Halinas inhuggna lista börjar med hennes mors namn Neujahr Gitla, följt födelseårtalet och Warszawa därefter följer årtalet 1943 och ortnamnet Majdanek som talar om när och var modern mördades. Nästa namn på listan är Halinas stora syster Sara som dog i Lübeck år 1945, på väg till Sverige (se nedan). Därefter följer hennes morbror. moster och kusiner Langleben som alla skickades från Warszawas Getto under den Stora Aktionen juli-september 1942. Under den korta perioden förintades i Treblinka nästan 300 000 judar från Warszawas Getto och nästan hela Halinas släkt Langleben.
Halina Neujahr föddes 1924 i Warszawa i Polen och 16 år gammal spärrades in i Warszawas gettot under andra världskriget. I gettot deltog hon i den illegala undervisningen. Hon läste bland annat en kurs i bakteriologi och hygien och arbetade sedan i en hygienistpatrull som informerade om hur man kunde skydda sig mot infektionssjukdomar. Under Warszawa Gettots upproret som startade i april 1943 fångades hon och fördes koncentrations- och utrotningslägret Majdanek. I Majdanek mördades Halinas mor Gitla (47 år gammal). Från Majdanek fördes Halina och hennes fem år äldre syster Sara till Skarzysko som var ett arbetsläger. Från lägret i Skarzysko fördes syskonen vidare till Ravensbrücklägret och därefter till Bergen-Belsen.
Skarzysko-Kamienna var ett tvångsarbetsläger för judar och tillhörde tyska Hasag koncernen. HASAG även känd som Hugo Schneider AG, Hugo Schneider Aktiengesellschaft Metallwarenfabrik. Hasag "lånade" oftast kvinnor till sina fabriker. Lånade och betalade för de till SS. Kvinnorna kostade mindre och passade bra till Hasagfabriker där många maskiner var halvautomatiska.
Lägret grundades i augusti 1942 och stängdes i augusti 1944. Totalt fördes 25 000 - 30 000 judar till Skarzysko Kamienna lägret. Mellan 18 000 - 23 000 dog eller mördades där.
Lägret var uppdelat i tre separata fabriksläger, kända som Werke A, B och C. De tre lägren var placerade i anslutning till fabrikerna där. Fångar arbetade och bevakades av den ukrainska fabriken polisen. Av de tre fabriksläger var Werk A den största.
Lägret var uppdelat i tre separata fabriksläger, kända som Werke A, B och C. De tre lägren var placerade i anslutning till fabrikerna där. Fångar arbetade och bevakades av den ukrainska fabriken polisen. Av de tre fabriksläger var Werk A den största.
 |
| Vykort från Skarzysko-Kamienna som gjordes före kriget. Tyska HASAG tog över fabriker som syns i bakgrunden och tillsammans med SS byggde de tvångsarbetsläger för judar där. |
När östfronten närmade sig så förflyttades Halina och Sara bland de återstående fångarna västerut, till Bergen-Belsen. För Halina och Sara Neujahr var det femte koncentrationsläger då man måste betrakta Warszawas Getto som sådant.
År 1945 befriades Halina och systern Sara Neujahr ur Bergen-Belsen lägret. De flyttades till olika före detta SS baracker och sjukhustält för att få omedelbar vård. Halina vägde då 28 kg, hon var 20 år gammal.
År 1945 befriades Halina och systern Sara Neujahr ur Bergen-Belsen lägret. De flyttades till olika före detta SS baracker och sjukhustält för att få omedelbar vård. Halina vägde då 28 kg, hon var 20 år gammal.
Tredje veckan i juni 1945 skulle då åka med UNRRAs Vita Båtar till Sverige för ytterligare vård. Ett specialtåg förde de från Bergen-Belsen till Lübeck. I Lübeck fanns ett UNRRA-Center - Swedish Transit Hospital som registrerade och förberedde patienterna inför resan. Lübeck låg i den delen av Tyskland som ockuperats av britterna.
Efter ankomsten till Lübeck dog Sara Neujahr i den svenska sanitetsstationen och begravdes i Lübeck. Halina lämnade Lübeck med den Vita båten, lasarettfartyget ”HMS Prins Carl” som anlände till Norrköpings hamn den 1 juli 1945.
I Lübeckdetachementet möttes de nyanlända patienterna, fd koncentrationslägerfångarna av den svenska badplutonen för sanering och vid behov fick de också nya kläder. Därefter vårdades de på sjukhuset i avvaktan på att brittiska ambulanser skulle föra dem till de fem svenska fartygen som hade chartrats av Svenska Röda Korset.
Chefen för Lübeckdetachementet, doktor/major Hans Amoldsson, anmärker i sin rapport från Lübeck att den svenska modellen för effektiv sanering med het bastu följd av iskall dusch raskt fick modifieras eftersom patienternas hälsotillstånd inte medgav denna brutala nordiska saneringsmetoden. Halinas syster Sara avled där just efter efter en svensk "sanering mha bastun". Hon ligger begravd i Lübeck.
 |
| Vita båtar Juni-Juli 1945. Vid de första resorna var patienternas/fd koncentrationslägerfångarnas tillstånd förmodligen betydligt sämre än för dem som tidigare evakuerats med "de sista vita bussarna". Detta ledde bland annat till ett antal dödsfall under övertransporterna till Sverige. Ombord på HMS Prins Carl dog fem personer på resorna mellan Lübeck och Sverige |
Halina Neujahr kom till Sverige med en av de Vita båtarna som gick i en skytteltrafik mellan Lübeck och ett antal svenska hamnar. Hon kom med marinens lasarett fartyg, HMS Prins Carl till Norrköping. Fartyget tjänstgjorde från 1940 i den svenska marinen och var anpassat såsom ett lasarettfartyg. Den tillhörde de fem Vita båtar som i UNRRAs aktion förflyttade fd koncentrationslägerfångar från Lübeck till Sverige. Den första turen skulle ske den 28 juni 1945. Under 27 och 28 juni togs ombord 179 patienter bland de Halina Neujahr. HMS Prins Carl anlöpte därefter först Kalmar med de svåraste fallen och därefter till Norrköping, den 1 augusti där de övriga togs, läs bars, iland, bland de Halina Neujahr.
  |
| Halina Neujahy har efter ankomsten till Norrköping vårdats på beredskapssjukhuset I St.Olofskolan. Därefter flyttades hon till Matteus skolan. Ovan Halina Neujahrs sjukjournal från Rosöga sjukhuset. Sjukjournalen innehålle äen information om henne under Förintelsen. |
Vita båten HMS Prins Carl gjorde fyra resor mellan resor Lübeck och Sverige. och viktigaste hamnar för urlastning var Kalmar och Norrköping. Ett antal resor gjordes mellan svenska hamnar där t.ex. patienter från Malmö med TBC-diagnos fördes till hamnen i Slite, Gotland och Lärbro sjukhuset där för att behandlas vid Lärbro krigssjukhus. Det var Prins Carls sista insats i denna operation och fartyget avgick den 29 juli med kurs mot Stockholm för sanering efter det slutförda uppdraget. Nästan 10 000 människor har förts till Sverige för vård. Många reste vidare, flera stannade.
Enligt rapporten mottogs i Lübeckdetachementet under tiden 23 juni till 25 juli 1945 totalt 9 373 patienter, de flesta kvonnor från uppsamlingsplatsen i Bergen-Belsen. Till Sverige överfördes 9 273.
Dessa fördelade sig på
nationaliteter enligt följande:
Polacker 5739, Ungrare 1242, Italienare 58, Albaner 4, Palestinier 23, Österrikare 60, Fransmän 2, statslösa 25, estlandssvenskar 2, Amerikaner 2, Greker 73, Letter 2, Jugoslaver 132, Britter l, Tjecker 920, Tyskar 43, Norrmän 30, Holländare 18 Spanjorer l Rumäner 845, Litauer l. Judar finns inte i statistiken. Troligen fanns de i alla grupper inklusive "23 Palestinier" då Israel kallades vid den tiden för Palestina.
I Sverige lärde sig Halina Neujahr blixtsnabbt svenska. Inom två år tog hon en svensk studentexamen med högsta betyg i svenska. Hon blev civilingenjör och sedan teknologie doktor.
Många har hyllat henne för hennes insatser när det gäller undervisning/upplysning om Förintelsen.
Ingen av hennes "vänner" från Föreningen Förintelsens Överlevande (FFÖ) där hon var styrelsemedlem i flera år har tackat henne för hennes stora gärning, Namnmonumentet i Stockholm. De mansgrisar satte sina egna namn som de man skall i framtiden tacka för Monumentets tillblivelse. Skamligt beteende!
Det var hon som tillsammans med mig skrev ett flertal ansökningar och uppvaktade politiker. Bara hon från FFÖs styrelse. Alla andra i styrelsen av Föreningen Förintelsens Överlevande var från början mycket negativa till mitt Namnmonumentprojekt. De ansåg Namnmonumentet för döfött och de ville fortsättningsvis göra filmer och gå till skolorna och berätta.
Enbart Halina Neujahr var positiv och utverkade i styrelsen att vi kunde fortsätta vårt privata initiativ som bringade över 2 500 namn som ett projekt bland de överlevande och Andra generationen. De andra i styrelsen av FFÖ anslöt sig först när det fanns färdiga skisser, över 6 000 insamlade inskrivna namn och medel från Stockholms Stad och Sveriges regering för att resa Namnmonumentet.
De falska typer inom FFÖ mottog till och med medaljer för initiering av Namnmonumentet, en av de hette Jakob Ringart. Det var han som ytterst motvilligt lämnade sin signatur på våra ansökningar.
Falskheten finns dokumenterad i boken om Namnmonumentet som gavs ut av den Judiska Församlingen och FFÖ, där uppges inte ens Halinas namn som intitiativtagare.
Halina Y. Neujahr,
född 24 oktober 1924 i Warszawa,
död 24 juli 2006 i Stockholm.
Polacker 5739, Ungrare 1242, Italienare 58, Albaner 4, Palestinier 23, Österrikare 60, Fransmän 2, statslösa 25, estlandssvenskar 2, Amerikaner 2, Greker 73, Letter 2, Jugoslaver 132, Britter l, Tjecker 920, Tyskar 43, Norrmän 30, Holländare 18 Spanjorer l Rumäner 845, Litauer l. Judar finns inte i statistiken. Troligen fanns de i alla grupper inklusive "23 Palestinier" då Israel kallades vid den tiden för Palestina.
I Sverige lärde sig Halina Neujahr blixtsnabbt svenska. Inom två år tog hon en svensk studentexamen med högsta betyg i svenska. Hon blev civilingenjör och sedan teknologie doktor.
Många har hyllat henne för hennes insatser när det gäller undervisning/upplysning om Förintelsen.
Ingen av hennes "vänner" från Föreningen Förintelsens Överlevande (FFÖ) där hon var styrelsemedlem i flera år har tackat henne för hennes stora gärning, Namnmonumentet i Stockholm. De mansgrisar satte sina egna namn som de man skall i framtiden tacka för Monumentets tillblivelse. Skamligt beteende!
Det var hon som tillsammans med mig skrev ett flertal ansökningar och uppvaktade politiker. Bara hon från FFÖs styrelse. Alla andra i styrelsen av Föreningen Förintelsens Överlevande var från början mycket negativa till mitt Namnmonumentprojekt. De ansåg Namnmonumentet för döfött och de ville fortsättningsvis göra filmer och gå till skolorna och berätta.
Enbart Halina Neujahr var positiv och utverkade i styrelsen att vi kunde fortsätta vårt privata initiativ som bringade över 2 500 namn som ett projekt bland de överlevande och Andra generationen. De andra i styrelsen av FFÖ anslöt sig först när det fanns färdiga skisser, över 6 000 insamlade inskrivna namn och medel från Stockholms Stad och Sveriges regering för att resa Namnmonumentet.
De falska typer inom FFÖ mottog till och med medaljer för initiering av Namnmonumentet, en av de hette Jakob Ringart. Det var han som ytterst motvilligt lämnade sin signatur på våra ansökningar.
Falskheten finns dokumenterad i boken om Namnmonumentet som gavs ut av den Judiska Församlingen och FFÖ, där uppges inte ens Halinas namn som intitiativtagare.
 |
| Här på Upplandsgatan i huset med svastikor på trädörrarna bodde Halina Neujahr. |
Halina Y. Neujahr,
född 24 oktober 1924 i Warszawa,
död 24 juli 2006 i Stockholm.
