 |
| Irgangs grav |
På Lärbro kyrkogård finns 45 namngivna krigsgravar varav 9 är judiska. Bland dem Jakob Irgangs som dog 11 månader efter ankomsten till Sverige med UNRRAs Vita Båtar. Den första judiska patienten som begravdes var dr. Henrik Zierer. Zierer dog ombord på den Vita Båten HMS Prins Carl under resan mellan Malmö och Gotland. Först vårdades Zierer på beredskapssjukhuset i Magnus Stenbocksskola i Helsingborg.
 |
| Baksida på Irgangs Inreseuppgift-kortet |
 |
| Jakob Irgangs Inresekort- Inreseuppgift. Han kom först till beredskapssjukhuset till Malmö och flyttades därefter till Lärbro krigssjukhus. |
 |
| Den första judiska patienten som begravdes var dr. Henrik Zierer. Zierer dog ombord på den Vita Båten HMS Prins Carl under resan mellan Malmö och Gotland. Först vårdades Zierer på beredskapssjukhuset i Magnus Stenbocksskola i Helsingborg. |
 |
| De sjuka på krigssjukhuset |
Lärbro kyrka är en av Gotlands största och är karaktäristiskt med sitt oktogonformat torn (Helgeandsruinen i Visby har också den ovanliga formen). Kyrkan har en rikt huggen västportal. Kor och långhus är från 1200-talet. Rester från en 1100-talskyrka återfinns i nordportalen samt i sakristitympanon.
Kastal från 1000-talet. Kalkmålningar 1200-tal. Altarskåp 1400-tal. Stol 1200-tal. Dopfunt 1600-tal. Predikstol 1718.
Kyrktornet som ser krenelat ut ursprungligen var högre. Det skadades vid en storm 1522 så svårt att den översta våningen togs bort varför man nu använder kastalen bredvid som klocktorn. Den vikingatida kastalen står alldeles bredvid tornet.
Israel Kolmodin, som skrev skolavslutningspsalmen Den blomstertid nu kommer, brukade promenera från prästgården förbi Ganns kyrkoruin till Hångers källa. Han inspirerades därvidlag, och kanske bidrog kastalen till stämningen. Förmodligen bygger melodin på en gammal folkmelodi.
Andra världskrigets spår visar gravar från tidigare fångar från koncentrationsläger som Sverige tog emot för vård i krigets slutskede. Gravarna, 45 stycken, där merparten var polska medborgare uppdelades i 36 kristna och 9 judiska gravar. Tidigare var gravar mycket enkla. Numera har den judiska församlingen och den polska regeringen "satsat stort" med nya gravstenar, kors och minnes-stenar.
Man undrar naturligtvis hur har de hamnat här.
Vid 2:a världskrigets utbrott beslutades att uppföra ett krigssjukhus i Lärbro samhälle.Arbetet påbörjades 1939 och avslutades 1942. Sjukhuset var då Sveriges största och modernaste i sitt slag. Sjukhuset omhändertog såväl militär som civil personal och fungerade delvis också som civil vårdcentral.
År 1944 mottog sjukhuset ett stort antal baltiska flyktingar. Tyvärr, vet jag väldigt lite om de. År 1945 fick sjukhuset i uppdrag att vårda tyska soldater som flydde i samband med kapitulationen. Ungefär vid samma tidpunkt kom med röda korsets omsorg ett stort antal koncentrationslägersfångar vika befriats från lägren i Bergen-Belsen och Auschwitz. Man vet att de olika etniska grupperna placerades i skilda salar. Greker var lagom förtjusta att bli placerade med italienarna.
Händelserna 1945 är de mest dramatiska i sjukhusets historia.
Efter krigslutet den 25 juli 1945 anlände ett Rödakorsfartyg med 151 patienter komna från 17 länder och den 29 juli anlände ytterligare 150 patienter. Sammanlagt anlände ca 500 koncentrationslägerfångar.
På Lärbro kyrkogård finns 45 namngivna krigsgravar varav 9 är judiska.
Lärbro Hembygdsförening har gjort ett litet museum, med sjukhusbäddar och utställning av autentiska dokument och foton som beskriver den gångna verksamheten.
 |
| ORP Batory, ett polskt fartyg som lyckades ta sig från av Tyskland ockuperade Polen och hitta fristad i Sverige. HMS Ragnar "såg till" att ORP Batory kom undan tyska minsveparen Grille. Här har Batory bogserats från Klintehamn till Visby (oktober 1939). Därefter förflyttades ORP Batory till Stockholm och återlämnades till Polen efter kriget. Även polska flygare kom till Gotland i början av kriget. |
