Gotland och Andra världskriget

Irgangs grav i Lärbro (2010)

På Lärbro kyrkogård finns 45 namngivna krigsgravar, varav 9 är judiska. Bland dem Jakob Irgangs som dog 11 månader efter ankomsten till Sverige med UNRRAs Vita Båtar. Den första judiska patienten som begravdes var dr. Henrik (Heinrich) Zierer. Zierer dog ombord på den Vita Båten HMS Prins Carl under resan mellan Malmö och Gotland. Först vårdades Zierer på beredskapssjukhuset i Magnus Stenbocksskolan i Helsingborg. Zierer och Irgang led av svår TBC.

Henrik (Heinrich) Zierer Dp-2 kort utfärdat i samband med resan med Vita Båten M/S KP Ingrid den 15 juli 1945 till Sverige. Under resan från Malmö till Gotland dog han den 27 juli 1945, 10 dagar efter ankomsten till Sverige.

Jakob Irgangs Inresekort- Inreseuppgift. Han kom först till beredskapssjukhuset till Malmö och flyttades därefter till Lärbro krigssjukhus.

Baksida på Irgangs Inreseuppgift-kortet

Den första judiska patienten som begravdes var dr. Henrik Zierer. Zierer dog ombord på HMS Prins Carl under resan mellan Malmö och Gotland. Först vårdades Zierer på beredskapssjukhuset i Magnus Stenbocksskolan (bilden) i Helsingborg.

Tidigare var gravarna mycket enkla. Numera har den polska regeringen "satsat stort" på nya gravstenar, kors och minnesstenar. 

De sjuka på krigssjukhuset

Lärbro kyrka är en av Gotlands största och är karaktäristisk med sitt oktogonformat torn (Helgeandsruinen i Visby har också den ovanliga formen). Kyrkan har en rikt huggen västportal. Kor och långhus är från 1200-talet. Rester från en 1100-talskyrka återfinns i nordportalen samt i sakristitympanon. Kastal från 1000-talet. Kalkmålningar 1200-tal. Altarskåp 1400-tal. Stol 1200-tal. Dopfunt 1600-tal. Predikstol 1718. Kyrktornet som ursprungligen var krenelerat var högre. Det skadades vid en storm 1522 så svårt att den översta våningen togs bort, varför man nu använder kastalen bredvid som klocktorn. Den vikingatida kastalen står alldeles bredvid tornet. Israel Kolmodin, som skrev skolavslutningspsalmen Den blomstertid nu kommer, brukade promenera från prästgården förbi Ganns kyrkoruin till Hångers källa. Han inspirerades därvidlag, och kanske bidrog kastalen till stämningen. Förmodligen bygger melodin på en gammal folkmelodi.  

Andra världskrigets spår visar gravar från tidigare fångar från koncentrationsläger som Sverige tog emot för vård i krigets slutskede. Gravarna, 45 stycken, där merparten var polska medborgare, uppdelades i 36 kristna och 9 judiska gravar. 

Tidigare var gravar mycket enkla. Numera har den polska regeringen "satsat stort" på nya gravstenar, kors och minnesstenar.  De judiska är de ursprungliga från samma stenhuggeri som de i Stockholm, Norrköping m.fl.

Man undrar naturligtvis hur de begravda har hamnat här. Jag forskade om det 1994–1995 och tog kontakt med Lärbro pastorat, varifrån jag fick en lista över de judar som begravdes där.  Som dödsorsak angavs hos samtliga tuberkulos. 

Vid andra världskrigets utbrott beslutades att uppföra ett krigssjukhus i Lärbro samhälle.Arbetet påbörjades 1939 och avslutades 1942. Sjukhuset var då Sveriges största och modernaste i sitt slag. Sjukhuset omhändertog såväl militär som civil personal och fungerade delvis också som civil vårdcentral. År 1944 mottog sjukhuset ett stort antal baltiska flyktingar. Tyvärr, vet jag väldigt lite om dem. År 1945 fick sjukhuset i uppdrag att vårda tyska soldater som flydde i samband med kapitulationen. Ungefär vid samma tidpunkt kom med Röda Korsets omsorg ett stort antal koncentrationslägersfångar vilka befriats från lägren i Bergen-Belsen och Auschwitz. Man vet att de olika etniska grupperna placerades i skilda salar. Greker var lagom förtjusta att bli placerade med italienarna. Händelserna 1945 är de mest dramatiska i sjukhusets historia. Efter krigsslutet den 25 juli 1945 anlände HMS Prins Carl som deltog i UNRRA:s aktion Vita Båtar med 151 patienter  från 17 länder och den 29 juli anlände ytterligare 150 patienter. Sammanlagt anlände ca 500 koncentrationslägerfångar. 

 

På Lärbro kyrkogård finns 45 namngivna "krigsgravar" varav 9 är judiska. Lärbro Hembygdsförening har gjort ett litet museum, med sjukhusbäddar och utställning av autentiska dokument och foton som beskriver den gångna verksamheten. 

ORP Batory, ett polskt fartyg som lyckades ta sig från av Tyskland ockuperade Polen och hitta fristad i Sverige. HMS Ragnar "såg till" att ORP Batory kom undan tyska minsveparen Grille. Här har Batory bogserats från Klintehamn till Visby (oktober 1939). Därefter förflyttades ORP Batory till Stockholm och återlämnades till Polen efter kriget.

Även polska flygare kom till Gotland i början av kriget.