Sunday, June 28, 2009

Treblinka - Nasi leżą i tu, i tam! "Våra ligger därborta", lika känsligt som Dagens Nyheters Sommarkryss och ÄNDHÅLLPLATS.




Sommarkryss [Letnia Krzyżówka] Dagens Nyheter (do Treblinki). Wciąż nie potrafię pojąć, jak głupi i niewykształceni potrafią być dziennikarze Dagens Nyheter. Umieszczenie tam zdjęcia wagonu bydlęcego, który odbył niezliczone kursy między warszawskim Umschlagplatzem a STACJĄ KOŃCOWĄ w Treblince, wciąż głęboko mnie porusza – i to pomimo oficjalnych przeprosin ze strony redakcji DN!

Dagens Nyheters Sommarkryss (till Treblinka). Jag kan fortfarande inte förstå hur dumma och obildade Dagens Nyheters journalister kan vara. Att sätta en bild på en boskapsvagn som gjorde flera resor mellan Warszawas Umschlagsplats och ÄNDSTATIONEN Treblinka – ett förintelseläger – berör mig fortfarande starkt trots DN:s "ursäktande" ursäkt! 


Michał Wasserman Wróblewski

W lipcu pojechałem z siostrą do Treblinki. Pierwszy raz! Straszny upał. Tak jak 5 sierpnia 1942 roku.

Dopiero wtedy, w upale, mogłem zrozumieć słowa mojego taty, że Janusz Korczak nie dotarł do Treblinki żywy, ale zmarł z wyczerpania i braku powietrza, w ciemności i oparach chloru, w gorącym, śmierdzącym wagonie.

Inną rzeczą, którą usłyszałem od mojego ojca, to o jego rozmowie podczas inauguracji pomnika w Treblince w 1964 roku.

Pojechał tam jako przedstawiciel Wojska Polskiego i Polskiego Komitetu Korczakowskiego

Przy odsłonięciu pomnika miał łzy w oczach. Inny oficer, major z informacji, widział to i zwrócił się do ojca:

Panie Pułkowniku, niech Pan się tak nie wzrusza!
Nasi leżą tam, wskazując na obóz pracy.


Mój ojciec odpowiedział krótko, ostro i sucho:

Panie Majorze, nasi leżą i tu, i tam!





Storkbo nära Treblinka
100 metrów do obozu smierci Treblinka



Kamien Korczaka i 239 dzieci uduszonych gazem 5 sierpnia 1945 roku.

Wiele osób umarło z gorąca i zaduchu podczas transportu do Treblinki.
Mimo prób zacierania zbrodni....

Pod koniec czerwca pojechałem z siostrą do Treblinki. Pierwszy raz! Straszny upał. Tak jak 5 sierpnia 1942 roku.  Moja siostra Ania, jej mąż Darek i syn Adam szukają "Kamienia Korczaka".

Pod koniec czerwca pojechałem z siostrą do Treblinki. Pierwszy raz! Straszny upał. Tak jak 5 sierpnia 1942 roku. Min syster Ania, hennes man Darek och sonen Adam letar efter Korczak-stenen.
Att hitta till Treblinka var jättesvårt trots en erfaren förare och GPS.

Det var oerhört varmt och när jag satt i en bil med AC så tänkte jag på dem som trängdes i en boskapsvagn på väg mot döden.

Jag förstod, först då, min pappas ord att Janusz Korczak aldrig kom levande till Treblinka, utan dog av utmattning och luftbrist i den mörka heta klorstinkande boskapsvagnen.

En annan sak som jag hörde från min far var ett samtal som han hade under invigningen av Treblinka-monumentet år 1994.

Han åkte dit som representant för den polska armén och den polska Korczakföreningen.

Vid avtäckningen av Monumentet fick han tårar i ögonen. En annan officerare, en major från informationen såg det och vände sig till min far:
Herr överste, Ni behöver inte sörja här! Våra ligger där borta och pekade på arbetslägret Treblinka I.
Min far svarade kort: 
Herr major, våra ligger både här och där!


Bilden överst är "lika känslig" förfarande - Dagens Nyheters Sommarkryss (till Treblinka). Jag kan fortfarande inte förstå hur dumma och obildade Dagens Nyheters journalister kan vara. Att sätta en bild på en boskapsvagn som gjorde flera resor mellan Warszawas Umschlagsplats och ha ordet ÄNDSTATIONEN (dvs. utrotningslägret Treblinka) i krysset berör mig fortfarande starkt trots en vag DNs ursäkt!