När min mor och moster reste utomlands, letade de alltid upp telefonkatalogen över den nya platsen. De slog upp bokstaven R och sökte sig ner över raderna, efter kombinationen Rozental, Gabriel.
Det är deras pappas namn.
Ibland, när de hittade det så skrev de ned det, ibland när tiden var knapp, t.ex. på en flygplats så rev de ur sidan (och skämdes för det) berättade de.
– Vi hittade få personer med namnet Gabriel Rozental och vi ringde faktiskt bara en gång. Ringde, trots att de visste att det var inte möjligt!.
Senare har de fått höra att de inte var ensamma om att göra så. Att leta efter namnet på anhöriga som gått förlorade i nazismens förintelseläger under andra världskriget är ett vanligt beteende hos de överlevande. Numera har det spridits sig till den Andra generationen!
Sista gången de såg sin pappa var 1942 i Warszawa getto. Gabriel Rozental skulle hämta soppa från en soppkök på Ogrodowagatan. Det var den 26 juni 1942. Gross aktion har precis startat. Det finns ingen bild över min morfar Gabriel Rozental född 30 december 1893 (?) i Warszawa. Han mördades i Treblinka 48 år gammal.
Samma dag då han inte dök upp hemma till kvälningen förstod de att han deporterades till dödslägret Treblinka där han hade gasats ihjäl i gaskammare. Efter den dagen hörde systrarna Rozental inget mer från sin far.
Ändå bläddrade systrarna i många år i telefonkataloger.
De hittade i en utriven telefonkatalogsida Gabriel Rozental i Kanada. Han var en gammal förmögen man och ville hjälpa de ekonomiskt. Min mor och moster avböjde. De hade förväntat sig ett underverk. Gabriel Rozental i Kanada gick bort under sjutiotalet.
