustning och annan fast eller halvfast inredning, som inmonterats för att lokalerna efter kort varsel skolat kunna tagas i bruk såsom beredskapssjukhus. Frågan om fördelningen av kostnaderna för dessa arbeten mellan lokalens ägare och medicinalstyrelsen
såsom närmast ansvarig för beredskapssjukhuset är emellertid ofta svårlöst och nödvändiggör ej sällan besiktning och värdering på platsen, innan en uppgörelse kan träffas. På grund härav räknar medicinalstyrelsen med att ifrågavarande återställningsarbeten kunna komma att pågå åtminstone till slutet av år 1946.

När de i bruk varande beredskapssjukhusen skola kunna nedläggas är en fråga, som icke för närvarande
kan besvaras. Sannolikt måste dock några av dem drivas någon tid även efter ingången av budgetåret 1946/47. Även för utrustningsbehov, som anmäla sig under beredskapssjukhusens fortgående drift, böra medel därför finnas tillgängliga under budgetåret 1946/47."

Röda korsets personal fotograferad framför Centralskolan i Mölndal som blev omvandlad till ett beredskapssjukhus. De skall tillsammans med en läkarteam sköta fd fångar från koncentrationslägret i Bergen-Belsen som kom till Sverige med Vita båtar. Hela området blev omdanad till en karantänsförläggning.

Röda korsets personal fotograferad framför Centralskolan i Mölndal som blev omvandlad till ett beredskapssjukhus. De skall tillsammans med en läkarteam sköta fd fångar från koncentrationslägret i Bergen-Belsen som kom till Sverige med Vita båtar. Hela området blev omdanad till en karantänsförläggning. Man väntar på ambulansbussar med de sjuka från koncentrationslägren.

Centralskolan i Mölndal blir ett beredskapssjukhus. En sovsal med sängar samt en sköterska och en man från Röda Korset. Bara svarta tavlan påminner att salen var nyss en skolsal fylld med elever.

I maj 1945 beslutade Mölndals skolstyrelse att sommarlovet skulle förlängas några veckor för alla Mölndals skolelever så att Centralskolan (nu Kvarnbyskolan) kunde göras om till beredskapssjukhus. Sommarlovet förlängdes för samtliga elever i Mölndal för att det skulle vara samma förutsättningar för alla.

Dödslistor av de överlevande som blev Förintelsen offer, läs dog i Sverige. Den sista rubriken, dödsplatsen motsvara de beredskapssjukhus dit de överlevande anlände, bl.a. Mölndal, Sigtuna, Kalmar, Norrköping, m.fl.

Dokument angående Mölndals lasarett och Centralskolan.

Logistiken och åtgärder "efter 9 april 1945"

Den 9 april 1945 är datum då man officiellt börjar i Sverige att ta emot flyktingarna, bl.a. koncentrationslägerfångarna genom inom Röda korsets aktion Vita bussar. Delar av debatten i Riksdagen, se nedan, ger mycket klar information om situationen och förberedelserna inför UNRRAs aktion, senare kallad Vita Båtar. Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, som anförde den 26 maj 1945 bl.a. följande:

Under tiden efter den 9 april 1945 har i Skåne emottagits sammanlagt över
20 000 personer av olika nationaliteter, vilka frigivits från tyska koncentrations-
eller arbetsläger. De medicinska skyddsåtgärderna till förhindrande av
smittspridning ha i fråga om dessa personer varit av i huvudsak samma natur
som de, vilka på sin tid tillämpades i fråga örn evakuerade och flyktingar från
Finland och de baltiska områdena. De synnerligen dåliga — för att inte säga
upprörande — sanitära förhållanden, som oftast synas ha varit rådande i de
tyska koncentrations- och arbetslägren, ha emellertid gjort det nödvändigt att
på allt sätt intensifiera de medicinska skyddsåtgärderna. Framför allt har risken
för fläcktyfus, vilken sjukdom sprides genom klädlöss, medfört, att den största
vikt måst nedläggas på att åstadkomma en så effektiv sanitetsbehandling som
möjligt. Men även riskerna för spridande av andra sjukdomar ha givetvis
påkallat uppmärksamhet. Dessa omständigheter i förening med det ofta dåliga
allmänna hälsotillstånd, vari dessa olyckliga människor befunnit sig, ha gjort
det nödvändigt att för sjukvården uppbygga en särskild organisation av betydande
omfattning.

För att på ort och ställe sammanhålla denna organisation samt åstadkomma
erforderlig snabbhet i beslutsförandet har medicinalstyrelsen såsom sin representant
placerat en läkare i Malmö med uppgift att i vissa hänseenden företräda
medicinalstyrelsen. Denne läkare samarbetar kontinuerligt med de lokala
civilförsvarsmyndigheterna, vilka ha att svara för förläggning och utspisning
av dem, som icke äro i behov av sjukhusvård. För de medicinska undersökningarna
ha upprättats tre mottagningsstationer i Malmö, Hälsingborg och
Lund. De, som vid läkarundersökningarna remitteras till sjukhus, omhändertagas
i mån av platstillgång på befintliga lasarett eller epidemisjukhus. 

Tillströmningen har emellertid varit så stor, att flera provisoriska sjukhus ha
måst öppnas i skolor och andra för ändamålet lämpliga lokaler i Malmöhus län.
I runt tal ha 1 650 personer måst omhändertagas på sjukhus.

För att avlasta de fasta och provisoriska sjukvårdsinrättningarna i Malmöhus
län ha vissa för krigsfall planlagda beredskapssjukhus organiserats längre upp
i landet i anslutning till där befintliga lasarett. Ungefär 1 400 patienter ha
hittills flyttats över till dessa beredskapssjukhus.

Genomförandet av de medicinska åtgärderna har erfordrat ett stort antal
läkare och sjuksköterskor. För att tillgodose detta personalbehov ha efter den
12 april 1945 sammanlagt 126 läkare och medicine kandidater samt 215 sjuksköterskor
och 50 hjälpsystrar uttagits till tjänstgöring med stöd av lagen om tjänsteplikt. 

Härutöver har ett 40-tal läkare frivilligt ställt sig till förfogande.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, fortsatte: beträffande omfattningen och innebörden av de medicinska kontrollåtgärderna får jag vidare anföra följande.

Beträffande omfattningen och innebörden av de medicinska kontrollåtgärderna
får jag vidare anföra följande.

Omedelbart vid ankomsten till svensk hamn ha samtliga underkastats cn
så grundlig sanitetshehandling som varit möjligt. Medhavda kläder ha bränts,
örn deras tillstånd gjort detta önskvärt. Detta har varit fallet i stor utsträckning.
Därest icke utrustning med nya kläder ägt rum, lia kläderna i samband
med sanitetsbehandlingen dels värmebehandlats och dels besprutats med s. k.
DDT-pulver. Snarast möjligt efter ankomsten ha vederbörande underkastats en
grundlig läkarundersökning å någon av de förut omnämnda mottagningsstationerna,
varefter vid behov överförande till sjukhus har ägt rum. De, som icke
befunnits vara i behov av sjukhusvård, ha omedelbart förlagts i slutna förläggningar
för undergående av karantän. Med hänsyn till den stora tillströmningen
har denna karantänsvistelse delvis måst äga rum i två etapper, i det att uppehållet
vid mottagningsstationerna måst begränsas till ungefär 5 dagar. Därefter
har karantänen fortsatt i förläggningar längre upp i landet.

Under uppehållet vid mottagningsstationerna ha omfattande provtagningar
ägt rum för att utröna förekomsten av smittsamma sjukdomar. Difteriprov
ha sålunda tagits från samtliga flyktingar. Vidare ha blodprov för konstaterande
av tyfus tagits från samtliga, som företett magbesvär, och som icke
tidigare vaccinerats mot sådan sjukdom. Avföringsprov för konstaterande av
tyfus, paratyfus och dysenteri har tagits från alla, som företett magbesvär.
Vidare ha i stor omfattning förekommit Wassermanprov för uppdagande av
syfilis samt provtagning för konstaterande av gonorré. Samtliga flyktingar
ha därjämte underkastats skärmbildsfotografering för att utröna förekomsten
av lungtuberkulos.

RIKSDAGENS PROTOKOLL. 1945. Andra kammaren. Nr 23, den 25-26 maj

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/protokoll/riksdagens-protokoll_E69O23/html

Logistiken när det gäller UNRRAs 10 000 under Juni-juli 1945

Det finns mycket klara instruktioner när det gäller genomförandet av UNRRAs aktion som fick senare namnet Vita Båtar. Det handlar egentligen om två PM från Civilförsvaret. Båda har ett datum i juni 1945 men det tycks ha utkommit tidigare i en mängd av skrivelser och PM när det gäller överflyttningen av 10.000 fd koncentrationslägerfångar från Bergen-Belsen till Sverige.

Den ena PM från Civilförsvarsstyrelsen nr 3034 S.D. 1945 daterad 29 juni 1945 och underskrivet av Müller handlar om den första delen av aktionen, på tysk mark. Datering sammanfaller med datumet då de första Vita båtarna nådde svenska hamnar i söder. Man förutsätter att 5.000 av de 10.00 skal vara friska, konvalescenter och att inom ramen av 10.000 så skall det komma 1.000 barn. Således man räknar maximalt med att det skall behövas 5.000 sängplatser under sjukvårdstiden som anges till 1-6 månader. Sverige skall även ombesörja färden till hemländer. Organisationen i Lübeck under kommando av dr. major Hans Arnoldsson berörs grundligt.

Det andra PM med högre nummer men med ett tidigare datum, nr 3131 S.D. 1945 daterad 16 juni 1945 är adresserat till Länsstyrelser. Man planerar att i Malmö och Hälsingborg skall finnas mottagning av hela 7.500 och utav de skall 2.500 vara sängplatser och resten, 5.000 platser för konvalescenter skall finnas i olika förläggningar. För Stockholm anges antalet vara 1.200  och innefatta endast sängplatser i Sigtuna. På samma sätt som i Stockholm så planeras endast 700 sängplatser i Göteborgsregionen, fördelade i Mölndal (200), Uddevalla (200) och Göteborg (300). Kalmar och Norrköping beräknas ta emot 300 patienter var. För beredskapssjukhusens iordningställande skall Medicinalstyrelsen ansvara.

 Vi vet numera att trycket på Malmö och Hälsingborg var rätt så stor och Medicinalstyrelsen var nödsakad att öppna ett större antal beredskapssjukhus över hela landet, bl. i Karlstad,  Jönköping, Rosöga, Strängnäs, m.fl. Beredskapssjukhuset i Sigtuna tog emot drygt 650-700 patienter istället för 1.200 som planerat.

De ursprungliga planerna vi sade sig vara helt otillräckliga. Länsstyrelsen hade befogenhet att för Civilförsvarets räkning ta i anspråk lokaler som bedömdes lämpliga till flyktingförläggningar. Vissa såsom Bjärreds Saltsjöbad, Ramlösa Brunn, Frostavallen utanför Höör och Örenäs ingick redan i planeringen och sköttes av Röda Korset. Den 23 april tog länsstyrelsen Nya Borgarskolan i Malmö i anspråk, trots motstånd från dess rektor. Den 3 maj rekvirerades följande anläggningar i Malmö: dansetablissemanget Valencia, Hjortska villan, Nya Museet i Malmö samt dess restaurant, Kommunala flickskolan vid Rönneholmsvägen 8, Linneskolan och Södervärnskolan. Förutom de ovannämnda användes även följande lokaler i Malmö: Gamla Borgarskolan, Idrottsplatsen, Tennisstadion, Mon Bijouskolan (sjukförläggning), Karl Johansskolan, Tekla Åbergs skola, Welanderhemmet och Mellersta Förstadskolan. En del av dessa skolor användes som sjukhus, eftersom resurserna på Epidemisjukhuset och Flensburgska sjukhuset inte räckte till.

PM från Civilförsvarsstyrelsen nr 3034 S.D. 1945 daterad 29 juni 1945 och underskrivet av Müller handlar om den första delen av aktionen, på tysk mark. Datering sammanfaller med datumet då de första Vita båtarna nådde svenska hamnar i söder. 

PM från Civilförsvarsstyrelsen nr 3131 S.D. 1945 (5 sidor) till Länstyrelsen daterad 16 juni 1945 och underskrivet av Müller handlar om den första delen av aktionen, på tysk mark. Datering sammanfaller med datumet då de första Vita båtarna nådde svenska hamnar i söder. 

Det andra PM utan underskrift  Till Länsstyrelser handlar mera om mottagning i Sverige.

Beredskapssjukhus och utrymningssjukhus blir krigssjukhus för sårade utländska soldater.

På tidigt stadium eller egentligen efter slaget vid Stalingrad och Kursk (1943) förstod man i Sverige att efter att krigslyckan har vänd skulle Sverige bli plats för en massflykt av tyska soldater samt de som stred på Hitlers sida, balter. Sveriges gräns som patrullerades av tyska soldater var lång. Gränsen mellan Norge och Sverige är nämligen 1 630 kilometer lång och mellan Finland och Sverige är på 555 kilometer. I Sverige trodde man eventuella massflykten skulle handla om militären och skulle ske genom landgränserna, inte över Öresund eller Östersjön.
I oktober 1943 fick därför en rad myndigheter i hemlighet uppdrag av socialminister Möller att planera för omhändertagandet av eventuella flyktingströmmar från Sveriges grannländer. Man la upp strategier och fördelade ansvaret.  De civila myndigheternas fick ansvar för de civila flyktingars mottagande inklusive desertörer och krigsfångar medan militära myndigheterna skulle svara för militära flyktingar. Åtgärderna inom varje län samordnades av länsstyrelsen som initierade samarbete med lokala myndigheter och med frivilliga organisationer såsom Röda korset och Lottakåren (RA, Statens utrymningskommission, hemliga arkivet, BI:1, s. 3–14, V.P.M. oktober 1943).

.

Beredskapssjukhus blir flyktingsjukhus

Ett flertal skolor i hela Sverige har, under kriget, varit förberedda som beredskapssjukhus. Vid behov skulle de kunna snabbt omvandlades till sjukhus och om det handlade om flyktingar som kom utanför Sveriges gränsen skulle sjukhusen utgöra ett karantänläger. Så hände det vid ett flertal skolor i Sverige som inrymde beredskapssjukhus. Staket med taggtråd sattes upp runt skolorna med vakthållning av polis och militärer. I många fall förflyttades eleverna till andra skolor.  I slutet av 1945 och under 1946 fördes de flesta beredskapssjukhuspatienter som inrymdes i skolorna vidare till flyktingsläger, andra sjukhus, konvalescenthem och sanatorier. Många har återvänt till sina hemländer. 

Kungörelse (1944:636) angående överflyttande på civilförsvarsstyrelsen av de uppgifter, som åvila luftskyddsinspektionen och statens utrymningskommission
Departement: Försvarsdepartementet
Utfärdad: 1944-09-14
Författningen har upphävts genom: SFS 1995:128
Upphävd: 1995-07-01
Kungl. Maj:t, som denna dag beslutat, att civilförsvarsstyrelsens verksamhet skall taga sin början den 1 oktober 1944 men att civilförsvarslagen skall träda i kraft först den 1 december samma år, har funnit gott förordna, att civilförsvarsstyrelsen under oktober och november månader 1944 skall dels fullgöra de uppgifter, som enligt gällande författningar åvila luftskyddsinspektionen, dels ock vara central utrymningsmyndighet och i övrigt fullgöra de uppgifter, som enligt gällande författning

Civilförsvarsstyrelsen ersatte Luftskyddsinspektionen och Statens Utrymningskommission. Den hade som namnet antyder huvudansvaret för det statliga civilförsvaret. Civilförsvarsstyrelsens verksamhet inleddes den 1 oktober 1944.

Tack 

Mölndals stadsmuseum