Sommaren 1968 fick jag en åtråvärd anställning Allians Fönsterputs. Firman låg nog på Tegenergatan bakom spårvagnshallarna. Jag minns att man fick kvittera ut gröna, solida men ack så tunga trästegar. Firmanamn Allians stod på det med vit färg. Därefter fick man en hink en flaska med ammoniaklösning och en med någon typ av Yes, således med tensider.
De tråkigaste jobben var de inom olika kontor. De trevligaste, snabbaste var skyltfönster längs Hötorget och Slöjdgatan.
Ett jobb minns jag särskild bra. Det var ett skyltfönster i en fastighet nära Franska skolan där Döbelnsgatan övergår Johannesplan och därefter i Mallmskillnadsgatan. Det var ett jättehögt fönstret som sträckte sig en halvtrappa upp. Då jag inte kunde på något sätt nå övre fönstrens övre delar fick jag göra en improviserad ramp. Den bestod av min röda folka 1200 (1965) med takräcke på. Folkan körde jag upp på trottoaren och på takräcket ställde jag Alliansstege och så kunde jag lätt putsa de översta fönstren. Trots mina ansträngningar och uppfinnaranda tyckte beställarna inte om min och ringde firman och sa något om en cirkusartist…
Aluminium stege betraktades på den tiden som en Rolls Roys
