 |
| Nelly Sachs i sin Kajuta där på bordet stod alltid hennes skrivmaskin med enbart tyska tecken av märket Mercedes Prima. |
 |
| Minnestavla vid Bergsundsstrand 23, i bakgrunden fartyg vid Cementas depå på andra sidan av Liljeholmsviken. |
 |
Nelly Sachs borde först på nedre botten i det gula huset. Hon flyttade därifrån efter en otäck händelse då i september 1947, kastades det sten mot fönstret där hennes mor satt. Tråkigt nog så var det två år efter kriget då sanningen om dödslägren var allmänt känd i Sverige. ändå kastades det sten mot så judehuset. Om denna händelse skriver Nelly Sachs i ett brev (finns på KB) till poeten Ragnar Thoursie. ”Ett gäng södergrabbar har de senaste dagarna roat sig med att kasta stenar ...". Efter den händelsen fick Nelly och hennes mor flytta till en lägenhet på 3 tr. Även den med utsikten mot vattnet.
|
 |
| Trapphuset och hissen 3 tr upp där Nelly Sach bodde. |
 |
| Nelly Sachs grav vid Judiska Norra Begravningsplatsen. lite till höger från ingången. |
Det är nog enbart Nelly Sachs som fick ett Nobelpris på sin födelsedag, den 10 december 1966. Då fyllde hon 75 år.
Den 10 december 1896 dog i San Remo, Italien, Alfred Nobel. Därför utdelas priset just denna dag. Samma dag, fem år innan, den 10 dec 1891 i Berlin föddes Leonie Nelly Sachs.
Nellys pappa William född i Wroclaw-Breslau brukade på henns födelsedag påminna henne om att "Nu i Stockholm delar de ut Nobelpriset".
Begsundsstrand 23 är adressen till huset där Nelly och hennes hjärtsjuka mor bodde i Stockholm. Många skriver om det som ett lugnt och lummigt mråde. Men vid slutet av 1940-talet och inte heller nu var det ett lugnt område. Det var ett typiskt industriområde. Visserligen började HSB bygga på sydvästra delen av Reimersholme men inte den delen som var synlig för Nelly.
Så utsikten från Nelly Sachs lägenhet som beskrivs "med utsikt över vackra Reimersholme och Liljeholmsviken" är en nyskapelse som låter oss tro att det var grönskan som dominerade i området.. Liljeholmsviken såg hon nog men lite svårare var det med Reimersholme om man inte använde sig av Sällskappsresantricket med spegeln. Då kanske såg hon industribyggnaderna av Spritfabriken där.
Mittemot hennes fönster låg och fortsättningsvis ligger Cementa och deras kaj. Tunga lastbilar med betongblandare och cement åker därifrån i en jämn ström. Så var det förr och så är det nu. Stora fartyg lossar där oavbruttet sin cementlast.
Nelly borde först på nedre botten i huset. Hon har efter ett händelse i september 1947, flyttat till en lägenhet 3 tr. upp. Det var två år efter kriget då sanningen om dödslägren var allmänt känd i Sverige, tyvärr, så kastades det sten mot hennes fönster i det som kallades av södersbor för judehuset. I huset som köptes med medel ur sk Warburgs stiftelse* bodde då faktiskt enbart obemedlade, fattiga judar.
Om denna händelse skriver Nelly Sachs i ett brev (finns på KB) till poeten Ragnar Thoursie. Ett gäng södergrabbar har de senaste dagarna roat sig med att kasta stenar .... Nelly Sachs mor satt då vid fönstret i den etta de hade på nedrebotten.
Li var det smeknamn som Nelly Sachs använde i vänkretsen.
* Warburgs stiftelse (Generalkonsul S.E. Warburgs och hans maka Pauline Warburgs stiftelse) grundades 1940 och skulle skötas av Mosaiska Församlingen i Stockholm. År 1941 köptes fastigheten nr. 78 i kvarteret Bergsund på Bergsundsstrand 23 och 1942 köptes fastigheterna på Katarina Bangata 59 a-c. P.g.a. den stora bostadsbristen kunde Warburgs stiftelse inte tillhandahålla så många bostäder som man hade möjligheter till och därför delade Stiftelsen genom Mosaiska Församlingen även ut hyresbidrag till de fattiga östjudarna. En stenkast från Bergsundsstrand 23, vid Lindvallsplan 4, låg ett annat judehus, egentligen ett fattighus för Stockholms judar, bekostat av byggmästaren Claes Groschinsky.
