Valdemar Langlet.- Halvt och helt glömd hjälte från Budapest

Nina och Valdemar Langlet - de glömda hjältarna

Valdemar Langlet var journalist, lärare och författare. Han studerade humaniora vid Uppsala Universitet 1890-94 och bodde där på Sysslomansgatan 3. Vid 19 års ålder blev han ordförande i esperantoföreningen i Uppsala, den första i Sverige och den andra i världen. Han grundade tidskriften Lingvo Internacia och blev Svenska Esperantoförbundets ordförande vid grundandet 1906. Esperanto som skapades av den judiska läkaren Ludwik Zamenhof började spridas i Ryssland och i Polen. Språkets syfte var att det skulle fungera som andra språk för alla människor och leda till ökad förståelse och minskad risk för krig och konflikter mellan olika länder och folk. Som esperantokunnig och aktiv hade Langlet ett stor nätverk av likasinnade i Europa och utanför Europa. Det var faktiskt genom esperanto som Valdemar Langlet fick kontakt med sin blivande fru Nina. Ninas far var då en framstående rysk esperantist.

Skyddsdokumenten förfinades ständigt med flera stämplar och här med ett officiell blåvit snöre för att imponera på företrädare för den tyska ockupationsmakten.

Svenska ambassadens kulturattaché Valdemar Langlet utfärdade uppemot 20 000 skyddsbrev i Svenska Röda Korsets namn.  

Parallellt med detta så utfärdade den svenska legationen (Danielson, Anger, Wallenberg) utfärdade omkring 8 000 skyddspass.

År 1932 bosatte hans sig paret Langlet i Budapest. Valdemar för att arbeta som lektor i svenska vid universitetet. År 1938 började han vid sidan om lärararbetet tjänstgöra på deltid som oavlönad kulturattaché på svenska legationen i Budapest. I juni 1944 utsågs Langlet till delegat för Svenska Röda korset för att driva ett parallellt räddningsprojekt till det som legationen bedrev.

Efter att Tyskland ockuperat Ungern 1944 utsågs han till Röda korsets delegat i landet. Tillsammans med hustrun Nina Langlet räddade han tiotusentals flyktingar, varav många judar, undan deportation till nazisternas förintelseläger. Förutom att tillhandahålla mat och husrum utfärdade Langlet så kallade ”skyddsbrev” som skyddade innehavaren från att bli deporterad.

Efter att Sovjetunionen ockuperat Ungern i februari 1945 fortsatte paret att hjälpa krigsdrabbade med mat och förnödenheter. I maj 1945 återvände de till Sverige. De båda tilldelades 1965 utmärkelsen ”Rättfärdig bland folken” av Israel för deras insatser för de ungerska judarna.

När Valdemar Langlet arbetade i Budapest för Röda korset var troligen han som hittade på de svenska skyddsbreven som judiska familjer kunde sätta upp på sin dörr och som skyddade en del familjer riskerade att sändas till koncentrationsläger, åtminstone tillfälligt.

Vid denna tidpunkt skickades Raoul Wallenberg till Budapest. Vem vidareutvecklade idén med användning av skyddsbreven och skyddspassen för att skydda judarna från deportationerna till dödslägren vet jag inte säkert, kanske Lütz, kanske Wallenberg eller deras uppdragsgivare. Nog är det så att Langlets skyddsbrev och skyddspass var en föregångare till de schweiziska och svenska legationernas skyddspass. Åtråvärda pass som skulle kunna ge en del judiska familjer en fri lejd från Ungern istället för ett känt öde i ett dödsläger.

En intressant information kom på senare åren från en av fd. Valdemar Langlets student vid Budapestuniversitetet, den 21 åriga Gabriella, Irma Kassius (Cassius) som bor numera  vid Karlbergsvägen i Birkastan i Stockholm. Hon rekryterades till arbetet vid legationen för att hjälpa honom med skyddsbreven och passen. Hon involverades även i arbetet med Wallenberg.

Gabriella berättade i ett antal interviewer att hon minns hur från början Wallenberg förklarade vikten av att följa de stränga reglerna då man utfärdade de svenska skyddspassen. Reglerna skulle följas till punkt och pricka så att skyddspassens kraft och vederhäftighet inte skulle kunna ifrågasättas av de tyska ockupanterna. Hon fick stränga order från Wallenberg om att framhålla och förklara de här reglerna för de sökande. 

För att få ett skyddspass från den svenska legationen skulle man ha en familjeförbindelse eller en affärskontakt med Sverige samt att det skulle vara av stort svenskt intresse att personen ifråga fick komma med sin familj till Sverige.

Under tiden placerades judarna i gettot och tågen med 45 godsvagnar var rullade ständigt norrut mot döden i Auschwitz. 45 vagnar betydde ofta 4 500 människor och man skickade 4 tågsätt dagligen i riktning mot Polen.

Till sist gjorde den akuta situationen att Raoul Wallenberg plötsligt gav nya, mer liberala order angående skyddspassen. Nu gällde det att rädda de liv som kunde räddas. Han sa: ”Ta telefonkatalogen och ring. På Lidingö finns många hyggliga svenskar.” Raoul Wallenberg var själv uppvuxen på Lidingö. Gabriella satte sig och ringde.

Schweiz legation genom vicekonsuln Carl Lütz anses ha utfärdat sammanlagt 50 000 skyddsdokument .

Nina och Valdemar Langlets arkiv finns i Kungliga biblioteket i Stockholm. Där finns även en del förfalskade skyddspass och andra dokument.

Från Ungern deporterades år 1941 över statslösa eller utan ungerskt 16 000 judar till de tyska koncentrationsläger. Fortsatt deportering stoppades dock av regeringen och riksföreståndaren Miklós Horthy. När Horthy beslöt den 15 oktober att lämna axelmakterna tar, med tysk hjälp, Ferenc Szálasi makten.

När sedan Tyskland ockuperade Ungern i mars 1944, hade därför Ungern den största kvarvarande judiska befolkningen i det tyskkontrollerade Europa. En SS-styrka under ledning av Adolf Eichmann och med en stab på 200 man påbörjade sin i Wannsee fastställd verksamhet. En annan tysk som skulle styra Förintelsen av ungerska judar var dr.  Edmund Veesenmayer en tysk sändebud till Ungern med oinskränkta befogenheter. Terrorn riktades mot judar, romer och politiskt oliktänkande. Precis som i andra europeiska länder skulle judar från landsorten och mindre städer samla i getton. Det var de ungerska gendarmerna som skötte uppgiften. Därefter skulle tågtransporter starta. Tågtransporter norrut, till Auschwitz.
Under perioden maj-juli deporterades över 430 000 människor, varefter följde en dämpning efter ingripande av Miklós Horthy. Från mitten av oktober 1944 intensifierades terrorn igen, nu också genom aktioner av ungerska pilkorsare sedan en nazistisk regering tagit makten i landet. Terrorn pågick fram till Röda arméns intåg i Budapest i januari 1945 och det fanns planer att mörda de återstående judarna i Budapest getto precis innan de ryska styrkorna skulle inta staden.
Alla visste, inklusive tyskarna att skyddspassen var en bluff men lät de vara till vissa gränser. Under tiden då skyddspassen utfärdades deporterades nära halvmiljon judar till dödslägren i norr. Antalet utfärdade skyddsbrev och skyddspass av den svenska legationen (Röda Korset + Anger, Danielsson, Wallenberg) var kanske 25 000 -30 000. Jag skulle tro att bara en bråkdel av innehavarna räddades. Ingrid Carlberg och andra forskare har kanske det rätta svaret. Kanske ligger svaret glömt och begravt i UDs arkiv, precis som paret Langlet.