 |
| Den svenska optiska telegrafen, här vid Gärdet, liknar den franska, har stationer med 1 + 9 skivor. Tavlorna i översta raden har talvärdena 1, 10 och 100, i andra raden 2, 20 och 200 osv. Den ensamma tavlan överst betecknas som A. |
 |
| Optisk telegraf vid Gärdet. |
 |
| Optisk telegraf borta från Gärdet. |
Redan år 1795 byggs en linje (enl. Edelcrantz rittningar) från Stockholm till Vaxholm och året därpå från Grisslehamn via Signilskär till Ekerö, den besvärligaste delen av postvägen till Finland, som var svenskt vid denna tid! Avståndet mellan stationerna är mellan 10-15 km.
 |
| Den svenska optiska telegrafen, här vid Oxdjupet, liknar den franska, har stationer med 1 + 9 skivor. Tavlorna i översta raden har talvärdena 1, 10 och 100, i andra raden 2, 20 och 200 osv. Den ensamma tavlan överst betecknas som A. |
Den svenska optiska telegrafen som liknar den franska, har stationer med 1 + 9 skivor. Tavlorna i översta raden har talvärdena 1, 10 och 100, i andra raden 2, 20 och 200 osv. Den ensamma tavlan överst betecknas som A. Totalt får man 1024 olika tecken, vilket används i två serier.
A000-A777 resp 000-777. Serien med A användes inledningsvis för tjänstemeddelanden. Om man så vill kan man idag betrakta systemet som binärt eller kanske oktalt, men för två hundra år sedan var det nog tillräckligt knepigt att få tag på personal som behärskade decimal aritmetik. Kodboken utvidgades efter hand och omfattade olika tabeller för t ex ortsnamn eller namnen på alla flottans fartyg som därmed kunde sändas som ett enda tecken.
Den optiska telegrafen kunde inte användas på natten eller under stark DIMMA OCH REGN!
