Inte dagar, inte månader men år. Det handlar kronisk (mis) skötsel som den judiska församlingen i Stockholm utövar eller snarare inte utövar när det gäller att sköta Förintelsens offers gravar.
Tidigare var det Föreningen Förintelsens Minne - FFM som tog initiativet och grävde upp, ja, verkligen grävde upp från underjorden gravstenarna som har samtliga sjunkit under gräsmattan. Så såg fältet ut sedan i alla fall 90-tio talet.
Församlingen kopierade för ett par år sedan FFMs ansökan och fick från Riksantikvarieämbetet medel för att restaurera gravstenar och gravplatsen. Stora delar av det arbete som församlingen sökte medel för har FFM har redan gjort. Pengarna från Riksantikvarieämbetet som skulle gå till den fortsatta upprustningen gick istället till en vän till församlingens ordförande som var en arbetslös akademiker.
Då pengarna har försvunnit så rapporterade den Judiska församlingen "en avvikelse" och sökte och fick nya medel för samma arbete.
Bra, tänkte vi inom Föreningen Förintelsens Minne styrelse när vi såg att i början av året en del gravstenar togs till bearbetning. Egentligen skall judiska gravstenar inte avlägsnas från begravningsplatsen men Församlingen och Chevra Kaddisha vet bättre (när det passar dem naturligtvis).
Snart är det ett år som Förintelsens offer har blivit åter nummer. Inga namn finns på gravarna bara ett nummer och en vit frigolitskiva.
Med tanke att det har varit alldeles för många av de rapporterade och orapporterade avvikelser så bad vi officiellt Riksantikvarieämbetet att övervaka Judiska församlingens arbete när det gälle Förintelsens offers gravar vid Norra judiska begravningsplatsen.