 |
| En av våra gemensamma kongresser - SCANDEM-83 i Trondheim i juni 1983. |
En vän till mig har "gått vidare". Hon var faktiskt en riktig vän. Blev något av min svärmor innan jag har ens gift mig. Men det var en underbar svärmor. Från henne kunde jag utan problem mottaga all kritik.
Vi träffades första gången under mina studier i botanik då hon arbetade vid Skogshögskolan vid Frescati, en stenkast från Botaniska Institutionen. Det var för mer än 40 år sedan. Sedan blev en man vid namnet Björn Afzelius min promotor. Det var vid Wenner-Grens Institutet vid Norrtullsgatan 16 i Stockholm. Där byggdes det upp också en vänskap men av ett annat slag. Vi arbetade därefter flera år tillsammans vid samma arbetsplats och åkte tillsammans på internationella möten och kongresser. Ulla kunde "allt" inom elektronmikroskopi!
Med Ullis hade "våra blickar", gemensamma, vilka betydde full förståelse. Våra "speciella blickar" minns jag speciellt en gång då de möttes under min disputation i december 1978. Min opponent undrade om varför jag använde ibland vid fixeringen av muskelvävnad en cacodylatebuffert och ibland fosfatbuffert och så var molariteten också viktig (för opponenten!). Ulla visste att jag hade fast åsikt att det påverkade inte resultatet och att jag tog den flaskan med bufferten som stod närmast och var freshast i kylskåpet. Ulla och jag visste att jag gjorde alltid så, ingen annan visste det och förstod det roliga i frågan och det var därför vår blickar möttes!
 |
| Ullis (till vänster) på Kungsgatan i maj 1945 |
Ett annat återkommande ämne var hennes och Björns inbjudan till deras stuga i Fiskebäckskil. Den återkom varje år och jag lovade att komma nästa år. Till sist sa Ulla att det är en livslånginbjudan!
Fisksoppa som hon åt hemma hos mig tycket hon om.... Det var våran sista gemensamma måltiden.
Jag associerar henne också med en omslagsbild där hon var med i en svensk veckotidning (kanske Se)
Fred! Jubel på Kungsgatan 1945 stod på omslagsbilden.
