Att föra bakom ljuset eller vice versa

Att föra bakom ljuset

är att
bedra, dupera, missleda, mystifiera

ett exempel på ovanstående är "de trodde de kunde föra mig bakom ljuset med sina falska uppgifter"

ett annat är "föra en någon bakom den upplysta, sanna delen in i mörkret för att narra honom eller missleda, föra in i mörker där allt är suddigt och oklart"

Nej, det handlar inte om mina bröder Gabriel och Marian Wroblewski och deras falska vittnesmål under ed om mina gamla foton.

Det handlar om att ta bilder med en ljuskälla framför eller bakom objektet.

Min fotoateljé, här har jag använt ett ljus, ett levande ljus som den enda ljuskälla. Ljuskällas färgtemperatur på 1 500 - 2 500 Kelvin indikerar bara hur ljuset kommer att upplevas - rött och gult närmast lågan.

Kontorsljusstake i mässing framför en vitmålat vägg.

Kontorsljusstake i mässing tänds med hjälp av en kontorsljusstake i mässing. Inga reflekterande ytor i närheten!

Här är ljuset i form av ett levande ljus förd bakom motivet, dvs. det icke tända stearinljuset. Den nedre bilden är en omgjord svart vit variant.

Här är ljuset i form av ett levande ljus förd bakom motivet, dvs, vinglaset.

Här är ljuset i form av ett levande ljus förd bakom motivet, dvs, vinglaset. Orginalfotot är tonat.

Grunden i all ljussättning är relationen mellan högdagrarna (de ljusaste partierna) och skuggorna (i de mörkaste partierna). Ju kraftigare skillnaden blir mellan dessa desto tydligare blir i allmänhet motivets form.

Huvudljuset eller som det också kallas karaktärsljuset är den viktigaste belysningen och den har samma funktion som solljuset utomhus. Alla övriga ljuskällor har bara bifunktioner till denna. Huvudljuset ger karaktär till motivet och framhäver konturerna. De bästa förutsättningarna är om den ligger med ca 45 grader från kameran, d.v.s. inte rakt bakom. Många fotografer använder sig av indirekt ljus, t.ex. där ljuset studsar först mot paraply eller reflektor och därefter riktas mot motivet.

Här har jag använt ett ljus, ett levande ljus som en enda ljuskälla. En ljuskällas färgtemperatur på 1 500 - 2 500 Kelvin indikerar bara hur ljuset kommer att upplevas. Utomhus en sommardag ligger färgtemperaturen på närmare 6 000 K, det vill säga blått, en vinterdag kan den gå ända upp till 10 000 K, vilket är ännu blåare. Färgtemperaturen har inget att göra med ljuskällans förmåga att återge färger. Naturligtvis så gäller det att inte ändra på kamerans inställningar. Detta gäller sk. vitbalans. Genom att ändra kamerans färgtemperatur ändrar man kamerans färgåtergivning, varm, neutral eller kall.

Här är ljuset i form av ett levande ljus förd bakom motivet, dvs, saltkaret. På den nedersta bilden är orginalfotot i tonat.

Huvudljuset ger karaktär till motivet och framhäver konturerna. Här, precis om när det gäller bilderna ovan så finns huvudljuset bakom min högra fot.En hel del av indirekt ljus so har studsat mot taket (2 meter) och vita vägar i studion (2 meter) ger motivets form.

Helbrägdagörelse. Huvudljuset ger karaktär till motivet och framhäver konturerna. Här, precis om när det gäller bilderna ovan så finns huvudljuset bakom min vänstra hand. Bara en hel del av indirekt ljus som har studsat mot taket (2 meter) och vita vägar i studion (2 meter) når motivet.  Motivets form känns platt med konturerna är jättevackra.

  La Mano - Här, finns huvudljuset framför min högra hand. 

 La Mano - Här, finns huvudljuset bakom min högra hand. 

Stearinljusets temperatur är ca. 1 700 - 2 500 K, dvs mycket av det röda och en del gul. 

Tulpaner belysta bakifrån med ett stearinljus!

Här, finns huvudljuset bakom mikroskopfoten. En del av ljuset reflekteras mot det runda preparatbordet och ger en behaglig belysning av nedre delen av mikroskopet.

Reseur 1800-talet, här finns huvudljuset bakom uret och ljuset sprids genom de glasade sidorna

Här, finns huvudljuset bakom Bells gamla telefon från 1899. Stor del av ljuset reflekteras mot paraplyet och stoppas av det. Man ser tydligt att färgtemperaturen - ljusets färgsammansättning domineras av varmt rött ljus. Stearinljusets temperatur är ca. 2000 K medan vid utefotografering har ljuset ett temperatur 6000 - 7000 K.

 La Mano con Manzana - Här finns huvudljuset nedanför min lil finger. 

Här är ljuset i form av ett dagsljus (6 000 K) bakom motivet.

Att photoshoppa håller på att bli ett accepterat verb. Att photoshoppa innebär att bildbehandla, retuschera och manipulera på alla sätt. 

Photoshoppar, manipulerar man en bild utöver kontrastförändring och en mild ändring av ljusstyrkan, bör man givetvis tala om att den är manipulerad. Särskild om ens bild är ett fotomontage.

Att inte photoshoppa betyder numera att man använder sig av de traditionella förändrigsmöjligheterna som fanns inom den analoga fotografin.

Bildbehandling i mina digitala bilderna.

Jag försöker att hålla mig de tre huvud möjligheter vilka finns (fanns) i de analoga teknikerna.

1. Bildbeskärning och val av förstoringsgraden
2. Mörkare och ljusare bilder
3. Kontrastförändring

Bildbehandling - bildbeskärning. Vid traditionell, d.v.s. en analog bildbehandling används en förstoringsapparat. Förstoringsapparatens lamphuvudet kan flyttas i höjdled så att man på detta sätt uppnår olika förstoringsgrad och väljer området av intresse inom bilden. Det motsvarar våra nutida digitala bildbeskärningar.

Bildbehandling -  mörkare eller ljusare bilder. För att uppnå mörkare eller ljusare bilder belyses fotopappret med olika tider. Förutom tiden som kan anpassas mha exponeringsuret kan en bländare på själva förstoringsapparatens objektiv användas för justering av ljusintensitet. Ljuskällan i ett förstoringsapparat kan också ge olika effekter på den slutliga bilden. Fotopappret som skall exponeras brukar placeras på förstoringsapparatens bottenplatta, 

Bildbehandling - bildens kontrast Bildens kontrast erhålls genom val av fotopapper. Fotopapper för svartvit kopiering är oftast graderat. Graderna anges i siffror som anger papprets hårdhet, det vill säga hur kontrastrikt pappret är, ett papper med en högre siffra ger högre kontrast i kopian än ett med en lägre siffra. Fotopapper med en 1 är således ett mjukt kontrastfattigt papper. Ett "mjukt" papper (1-2)  ger således en lägre kontrast än ett "hårt" (5-6). Mitt emellan, d.v.s. 3-4, är vad man kallar normalt papper.Det finns också  multigraderade papper vilket har variabel en kontrast, där en och samma pappersort ger olika kontrast beroende på vilket färgfilter som sätts i förstoringsapparaten. 

Bildbehandling i mina digitala bilderna. Jag försöker att hålla mig de tre huvudmöjligheter vilka finns (fanns) i de analoga teknikerna.  Se den enkla menyn på vänstra sidan. 

* Mörkare och ljusare bilder  

* Kontrastförändring   

* Bildbeskärning, kant vit eller vinjetering och val av förstoringsgraden 

En mycket kraftfull möjlighet i kopieringen är att efterbelysa eller skugga pappret vid kopiering. Med hjälp av afterbelysning respektive skuggning kan man mörka ned respektive ljusa upp valda delar av bilden, för att få fram detaljer i högdagrar mm. 

Vid skuggning använder man i allmänhet av en kartongbit på ett smalt skaft, en så kallad pjatt, för att korta ned exponeringen av ett visst område i bilden. Skuggade områden kommer att bli relativt sett ljusare än de omgivande områdena (mindre exponerade).

Vid efterbelysning eller vid pjattning kan man använda sig av en större bit kartong eller papp med ett hål i (en mask) för att förlänga exponeringen av ett visst område i bilden. Man kan också använda sig av handen för att rikta ljuset mot det område som skall efterbelysas. Efterbelysta områden kommer att bli relativt sett mörkare än de omgivande områdena. Pjattning innebär att man skuggar en del av bilden en stund under exponeringen så att den inte blir lika belyst som de övriga delarna. 

Bara en ljuskälla i fprm av ett levande ljus bakom äpplet. Ingen photoshopping. Bara ljusstyrka och kontrast, som det var på gamla tider...

Således är pjattning och efterbelysning egentligen samma sak då man ger olika delar av bilden en varierande exponering. 

För att man ska hinna med att pjatta eller efterbelysa får inte exponeringstiden vara för kort. Det kan därför bli nödvändigt att blända ned förstoringsapparatens objektiv för att på så sätt förlänga tiden. S.k. pjattar som enklast tillverkas av tunn men styv ståltråd och papp.

Från Wiki: Kontrast är ett sätt att ange hur tydligt man exempelvis ser en bild, kurvatur, eller färgskillnader på en yta. Kontrasten mellan färg A och färg B är medelvärdet av kvoten mellan färgernas reflektivitet R över hela våglängdsområdet på ljuset som används för att mäta reflektiviteten. För specialfallet där reflektiviteten mäts medmonokromatiskt ljus är kontrasten  . Papper har en kontrast som varierar mellan 10:1-20:1.