Idag pratade jag med ett av min fars barnhemets barn. Det handlar om Korczaks barnhem Dom Sierot i Warszawa där min pappa arbetade flera år som lärare.
Efter att Janusz Korczaks barnhem den 5 augusti 1942 skickades till gaskamrarna i Treblinka blev min pappa en viktig länk till det forna för de barn som överlevde Förintelse.
Pappas barn är numera i 85 år åldern. På något sätt har jag blivit deras länk till det forna och även för deras känslomässiga behov.
Szlomo Nadel är just ett sådant barn. Han frågade mig hur jag mår, hur går det för mina barn och om jag klarar mig ekonomiskt! Annars som kan de dela med mig med deras besparingar...
