Tre generationer i samma koncentrationsläger - Farfar Saul, far Symcha-Dawid och hans son Jidele - Bergen-Belsen Kinderheim i barrack nr. 211 - Julius arrived on White boat Kastelholm to Malmö on July 26 1945.

Bergen-Belsen - Barrack nr. 211. Troligen månadsskifte april-maj 1945.

Jidel - Julius fångekort med angivet datum 8 december 1944. Hans ålder framgår också av kortet, 10 maj 1941.

Jidel - Julius DP-1 kort

En sekvens från filmen som gjordes vid övertagandet av Bergen-Belsen lägret i april 1945.

Jideles pappas kort med två stämplar, 3 december 1944, datumet de anlände till Buchenwald och 5 februari då han deporterades vidare till lägret i Natzweiler. En stor del av fångarna i Natzweiler (Alsace) tillhörde en särskild grupp som kallades NN-fångar. Förkortningen NN stod för ”nacht und nebel”, som på svenska betyder ”natt och dimma”. NN-fångarna var män och kvinnor som var aktiva i motståndsrörelserna i Frankrike, Holland, Belgien och Norge.  Flera ur Piotrków judar som kom till Buchenwald med decembertransporten skickades just till Natzweiler. Det sista man vet om Jidels pappa var att han var slavarbetare på Adlerfabriken i eller nära Frankfurt a/Main.

Julius-Jidele, tre år gammalt kom till Sverige med UNRRA Vita Båtar i juli 1945. Han kom från koncentrationslägret Bergen-Belsen. Ensam! Innan dess var han fånge i Buchenwald. Innan dess var han i Piotrków/Petrikau gettot... Julius mor mördades i Treblinka i oktober 1942 och hans far två år senare i Buchenwald.

Hela Julius liv är en krigshistoria. Bara två dagar innan Andra världskriget bröt ut gifte sig Julius föräldrar i staden Piotrków i Polen. Den 5 september 1939 ockuperade tyskarna staden och i oktober 1939 Piotrkóws getto var ett faktum. Idel (Julius) Henechowicz föddes i juni 1942 i gettot. Under Aktionen, deportationen till Treblinka dödslägret  i oktober 1942 gömde sig Julius mamma med sitt 3 månaders gammalt barn i en bunker vid Plac Trybunalski i Piotrków. Vid den tidpunkten, arbetade familjens far, Dawid-Symcha Henochowicz som slavarbetare vid en träfabrik i Bugaj. Han tillhörde gruppen på drygt 2 000 så kallade lagliga judar. Resten, över 20 000 judar från Piotrkówgettot skulle föras till Treblinka och förintas där.

Bunkern där Julius och hans mamma var gömda avslöjades dock och de fördes till en uppsamlingsplatz som utgjordes av synagogan. Darifrån skulle de tillsammans med andra tillfångnatagna transporteras i boskapsvagnar till dödslägret Treblinka. När gruppen på väg till tåget gick förbi det "lilla gettot" såg Julius mor sin man. Hon visste nog var deportationen till Treblinka betydde och kastade den 3 månader gamla Idel över stängslet till honom. Detta var absolut sista korta stunden när familjen Henochowicz var tillsammans. Dawid-Symcha Henechowicz tog sin lille son till sin arbetsplats vid Bugaj-fabriken. Hela två år av sitt liv tillbringade Julius i fabriken. Den 2 december 1944 har han tillsammans med sin far och andra anställd vid fabriken judar föras till koncentrationslägret Buchenwald. 

Julius - Jidel har minst 5 olika födelsedatum i sina dokument. Fotot till vänster är från april 1945 när koncentrationslägret befriades. Jag klippte det ur en dokumentärfilm som britterna gjorde. Fotot till höger är gjort i Sverige. Det står Polyfoto på den.
Polyfoto var ett sätt 

att framställa ett porträtt, ett storkort med 48 småbilder av samma person. Tanken var att man skulle välja ut det bästa av småkorten och beställa en förstoring av det. Ofta blev det emellertid aldrig någon beställning av förstoring. I allmänhet var de flesta av småbilderna lyckade, så de blev i stället utklippta som gåva till vänner ch bekanta. Småbilderna var 35 × 35 mm, och med lite marginal kring småbilderna blev måttet på storkortet ca 22 × 29 cm. 

Hela Julius liv är en krigshistoria. Bara två dagar innan Andra världskriget bröt ut (1 september 1939), gifte sig Julius föräldrar, Sura och Symcha Henechowicz i staden Piotrków i Polen (foto). Den 5 september 1939 ockuperade tyskarna staden och i oktober 1939 Piotrkóws getto var ett faktum. Jidele (Julius) Henechowicz föddes i juni 1942 i gettot.

Dear Sir

I just discovered your website https://www.shma.online/

The first thing that struck me was your use of Rachela Fajner's DP index card form Bergen-Belsen.
To put everything in context I have to tell you a little bit about myself.

The Fajner family were our neighbours in Piotrków Poland. I was born in 1942. My name was Yidele Henechowicz. I survived Buchenwald and Bergen-Belsen. I met Rachela and her sister Tusia Jablonski (previously Estera Fajner) again in Stockholm in 2001.

Tusia was one of the people who took care of me in the Kinderheim in Bergen-Belsen. She helped me with research into my early years. The book that I have relied on is 'Straight On' by Robert Collis. Among other things he describes our journey from Bergen-Belsen to Sweden through Lübeck. After liberation, I too came to Sweden. In Sweden I was admitted to the Children’s Hospital in Landskrona on July 26th 1945. The admission form stated that I was to be treated there for a lung infection located close to the large bronchi. I also had pulmonary tuberculosis, a mild case of scabies and my weight was 14 kg. I did not have typhus. My general condition was good. I was given excellent and thorough medical attention. My health continued to improve. By the time I was transferred to a better climate at the Central Sanatorium in Arvika, on December 27, 1945, my weight had increased to 17.2 kg. There the medical care was equally attentive. In June 1946 I was adopted by a Finnish-Jewish couple Minna and Sam Maslovat. I grew up in Finland and moved to Canada in 1966.
According to my research (which may or may not be right) I too went on the 'white' ship from Lübeck to Malmo. The ship may be SS Kastelholm. Could you possibly confirm this?

I have also my DP index card from Bergen-Belsen. My number was #G 21034491, and the handwritten number in the upper left-hand corner is 7802. I would therefore assume that I was on the same ship with Rachela.

I would now like to ask you if you have any documentation about me. If you do would it be possible for you to send it to me? If not, can you direct me to somewhere else? I have my personal records from the Riksarkivet and Landskrona.

I would be grateful for any information that you may have.
Tack så mycket. (I can still speak and read Swedish)

Julius Maslovat