Mamma upprepar en daglig ritual. Hon sätter på spisen en kastrull med vatten. Ofta kokar hon bara vatten, njuter av ljudet av bubblor som stiger upp. Vatten, kokande vatten skall föreställa eller vara en surrogat för en kokande soppa. Ibland ställer hon faktiskt en terrin med kokande vatten på bordet, ibland i det varma vattnet så simmar liten potatis eller en bit av sockerbetor. En kastrull eller en terrin med varmt vatten är en stor metafor för styrkan att överleva.
En dag, utan en större planering kommer Żywulska att föra sin mor ut ur gettot. I gettot, lämnar hon sin far....
Epilog eller egentligen 5 sidor med namn på personer så är beskrivna i boken och deras öden. De flesta mördades i Treblinkas gaskammare. Zywulska beskriver det: kvävda med gas, brända i krematorieugnar. Krystyna Rozental (Zielinska-Zarzycka) dog år 2007 i Warszawa. |
Heil Hitler sa (min moster) Krystyna till den tyska soldaten i vaktkuren vid järnvägsstationen. Det fungerade! Hon visade ett papper med antalet "arbetare", antalet stämde och gruppen fick fortsätta in i järnvägsstationen. Det var en av min mosters farliga sysselsättningar, att föra enskilda och grupper av judar från olika städer till Warszawas stängda gettot. Hennes och hennes pojkväns assistans under tågresan skulle föra folk till ett säkert getto. Ett getto som likviderades nästan helt under tre sommar månader 1942 och alla invånare mördades med gas och brändes i krematorieugnar.
Tillsammans med den 17-årige Jurek Błaszkowski hade Krystyna en rörelse för transporter av människor till Warszawas getto. De hade falska dokument, som tjänstemän anställda av den tyska järnvägen. De reste oftast till Lviv och hämtade folket därifrån. De delade till folk opossum kragar till deras rockar. E sådan pälskrage var då ett tecken på att de inte är judar (som inte fick ha pälsar). På detta sätt, transporteras till Warszawagettot dussintals människor. Krystyna och Jurek tog pengarna av de rika medan från studenter tog de inga pengar. Krystyna blev en gång sjuk och Jurek åkte ensam på en upplockningresa till staden Krzemieniec. På väg mot tåget blev de dock avslöjade av en polsk kvinna som serverade öl i järnvägsbaren. Hon kände igen en av personerna som skulle till Warszawa och angav de. Alla tillfångatogs och hängdes på torget i Krzemieniec!