White Boats - S/S Kastelholm - Black ship leaving on July 11 1945 to Stockholm - Vita båtar förde tusentals överlevande från Förintelsen till Sverige

Avliden den 7 augusti 1945 i Sigtuna - L 4044 Frymet Ajnhorn - Einhorn från Lodz i Polen som har inte hunnit fylla 16 år. I hennes Läkarkort från beredskapssjukhuset i Sigtuna finns en kort anteckning: Föräldrar döda, syskons öde ökänt... Begraven bland de första inom K-kvarteret vid Norra judiska begravningsplatsen i Stockholm. Hennes släkt mördades i Treblinka, Majdanek i Chelmno, i de 3 av 6 dödsläger. De namnen finns på de tre stenarna av sex som skall sättas upp av Judiska församlingen. En viktig länk för den framtida undervisningen om Förintelsen enl. forskaren Roman Wasserman Wroblewski.

S(S Kastelholm hade ett kodnamn "Black Ship) vid avgången från Lübcek den 11 juli 1945. Ombord fanns en ensam flicka med ett nummer 4044. Nummer 4044 - Frymet Ajnhorn - Einhorn från Lodz i Polen som har inte hunnit fylla 16 år. I hennes Läkarkort från beredskapssjukhuset i Sigtuna finns en kort anteckning: Föräldrar döda, syskons öde ökänt... Frymet Ajnhorn Einhorn var en skolflicka i Polen knappt 11 år när tyskarna ockuperade Polen. Hon hamnade i Lodz Getto och därefter så passerade hon ett antal koncentrations/arbetsläger och hamnade till sist i Bergen-Belsen. 

Ett DP-2 kort ifyllt av UNRRAs personal den 9 juli 1945 för resa med Vita båten S/S Kastelholm. Avgång från Lübcek den 11 juli 1945. Ombord fanns en ensam flicka med ett nummer 4044 (finns i DP-2 kortets övre högra hörnan). Nummer 4044 - Frymet Ajnhorn - Einhorn föddes i Lodz i Polen. Hon har inte hunnit fylla 16 år. I hennes Läkarkort (nedan) från beredskapssjukhuset i Sigtuna finns en kort anteckning: Föräldrar döda, syskons öde ökänt... På DP-2 kortet beskrivs att Frystes far dog redan i Lodz getto och att Frymet och hennes mor deporterades därefter i augusti 1944 till Oswiecim (det polska namnet för Auschwitz). Från Auschwitz blev de vidaretransporterade västerut till kvinnolägret Christianstadt. I början av 1945 blev Frymets mor skjuten under dödsmarschen till Bergn-Belsen. Frymet Ajnhorn Einhorn var en skolflicka i Polen knappt 11 år gammal när tyskarna ockuperade Polen. Hon hamnade först i Lodz Getto och därefter så passerade hon ett antal koncentrations/arbetsläger och hamnade till sist i Bergen-Belsen. 

Nummer 4044 - Frymet Ajnhorn (Einhorn) från Lodz i Polen som har inte hunnit fylla 16 år. I hennes Läkarkort från beredskapssjukhuset i Sigtuna finns en kort anteckning: Föräldrar döda, syskons öde ökänt... Frymet Ajnhorn - Einhorn var en skolflicka i Polen knappt 10 år när tyskarna ockuperade Polen. Hon hamnade först i Lodz Getto och därefter så passerade hon ett antal koncentrations/arbetsläger och hamnade till sist i Bergen-Belsen. Där befriades hon av brittiska styrkor den 15 april 1945. Soldaterna möttes av omkring 60 000 svältande, utmärglade och svårt sjuka fångar, och högar av döda. 

Frymet tillhörde kategorin "halvdöda". Hennes diagnos var förändringar i lungorna och. Hon skickades till Lübeck och därifrån kom hon den 15 juli med Vita båten SS Kastelholm till Frihamnen i Stockholm och därifrån till Sjukhuset i Sigtuna. På kvällen den 7 augusti 1945 dog hon i sjukhussängen i Sigtuna. Dagen därpå jordfästes hennes särade och utmärglade kropp i Stockholm. Nummer 4032 Polgar Margit, se bilderna nedan dog i augusti 1945. Nummer 4039 Grünberger Sari, se bilderna nedan, dog i januari 1946.

Förintelsen skördade hundra tusentals liv efter befrielsen av koncentrationslägren och andra världskrigets slut. Undernäring och sjukdomar från lägren och getton var hos många en process som gick inte att stoppa!

I Bergen-Belsen dog under de två första månaderna efter befrielsen 14 000 före detta fångar i sviterna av sjukdom och undernäring. De befriade som i UNNRAs aktion skulle tas till Sverige under juni-juli dog på den Svenska Transit sjukhuset i Lübeck, under resans gång på de Vita båtarna och på beredskapssjukhusen runt om i Sverige.

Det är därför det finns ett hundratal gravar i Stockholm som tillhör just Förintelsens offer. En del tycker att det låter absurt då Sverige var inget "förintelseland" och ingen jude från Sverige har utvisats under andra världskriget. Det handlar om gravar av huvudsakligen tonåringar och kvinnor som har lyckats att överleva Auschwitz, Chelmno, Majdanek m.fl. samt getton i Warszawa, Lodz och Kraków. De befriades i Bergen-Belsen och togs därefter för vård till Sverige ombord på Vita båtar. En UNRRA aktion som var avslutad i juli 1945.

Många överlevande dog redan ombord på de Vita båtarna. Flera, bara timmar eller dagar efter ankomsten. Det var Svenska staten som stod för begravningskostnaderna och de A3 stora gravhällar vid de enskilda offrens gravar. Varje gravhäll utgör en Förintelsehistoria. När man har vandrat bland stenarna får man en klar bild av det då de begravda kommer från de flesta europeiska länderna, de bär typiska judiska för- och efternamn, de var mellan 10 - 20 år när andra världskriget startade och så har de ett gemensamt dödsdatum, år 1945 eller 1946. At de är Förintelsens offer vet nästan inga judar i Stockholm.

Under flera år (läs 70+) har gravhällarna långsamt sjunkit i marken och till sist så hamnade de 10-20 cm under markytan.  De nedsjunka gravhällarna på Norra judiska begravningsplatsen gjorde gräsklippning lätt, den kunde skötas snabbt med tunga hjuldrivna gräsklippare. Till sist syntes bara små, svarta pinnar med gravnummer. Inga gravstenar och ingen som brydde sig om de eller deras historia. I över 70 år! Ingen brydde sig om de begravda där. Man åkte från Sverige i regeringsplanet till askan i Auschwitz medan historien och Förintelsens offer låg begravda i Stockholm. Att hedra minnet på plats i Stockholm gav inga politiska poäng om man inte bjöd de kungliga och regeringen! 

Fältet besöktes sällan av  Stockholms judar förutom de två gravar där det fanns syskon till de begravda kvar vid liv. Många besökare till Norra judiska begravningsplatsen trodde att fältet var "obemannad", utan begravda, klar för framtida begravningar.

Ingen brydde sig om det mest naturliga Holocaust Monumentet i Stockholm. Detta trots alla namn, datum och att de drygt 3-4 tusen judar som stannade i Sverige fett kriget kom på samma eller liknande sär till Sverige. De flesta Förintelseöverlevana som tillfrisknade, kände ingen samhörighet med de begravda trots att deras väg till Sverige var exakt detsamma - getton - koncentrationslägren - slavarbete - befrielse i Bergen-Belsen och slutligen färd till Sverige med de Vita båtarna och vård i de svenska beredskapssjukhusen. Förintelseöverlevarna brukade samlas vid ett KKL-minnessten vid Södra begravningsplatsen, på andra sidan av Stockholm. Varför? Vet jag inte. Jag satt i styrelsen för Föreningen Förintelsens Överlevande och därefter i Föreningen Förintelsens Minne och man pratade aldrig där om de gravarna eller de som dog under resan till Sverige.

De uppgrävda 70+ gravstenarna av Förintelsens offer var en tyst nedsjunket Holocaust Monument med en historia som borde ha berättats sedan årtionden. Varför har man låtit de förfallas och komma i glömskan? Var det Vita båtarna som är problemet? Var de i konkurrens för de Vita bussarna och tågen?

Nummer 4044 - Frymet Ajnhorn - Einhorn från Lodz i Polen som har inte hunnit fylla 16 år. I hennes Läkarkort (den övre på bilden) från beredskapssukhuset i Sigtuna finns en kort anteckning: Föräldrar döda, syskons öde okänt... Frymet Ajnhorn var en skolflicka i Polen knappt 10 år när tyskarna ockuperade Polen. Frymet är begraven i Stockholm, både hennes för- och efternamn är felstavade. Dora Ajzensztajn Eisenstein var en av de första som transporterades från Lübeck. Hon var ombord på HMS Prins Carl och bars iland i Kalmar. Hennes Lübeck nummer var 215. Dora har senare transporterats till Stockholm där hon dog. Hennes efternamn är felstavat på gravstenen.

Sari Grünfelds Field Medical Card. Den 25 maj 1945 har som diagnos angivits INANITION - utmattning. Bergen-Belsen lägret befriades den 15 april 1945.

Nummer 4039 - Sari Grünberger var 11 år när andra världskriget bröt ut. Hon dog i Sigtuna och är begraven i tredje raden inom J-kvarteret. Hennes gravsten tillhörde de 50 gravstenar som lyftes upp från underjorden under hösten 2018. Den var helt oläslig. Konstnären och stenkonservatorn Justyna Bamba fick efter flera dagar arbete fram den ursprungliga texten. Hennes föräldrar Mariska (55 år) och Salomon (60 år) mördades i Auschwitz gaskammare. Hennes systrar Regi (26), Iren (24) och Therese dog i koncentrationsläger, bl.a. i Bergen-Belsen och begravdes i massgravar där.

Nummer 4039 - Sari Grünberger var 11 år när andra världskriget bröt ut. Hon dog i Sigtuna och är begraven i tredje raden inom J-kvarteret. Hennes gravsten tillhörde de 50 gravstenar som lyftes upp från underjorden under hösten 2018. Den var helt oläslig. Konstnären och stenkonservatorn Justyna Bamba fick efter flera dagar arbete fram den ursprungliga texten. Hennes föräldrar Mariska (55 år) och Salomon (60 år) mördades i Auschwitz gaskammare. Hennes systrar Regi (26), Iren (24) och Therese dog i koncentrationsläger, bl.a. i Bergen-Belsen och begravdes i massgravar där.

Kvarter J, tredje raden. L-nummer 4039 - Sari Grünberger. Sari var 11 år när andra världskriget bröt ut. Hon dog i Sigtuna. Hennes gravsten tillhörde de 50 gravstenar som lyftes upp från underjorden under hösten 2018. Den var helt oläslig. Konstnären och stenkonservatorn Justyna Bamba fick först efter flera dagars arbete fram den ursprungliga texten.