År 1941
Michal Zylbergberg skrev: Förra året bodde jag och arbetade med välkända judiska läraren Dr Janusz Korczak. Några dagar före Rosh Hashanah 1941, frågade Dr Korczak mig om hjälp med att organisera en religiös ceremoni i samband med Rosh Hashanah och Yom Kippur för de barnhemmets barn. Han ville ha rätt stämning för ceremonin eftersom han ville göra ett starkt intryck på barnen. "I dessa fruktansvärda tider", sade han, "religion är vår enda positiv kraft, vår enda skydd." Jag blev förvånad. Dr Korczak var inte en religiös jude. Han var assimilerad och hade ingen kontakt med det judiska religiösa livet.
Vi hittade en ung kantor (Chaz). Barnen förberedde firandet i en stor hall på barnhemmet Chłodna 33. De lade mattan och har dekorerade med blommorna. Rosh Hashanah och Yom Kippur, var en stor händelse på barnhemmet. Dr Korczak hade en svart siden kalott och stod i ett hörn med sin bönbok på polska. Hans predikningar var mycket informativa. Han talade om livet, om döden, om den judiska tron, Toran och om Israel. "Vem vet", sade han under sista bönen Ne'ilah "om vi kommer att vara vid liv nästa Yom Kippur helgen"
Under de kommande Rosh Hashanah och Yom Kippur (1942) fanns inte längre några barn, alla var de döda, och Dr Korczak var också död.
