Naturligtvis är jag mest intresserad i de fakta som berör de 1016 patienter som lasarettfartyget transporterade unde sina resor mellan Lubeck och svenska hamnar och från Malmö till Slite på Gotland. Slite på Gotland var hamnen för TBC-sjuka patienter som vårdades på Lärbrosjukhuset.
Edvinsson skriver på sidan 4 i sin rapport att engelsmän ville att man skulle inte använda sig av utrycket fd koncentrationslägerfångar eller liknande. Bara DeePees - DPs - Displace persons skulle användas.
Det nya för mig i rapporten var sättet att transportera patienter från det provisoriska svenska sjukhuset i Cambraikasernerna vid stadens utkant till hamnen i centrum. Den transporten sköttes av brittiska ambulanser som kunad ta 6 st patienter liggande på bår. Från kajen bar man patienterna ombord. Man uttnyttjade för det även tyska soldater (läs krigsfångar) för det.
Edvinsson påpekar i sin rapport att flera patienter var klart döende när de bars ombord. Det var de engelska läkarna i Cambraikassernen som hade sista ordet när det gällde att välja patienter för transport till Sverige.
Edvinsson skriver om patienternas hälsotillstånd:
Många vore så sjuka och medtagna, att de redan voro dödsdömda, och våra läkare påpekade detta, medgav engelsmännen att de voro fullt på det klara därmed, men att de ville ge de "ett par lyckliga månader i Sverige innan de dogo"!