Ceremony in Stockholm to commemorate the liberation of Bergen-Belsen concentration camp by Swedish Holocaust Memorial Association

As part of the ceremony, members from the Swedish Holocaust Memorial Association are spreading earth brought from Israel in the J section of the “Six Stone - 6 million" Holocaust Monument".

Chairman of Swedish Holocaust Memorial Association (SHMA), Dr. Roman Wasserman Wroblewski, is placing soil brought from Israel in the K-sector where the first Holocaust victims were buried. He just spread the soil from Israel at the grave of Rosa (Rosi) Weinberger, who turned 21 while at the Epidemiology Hospital in Roslagstull, but died three days later. Rosi Weinberger came with the very first transport (June 30th, 1945) of 200 women that left Lübeck port on the White boat, S/S Kastelholm, which brought her to Stockholm.

Despite the coronavirus epidemics, a symbolic ceremony was held today at the "Six Stone Holocaust Monument” at the Stockholm North Cemetery to commemorate the lives of some 100 survivors who were brought by UNRRA´s White boat action to Stockholm from Bergen Belsen 75 years ago but died shortly after arrival and were buried in Stockholm.

April 15 is a very special day that should be remembered in all of Sweden as a Memorial Day for the Holocaust survivors who were buried on Swedish soil. This day, exactly 75 years ago, marks the liberation of the Bergen-Belsen camp and the transport of the Holocaust survivors into Sweden, sadly resulting in many deaths and burials in the Swedish towns in 1945 and some years thereafter. 

 
The ceremony consisted of placing the soil brought from Israel on the graves of the victims to symbolize their link with Israel. The archival documents (see below)  indicate clearly that, despite the uncertainties, it was Eretz Israel (then still a Palestine Mandate) that the majority of the survivors saw as their future home, as both their towns of origin were destroyed and their families annihilated.

On entering the Bergen-Belsen camp 75 years ago, the British troops encountered thousands of unburied corpses and prisoners who were totally emaciated and ill. Initially a concentration camp that provided the surrounding German factories with slave labor, Bergen Belsen had become a de facto death camp in the last weeks of the war. There were various epidemics that killed thousands of people daily.

The special bond connecting the Bergen-Belsen camp and Sweden is that over 9,000 of its former prisoners were transported directly from Germany into Swedish ports to receive medical care. Most of the survivors were women who were transported by UNRRA’s on the five so-called White Boats. The first of the White Boats left the port of Lübeck at the end of June 1945. Most of the boats were adapted to serve as hospitals.

The “Six Stone Monument” memorial was unveiled in October 2019 in Stockholm to commemorate the lost lives of the Holocaust victims brought to Sweden from Bergen-Belsen in 1945. The Monument consists of six simple memorial stone stubs representing six death camps, as well as six million Jews who perished. The stones have been placed among the graves of about 80 Holocaust victims who died shortly after their return to Stockholm and were buried at the Cemetery.

The Monument was established 2019, jointly with the Jewish Congregation of Stockholm and the Swedish Holocaust Memorial Association (SHMA) and supported by Heckscher Foundation as well as other private funds. 

We remembered also the fighters of the Warsaw Ghetto Uprising that started in April 1943.

 The ceremony consisted of placing the soil brought from Israel on the graves of the victims to symbolize their link with Israel. The archival documents indicate clearly that despite the uncertaintainties, it was Eretz Israel (then still a Palestine Mandate) whom the majority of the survivors saw as their future home, as both their towns of origin were destroyed and their families annihilated.  On this page 40% of the Holocaust survivors declared that they want to leavee Sweden for Israel.

The first of the White Boats left the port of Lübeck at the end of June 1945 arrived to Stockholm early in the morning on July 1st. S/S Kastelholm like most of the boats in the UNRRAs action were adapted to serve as hospitals. Here the group of the "sitting patients" waiting to be examined. Very sick survivors were taken directly to the Epidemic hospital in Stockholm.

The documents of Rosi Weinberger from the Bergen-Belsen Camp, Field Medical Card and D.P-card issued by British Army. On the right an envelope from the Epidemic hospital with the dates when she arrived and when she died.

The fever chart of Rosi Weinberger from the Bergen-Belsen Hospital with 13 000 beds, that was established next to the concentration camp, directly after the liberation.

The entry to Sweden card with Rosi - Roza own, shaky signature

The ceremony included the lighting of the candles at the Holocaust Monument and all the graves. The Monument has been established 2019, jointly with the Jewish Congregation of Stockholm and the Swedish Holocaust Memorial Association (SHMA) and supported by Heckscher Foundation as well as other private funds.

Ceremonin att hedra Bergen-Belsen fångarna i Stockholm och i Sverige - Föreningen Förintelsens Minne - En uppmaning!

Ceremonin att hedra dagen då Bergens-Belsens koncentrationsläger befriades. På grund av coronaepidemin bara delar i Föreningen Förintelsens Minne deltog och vi avstod från en allmän sammankomst vid Holocaust Monumentet. Medan FFMs medlemmar höll på att sprida jord inom J-kvarteret, där Holocaust monumentet står, höll Roman Wasserman Wroblewski att sprida den israeliska jorden inom K-kvarteret.

Medan FFMs medlemmar fördelade jord från Israel inom inom J-kvarteret och Holocaust monument så spred Roman Wasserman Wroblewski den israeliska jorden inom K-kvarteret där de första av Förintelsens offer i Stockholm ligger begravda. En av gravarna där tillhör Rosa (Rosi) Weinberger som fyllde 21 år på Epidemiska sjukhuset vid Roslagstull och dog tre dagar senare. Rosi kom till Stockholm den 1 juli 1945 med Vita båten S/S Kastelholm. Direkt från kajen i Frihamnen kördes hon i ambulans till Epidemisjukhuset i Stockholm. Nedan, se dokument som Rosi Weinberger hade med sig från koncentrationslägret.

Rosi Weinberger var bland de 200 överlevande fångar från  Bergen-Belsen fångar som kom till Stockholm den 1 juli 1945 med Vita båten S/S Kastelholm. Direkt från kajplats 2 i Frihamnen kördes hon i ambulans till Epidemisjukhuset i Stockholm. På bilden ser man båtens babordssida och några patienter med bättre hälsa som väntar på sin tur vid den militära tältstaden som uppfördes där.

Dokument som Rosi Weinberger hade med sig till Sverige som fanns i ett kuvert från Epidemisjukhuset i Stockholm. Man ser till vänster hennes Field Medical Card och baksidan av ett DP-Card (DP - Displaced Person kort).

Dokument som Rosi Weinberger hade med sig till Sverige och som fanns i ett kuvert från Epidemisjukhuset i Stockholm. Hennes feberkurva kommer från det Brittiska fältsjukhuset i Bergen-Belsen.  Den sista dagen i Bergen-Belsen var för hennes del den 22 juni då hon fördes till transitsjukhuset i Lübeck. Den 30 juni förflyttades hon till det svenska fartyget S/S Kastelholm som låg väntande i Lübecks hamn och förde henne till Stockholm.

En ceremoni hölls den 14 april till åminnelse av dagen då Bergen-Belsen koncentrationsläger befriades. 

På grund av corona-epidemin deltog bara delar av Föreningen Förintelsens Minne (FFM) och vi avstod från den planerade allmänna sammankomsten vid Holocaust Monumentet.
Medan FFMs medlemmar höll på att sprida jord inom J-kvarteret, det där Holocaust monumentet står, höll Roman Wasserman Wroblewski att sprida den israeliska jorden inom K-kvarteret.
Med tanke att det är 75 år sedan koncentrationslägret Bergen-Belsen befriades är det extra viktigt att minnas de fångar som kom till Sverige därifrån och dog av sina skador nästan direkt efter ankomsten. 

Föreningen Förintelsens Minne bestämde sig att hedra dem på ett särskilt sätt genom att sprida jord från Israel på deras gravar. Att använda jord från Israel har ett stort symboliskt värde. Vi vet att för många av Förintelsens överlevande var Israel det landet de ville till efter krigets slut. De flesta överlevande hade ingenstans att återvända till. Deras hemstäder, liksom deras närmaste familjer har utplånats, bokstavligen framför ögonen på de.

Att Eretz Israel (dåvarande Palestina Mandatet) låg högt på önskelistan över vilka länder de ville åka till framgår av de  sammanställningar över deras önskemål. För nästan 40% (se bilden nedan) var Israel det landet de ville åka till efter att ha tillfrisknat helt. 

Den 15 april är en dag som borde ihågkommas i Sverige då det i nästan hela Sverige finns gravar med fångar från koncentrationslägret Bergen-Belsen. Förintelsens ögonvittnen.

I år är det således 75 år sedan koncentrationsläger Bergen-Belsen befriades. Brittiska trupper som kom in i lägret möttes av tusentals obegravda lik och fångarna som var totalt utmärglade. Bergen-Belsen, tidigare ett koncentrationsläger som försåg kringliggande tyska fabriker med slavarbetare, hade de sista veckorna kriget pågick, blivit ett dödsläger. Det härjade olika epidemier som skördade tusentals liv dagligen.

Det speciella med kopplingen mellan Bergen-Belsen lägret och Sverige är att direkt efter krigets slut, transporterades över 9 000 före detta fångar därifrån för vård i Sverige. Mestadels var det kvinnor som kom till Sverige genom UNRRAs aktion. Transporten skedde med fem Vita båtar. De flesta av Vita båtarna var ombyggda till lasarettfartyg. De lämnade hamnen i Lübeck nästan samtidigt i slutet av juni 1945.

Egentligen är det fel att skriva om den gruppen Bergen-Belsenfångar för Bergen-Belsen lägret var oftast, bara deras "sista läger". Tidigare har de flesta varit fångar i Auschwitz, getton och andra läger. Professor Halina Neujahr var en av Föreningen Förintelsens Minne grundare (år 1995). Hon var själv fånge i Warszawas Getto och därefter 5 andra läger innan hon befriades i Bergen-Belsen. 

Att hedra Bergen-Belsen fångarna i Stockholm är således att hedra alla Förintelsens offer.

En lista med flera intressanta rubriker. Förutom kroppsvikten som var mellan 32-37 kg hos en del (3 månader efter Bergen-Belsens befrielse) så anges även tatueringar på kroppen, en del av dem börjar med A, dvs Auschwitz nummer. Den fjärde rubriken är önskemål om resmål efter att de har tillfrisknat. Där svarade nästan 40%, till Palestina (dåvarande Brittiska Mandatet Palestina). Sista rubriken visar att alla tillfrågade redan var arbetsföra och även arbetade inom allt från Konsum till skofabriker. Naturligtvis finns inte med denna lista de som då låg sjuka, ca. 700 på sjukhus och sanatorier (år 1946).

Holocaust Monument i Stockholm består av 6 stenblock med namn på förintelseläger som är omgivna av ett hundratal gravhällar. Gravhällar med namn, födelsedatum och födelseland av de döda inristade på stenhällarna. Genom att studera denna information framgår klart att Förintelsen handlade om att mörda judar från hela Europa, att döda såväl barn som vuxna. De yngsta Förintelsen offer begravda i Stockholm, var 10-12 år gamla när andra världskriget började.

De osynliga gravarnas Europa - Bergen-Belsen - 75 årsdagen av lägrets övertagande

Det är 1,197 km körväg mellan min familjs gravar som sträcker sig från staden Pinsk, nu i Vitryssland till Bergen-Belsen i Tyskland.

Det är 1,197 km körväg mellan min familjs gravar som sträcker sig från staden Pinsk, nu i Vitryssland till Bergen-Belsen i Tyskland.
I Pinsk finns ett antal massgravar med min farfar, faster och ett större antal släktingar. Deras namn finns bara i arbetslistor i Pinsk Getto. Därefter har man inte setts de nämnas. De är offer av "Holocaust by bullets". Precis såsom i Babij Jar så ledde man grupper judar ur getto och skött de vid kanten av massgravar iordningställda av civilbefolkningen. 

Pinsk. De mest kända platser med massgravar. Här ligger offer av "Holocaust by bullets". Precis såsom i Babij Jar så ledde man grupper judar ur getto och skött de vid kanten av massgravar iordningställda av civilbefolkningen. Medlemmar ur min familj ligger i olika massgravar. Min farfar Baruch Wasserman (Wajserman) i massgraven närmast staden Pinsk.

Massgravar i Warszawas getto såg ut på samma sätt som de massgravar som tyska Einsatgruppen lämnade efter sig. De som dog i Warszawas getto var oftast offer för hunger och sjukdomar fast det förekom en hel del avrättningar.  Det syns flera lager av kroppar täckta av kalk och sand.

Massgravar i Warszawas getto såg ut på samma sätt som de massgravar som tyska Einsatgruppen lämnade efter sig. De som dog i Warszawas getto var oftast offer för hunger och sjukdomar fast det förekom en hel del avrättningar. I den här hörnan av massgraven lägger man enbart kvinnor.

Om man flyttar sig österöver, 380 km från Pinsk, i Polens huvudstad ligger min moster Sabina begravd. Hon dog i Warszawas Getto. Den enda personen som har en egen grav vid den judiska begravningsplatsen där. Vid samma begravningsplats finns dock massgravar där namnlösa har begravts i flera lager av nakna kroppar med kalk och sand emellan.

Massgravar i Warszawas getto såg ut på samma sätt som de massgravar som tyska Einsatgruppen lämnade efter sig. De som dog i Warszawas getto var oftast offer för hunger och sjukdomar fast det förekom en hel del avrättningar.

En liten "avstickare" från Warszawa på 100 km i nordostlig riktning hittar man Treblinka. Här finns askan av nästan 1 miljon judar. Här mördades 375 000 judar från Warszawas Getto. Bland de mina morföräldrar, Helena och Gabriel Rozental och alla kusiner och deras familj.  Efter kriget så har man för in deras namn på den enda gravstenen som fanns i Warszawa. På samma sten har man skrivit in Ludwik Wójcikiewicz namn. En familj vars kroppar, askan finns i Bergen-Belsen och Treblinka skulle ihågkommas vid en liten grav nära muren

En liten "avstickare" från Warszawa på 100 km i nordostlig riktning hittar man Treblinka. Här finns askan av nästan 1 miljon judar. Här mördades 375 000 judar från Warszawas Getto. Bland de mina morföräldrar, Helena och Gabriel Rozental och alla kusiner och deras familj. Till vänster min mormor Helena. Det finns ingen bild över min morfar Gabriel. På höger sida, min syster Anna med familj bland stenars symboliserar orter varifrån de mördade i Treblina kom.

Om man förflyttar sig ytterligare från Warszawa nästan rakt österut 820 km så kommer man fram till Bergen-Belsen.  Ludwik - Lazar Wójcikiewicz, han vars fru, min moster Sabina har egen grav, den enda i familjen, dog troligen där. När han hittades så var han inte längre talbar och dog strax därefter. Troligen begravdes han i de stora massgravarna i Bergen-Belsen.

Bergen-Belsen i april 1945. SS-kvinnor, kvar i sina tjänsteuniformer arbetar vid massgravar.

Den enda graven i familjen med en inskription. 
Gud, låt os inte glömma
Gud, låt oss inte förlåta

Förintelsens Överlevande dör i Stockholm - Situationen 1945 och 2020.

Stockholm, Frihamnen, juli 1945.

Holocaustmonumentet i Stockholm vid Norra judiska begravningsplatsen består av 6 stycken granitstenar och ett hundratal gravar av Förintelsens överlevande från Bergen-Belsen som Sverige tog emot under sommaren 1945 och vilka dog efter ankomsten. De 6 stenar med dödslägrets namn nar dubbel symbolik då det var 6 000 000 judar som mördades under Förintelsen. Bredvid Treblinka och Auschwitz stenen ligger de vars föräldrar och syskon mördades i de lägren. Det är fem gravar i varje rad inom J-kvarteret.

Det var för exakt 80 år sedan, i april 1940 som gettomuren började byggas i Warszawa. Några månader tidigare, redan i november 1939, endast en dryg månad efter nazisternas intåg i Warszawa, markeras de judiska kvarteren med skyltar som ”Karantänområde med risk för spridning av epidemi”.

Seuchensperrgebiet

Många av de Förintelsens överlevande som dör nu p.g.a. covid-19 epidemin såg dessa skyltar hängas och murar byggas. Precis som min nära vän, professor Halina Neujahr har de upplevt ett flertal läger innan de kom till Sverige under våren och sommaren 1945.

De flesta överlevande kom med UNRRAs Vita båtar. 600 av Förintelsens överlevande kom direkt från Lubeck till Frihamnen i Stockholm.

Det mest fantastiska var deras mottagande under sommaren 1945. Många av de överlevande vägde runt 30 kg och bar på smittan.

Då var Sverige förbered. Som professor Halina Neujahr berättade för mig så var de vita spöken vilka uppenbarade sig vid båtens ankomst till Sverige lite skrämmande.  Lite mindre skrämmande när de pratade med mänskliga röster och bar henne på bår iland.

I Frihamnen byggde man i slutet av juni 1945 en liten tältstad. Ett flertal läkare och sjuksköterskor fanns på plats då den första båten med överlevande från Förintelsen anlände på morgonen den 1 juli. 

Man delade snabbt patienterna. De svårast sjuka kördes direkt i ambulans till Epidemisjukhuset vid Roslagstull. 

De som var mindre sjuka  kördes till beredskapssjukhuset i Sigtuna. Karantän gällde för samtliga.

Det fanns också en läkare och sköterskor under resan från Lubeck. 

När jag läser patientjournalerna från Epidemiska Sjukhuset så känner jag värme och en stolthet vad Sverige gjorde då för att rädda människoliv.

Nu känner jag skammen när de etiska reglerna åsidosätts liksom de mänskliga rättigheterna*. Patientens ålder och plats den befinner sig bestämmer nu om vederbörande får eller inte får vård. För mig är det helt ofattbart att selektionen nu sker vid 70 års ålder. Att den sker överhuvudtaget. Att de äldre oavsett om de bär på sjukdomen eller inte känner oro och ångest år 2020 i Sverige. 

Mina tankar går till familjens "Pucia" Heifetz (Jashas Heifetz kusin) som tjänstgjorde i så många år för mig som min mormor då min riktiga mormor kvävdes till döds i Treblinkas gaskammare. Pucia dog vid 106 års åldern och var rätt så klar i huvudet vid 100 års åldern när hon berättade hur hennes far spelade i Tsarens orkester. Hon dog faktiskt 36 år efter den svenska nya skiljelinjen  mellan liv och död.

SvD idag

* Se bilden nedan

Fredagen den 13 april 1945 togs den här bilden av fångarna som lämnade Bergen-Belsen med tåg som skulle föra de till Theresienstadt.

Friday, April 13th, 1945. The Moment of Liberation. Farsleben, Germany. By U.S. Army, Major Clarence Benjamin, 743rd Tank Battalion.

En del bilder finns innebrända för alltid i min näthinna. Bilden ovan tillhör just den kategorin. Jag vet exakt när och var bilden är tagen och utav vem. Många känslor dyker upp varje gång jag tittat på den här bilden. Varje gång så tittar jag enskilt på de olika personer som syns klart på bilden och på de som står i boskapsvagnens dörröppning. Bilden togs av en amerikansk officer major Clarence Benjamin när de hittade ett stående tåg stående i en ravin nära staden Farsleben i Tyskland.

När Rhenoffensiven startade den 23 mars rullade de brittiska och amerikanska trupperna snabbt österut. Man visste om lägrets existens. Medan de tysk-britiska förhandlingarna pågick om Bergen-Belsens lägrets övertagande så började man "städa" lägret som var fyllt till bristningsgränsen, 60 000 fångar.

Det var bl.a. då man skickade iväg tre sätt av tåg huvudsakligen bestående av boskapsvagnar. I de överfyllda tågen fanns drygt 9 000 lägergångar. Tågen skulle till lägret i Theresienstadt. Kvar i lägret fanns över 40 000 fångar. Förhandlingarna fortsatte.

Det första av de tre tågen som startade den 6 april befriades vid Farsleben, cirka 10 km norr om Magdeburg. Det var när de amerikanska trupperna letade efter fiendens sk fickor så upptäckte de ett långt godståg på järnvägsspåret, som hade bevakats av flera nazistiska vakter. Vakterna och tågbesättningen flydde från området så snart de insåg att de var upptäckta.

Detta tåg, som avbildas ovan, innehöll cirka 2500 judar, hade lämnat dödslägret Bergen-Belsen 7 dagar innan. Det var de typiska föråldrade godsvagnarna, benämnda "40 och 8", enligt gammal militär terminologi. Detta betydde att dessa vagnar skulle inrymma 40 män eller 8 hästar. Nu var de packade med cirka 60-70 av Bergen-Belsen fångar, de flesta fick stå under resan p.g.a. utrymmesbrist. Fångarna kom dels från Bergen-Belsens Sternlager (ca. 400) dels från andra läger 2100. Det var de fångarna såsom nazisterna skulle köpslå med i utbyte mot guld och eventuellt fri lejd. Alla visste att kriget var förlorat för Nazitysklands del.

Två judinnor från Warszawa som överlevde där den Stora aktioner var bland de första som såg de amerikanska styrkan. En av de berättade: Någon skrek "Amerikaner kommer!" när de amerikanska tanks kom och blev synliga vid ravinens top. Därefter började den långsamt rulla ned. Jag sprang mot den och kysste dess pansarplåt. Den andra judinnan från Warszawa gettot, Gina Rappaport, se bilden ovan. pratade flytande engelska och berättade länge om det de har varit med om.

Två judinnor från Warszawa som överlevde där den Stora aktioner var bland de första som såg de amerikanska styrkan. En av de berättade: Någon skrek "Amerikaner kommer!" när de amerikanska tanks kom och blev synliga vid ravinens top. Därefter började den långsamt rulla ned. Jag sprang mot den och kysste dess pansarplåt. Den andra judinnan från Warszawa gettot, Gina Rappaport, se bilden ovan. pratade flytande engelska och berättade länge om det de har varit med om.

Det andra tåget som startade den 7 april kom fram till Theresienstadt efter två veckor, den 21 april. Således dagen efter Vita bussar hämtade fångarna som skulle till Dannmark och Sverige. Det tredje tåget (The lost train), som startade den 10 april kom slutligen, efter att ha åkt runt i områden det kriget pågick, till staden Tröbitz den april 23 där Röda armén befriade där fångarna. Över 600 av fångarna av det tåget dog under resan. Dödsfallen fortsatte i Tröbitz och 160 judar begravdes där.

Det speciella är, när man har studerat de militära kartorna, de vägar som de tyska tågen tog samt vittnesberättelserna så inser man att greve Bernadottes expeditioner med Vita bussar saknade det värde man har tillskrivit de, att rädda fångarna eller att rädda judarna. Samtidigt som fångarna transporterades med tåg söderöver till Theresienstadt så transporterade man från samma ställe fångarna norröver.

Naturligtvis det största värde, det som har bestått fram till idag handlade om att rentvå Sverige såsom Nazitysk kollaboratör.  Vita bussars personel tycks ha utnyttjats i ett propagandistiskt syfte, enligt mig.

En riktig juderesa skulle Vita bussar göra. De skulle hämta drygt 400 skandinaviska judar från Theresienstadt. Bussarna skulle dock inte resa tomma dit. I SS regi skulle de ta med sig från Neuengamme 450 franska fångar till Theresienstadt. Flera av de franska fångarna var i dåligt skick och dog under resan. De kastades av bussen och vägdiket blev deras gravplats. Vita bussarna fortsatte sin färd.
Framme i Theresienstadt lämnade man av återstoden av de 450 franska fångarna och så den 15 april lastades 423 skandinaviska judar i samma bussar och kördes i motsatt riktning, mot Danmark. På vägen norröver passerade de Vita bussarna staden Dresden som precis innan hade blivit bombat och nästan jämnat med marken. För natten gjorde man ett stopp i Potsdam som tidigare samma natt hade bombats. Konvojen nådde dock oskadd fram till Padborg vid den tysk-danska gränsen den 17 april 1945. Dagen efter fortsatte konvojen med färjan över till Malmö.

Hur många fångar har man räddat, nettot, den här gången? Vet ej. Det helt klara är att Vita busar har, i krigets slutskede transporterat koncenterationlägersfångar i olika riktningar. Således även åt SS. De har dessutom transporterat en hel del nazister, deras fruar och barn (de flesta enbart med tyskt medborgarskap) till Sverige.

I SS regi, med tysk eskort skulle de Vita bussarna ta med sig från Neuengamme 450 franska fångar till Theresienstadt. Flera av de franska fångarna var i dåligt skick och dog under resan. De kastades av bussen och vägdiket blev deras gravplats. Vita bussarna fortsatte sin färd. 

Framme i Theresienstadt lämnade man av återstoden av de 450 franska fångarna och så den 15 april lastades 423 skandinaviska judar i samma bussar och kördes i motsatt riktning, mot Neuengamme och därefter till Danmark.
Samtidigt som Vita bussarnas konvoj  åkte norrut så rullade ett av de tre Bergen-Belsens tåg vidare från Berlin mot Theresienstadt. Det tåget hade 2500 fångar ombord mestadels ungerska judar som anlände till Theresienstadt den 21 april.  

”Karantänområde med risk för spridning av epidemi” fanns redan i Polen. Därför Nazitysklands ockupation för 80 år sedan av Danmark och Norge innebar en omedelbar fara för de danska och norska judarna. Samtidigt i det instängda Sverige började ny industriell era

Redan i november 1939, endast en dryg månad efter nazisternas intåg i Warszawa, markeras de judiska kvarteren med skyltar som ”Karantänområde med risk för spridning av epidemi”.

I Kiruna fanns guldet eller den svenska järnmalmen. Det visste alla. Narvikhamnen i Norge var mycket viktig för Nazitysklands försörjning med den svenska järnmalmen från Kiruna. Utskeppning av den skulle säkras!

Trots att såväl Norge som Danmark hade förklarat sig neutrala hade detta ingen betydelse för tyskarna när de startade Operation Weserübungvar för 80 år sedan. Danmark kunde överrumplas och besegras utan något större motstånd på nolltid. Norge försökte att försvara sig i ett antal dagar.

Nazitysklands occupation för 80 år sedan innebar en omedelbar fara för de danska och norska judarna.

Torsdagen den 9 april 1940 - påbörjades i det instängda Sverige en ny industriell era.

I de övriga europeiska länderna började man med det första steget av Förintelsen, att upprätta getton. Syftet var att koncentrera judarna och isolera dem från den övriga befolkningen. Redan i november 1939, endast en dryg månad efter nazisternas intåg i Warszawa, markeras de judiska kvarteren med skyltar som ”Karantänområde med risk för spridning av epidemi”. Därefter i mars 1940 inringades delar av ”karantänområdet” med taggtråd och Judenrat får order att bygga murar.
Nazitysklands occupation av Norge och Danmark innebar att så småningom så krävde Nazityskland att Danmark skulle rensas på judar.

Danskarna trotsade ockupationsmakten och lät judarna fly. I november 1943 har tusentals judiska familjer där lämnat allt för en fristad i Sverige. Det var Sveriges största insats att rädda judar under hela 1940-talet.

Värre gick det för de norska judarna. Den 26 oktober 1942, norsk polis med stöd av Germanic-SS arresterade alla judiska män medan deras fruar och barn förblev "fria". Männen fördes till Berg- eller Falstad läger eller satt fängslade i de lokala polishäkten och fängelser. Judiska kvinnorna fick dagligen anmäla sig vid polisen.

En månad senare, den 26 november 1942, startade den stora deportationen. I razzian deltog tyska soldater och mer än 300 normän från Statspolitiet, Kriminalpolitiet, Hirden och Germanske SS-Norge. Sammanlagt sändes 768 judar från Oslo till Auschwitz. Endast 28 överlevde.

Sveriges Radio fyller på antisemitismens depåer under coronakrisen

Lyssna bara till dagens rapportering i P1 om att olika länders (icke namngivna) underrättelsetjänster försöker hitta sjukvårdsutrustning. Därefter handlar allt om Mossad, den israeliska underrättelsetjänsten. Överkänslig? Nej!, Erfaren? Ja! Propagandan fungerar bäst när de som manipuleras tror att de agerar av fri vilja, att det är deras egna tankar. Allt enligt Goebbels propagandasystem. Därför fylls antisemitismens depåer, oavbrutet, på olika sätt, som idag av SR!

Det hela handlar om att lägga till en depå och förmedla bara en del av informationen. Här får mottagare av programmet en känsla att Mossad, israeler, judar, tar till Israel det man behöver, t.ex. i Sverige. Inte en direkt antisemitisk handling att skicka just denna information med de SRs jämt skickar den typen av information så bildas det så småningom en opinion, en antisemitisk sådan!