Kungsholmens östra strand, där stora moderna hus byggdes på vardera sidan av Barnhusbron, har kunnat vara bebyggd just på det moderna sättet med 8–10-våningshus. Men ack nej. Ingen vågade sig på moderniteter. Man satte upp, liksom på andra ställen i Stockholm, en bebyggelse som liknar 1950-talets förorter i Stockholm eller gamla stadsdelar i Prag, fast husen är böjda i en ring. Visst omtyckt av de få boende i de tvåvåningshusen som byggdes på en så attraktiv mark där gamla St Eriks sjukhusbyggnader och park fanns.
Jag är säker på att om jag själv projekterade och byggde radhus i Rålambshovsparken så skulle alla boende där också trivas. Mycket av de vackra gröna områdena runt det gamla St:Erikssjukhuset har skövlats i samband med områdets "anpassning".
Rålambshovsparken - Rållis då? Trycket på Rållis är större och större. Boende på Kungsholmen: deras hundar och barn trycks längre och längre bort från vattnet. Många hittade ro i Cirkusparken, en del av Rållis som ligger mot 100-knutarsbacken och St:Görans sjukhus. Själv har jag varit där i 30-tal år med mina barn och hundar. Lugnt och säkert ställe utan krossade flaskor och spyor.
Arkitekter och (s)tadsplanerare i Stockholm är nog färgblinda på ett speciellt sätt. De uppfattar gröna områden mitt i staden som vita, således sådana som man kan byta, sälja och bygga på.
De färgblinda planerarna hade lyckats förgöra Cirkusparken, den vackra parkdelen med stora fria ytor med dungar med gamla vackra träd och ett tätt buskage som avskärmar parken och de kortklippta gräsmattorna från trafikbuller.
Istället för att föra trafiken i en tunnel och ansluta Cirkusparken till resten av Rållisparken har man börjat med ett hotellbygge. TRI(S)T. Det blir också några lägenheter på köpet, politikernas sk. krav. Den gröna ytan blir dock aldrig grön.
Rålambshovsparken - Rållis då? Trycket på Rållis är större och större. Boende på Kungsholmen: deras hundar och barn trycks längre och längre bort från vattnet. Många hittade ro i Cirkusparken, en del av Rållis som ligger mot 100-knutarsbacken och St:Görans sjukhus. Själv har jag varit där i 30-tal år med mina barn och hundar. Lugnt och säkert ställe utan krossade flaskor och spyor.
Arkitekter och (s)tadsplanerare i Stockholm är nog färgblinda på ett speciellt sätt. De uppfattar gröna områden mitt i staden som vita, således sådana som man kan byta, sälja och bygga på.
De färgblinda planerarna hade lyckats förgöra Cirkusparken, den vackra parkdelen med stora fria ytor med dungar med gamla vackra träd och ett tätt buskage som avskärmar parken och de kortklippta gräsmattorna från trafikbuller.
Istället för att föra trafiken i en tunnel och ansluta Cirkusparken till resten av Rållisparken har man börjat med ett hotellbygge. TRI(S)T. Det blir också några lägenheter på köpet, politikernas sk. krav. Den gröna ytan blir dock aldrig grön.
