Nelly & Mio

Nowa Gazeta Polska to gazeta darmowa - czy to tłumaczy że nie płaci za bezprawnie umieszczane tam zdjęcia i teksty

Nowa Gazeta Polska w Sztokholmie
to gazeta darmowa jak to określił Tadeusz Nowakowski w sądzie.

Niby że na niej nic nie zarabia. To miało być częsciowe tłumaczenie że nie płaci za bezprawnie umieszczane tam zdjęcia i teksty.

Oczywiście wielu pisarzy i dziennikarzy jak i krytyków kulturalnych jest zachwycona że ktoś ich alster tam drukuje. Ja nie!

Gazeta ma 16-24 stron, wg. Nowakowskiego. Taka 16 stronicowa ma zazwyczaj 10 stron reklam i ogłoszeń. Taka 24 stronicowa podwójnie, czyli 20 stron reklamowych z ogłoszeniami. Jedna strona ogłoszeniowa to miedzy 6 000 a 12 000 koron do kasy Nowakowskiego, za stronę. Pomnożone przez 10 stron daje 120 000 od małego, cienkiego numeru. Czyli darmowa to nie to samo co non-profit!

Dlaczego Nowakowski nie chce płacić jak każdy wydawca za używany materiał w "części kulturalnej", nie wiem! To jego sprawa!

Dla mnie ważniejsze jest by Tadeusz Nowakowski nie używał tekstów i zdjęć które do niego nie należą! 

Szczególnie moich lub mojego Ojca i Matki!

Przepisy dotyczące prawa autorskiego w Szwecji, EU i  w Polsce są wyjątkowo restrykcyjne!

Mimo to wielkie zdziwienie wzbudzają u  Tadeusza Nowakowskiego moje żądania odszkodowawcze z tytułu naruszenia praw autorskich poprzez  używanie moich zdjęć w gazecie Nowa Gazeta Polska w Sztokholmie. 

Medale i mundur Janusza Korczaka

Rok po studiach na Wydziale Lekarskim Cesarskiego Uniwersytetu Warszawskiego, Janusz Korczak, jako poddany cara, zostaje zmobilizowany i wysłany na wojnę rosyjsko–japońską. Przez ponad pół roku, jako oficer, pełni obowiązki starszego lekarza w pociągach sanitarnych.

Korczak w mundurze studenckim Uniwersytetu Warszawskiego, ok. 1904 r. Najwyzsze zdjecie to na kolonii letniej Towarzystwa Kolonii Letnich w Michałówce, koło Małkini, 1907 r.

Pierwsza wojna światowa (1914-1918). Korczak, lekarz wojskowego lazaretu jest powołany do czynnej służby w armii rosyjskiej, w stopniu kapitana. Był m.in. młodszym ordynatorem szpitala dywizyjnego w Głuboczku na Ukrainie, następnie został lekarzem pediatrą w przytułku dla dzieci ukraińskich pod Kijowem. W tym czasie odwiedził też dom wychowawczy Maryny Falskiej dla chłopców polskich w Kijowie.

W czasie wojny polsko–bolszewickiej (1919–1920), Janusz Korczak w randze majora Wojska Polskiego pracował w szpitalu epidemicznym w Łodzi, następnie w Warszawie, w szpitalu na Kamionku. Tam zaraził się tyfusem plamistym, następnie zaraża swoją matkę. Nie wytrzymała choroby. Syn napisze: Gdy mi się stopy w cierniach zaplątały a ręce i serce krwawią... wołam: Ludzie. I żadnej odpowiedzi. Wołam: Mamo — /. Nic. Nic... Sam!
Wrzesień 1939. Agresja niemiecka na Polskę. Korczak, w mundurze Wojska Polskiego pełni służbę na ulicach Warszawy. Jest namawiany jest do zdjęcia munduru, by się Niemcom nie rzucać w oczy. Stanowczo odmawia.

W 1947 roku Janusz Korczak pośmiertnie otrzymał Krzyż Kawalerski Orderu Odrodzenia Polski.

Borgerlig gryning i Stockholm - Vinter eller vår?

Borgerlig gryning: den gryning man i dagligt tal avser, och som utgör tidsintervallet när solskivans mittpunkt befinner sig mellan 6 grader under horisonten fram till att solskivans övre kant ligger strax under horisonten. Under den inledande delen av gryningen är det i detta fall redan så ljust vid klar himmel att man kan utföra sysslor utomhus utan att behöva extra belysning, och även läsa en text i en ordinär dagstidning.

Korczak's Orphanage deportation from the Warszawa Ghetto to Treblinka as described in Szpilman's book The Pianist:

The deportation of Janusz Korczak, teachers and 239 children from the Orphanage at Sienna/Sliska street to Umschlagplatz is legendary. The last march was certified by many accounts and memories (not always coherent and credible in detail). 

The legend continues to live its own life - in a mythologised version. However, the essence of this legend reflects the real truth about Janusz Korczak - that he was a solid moral authority for all those who looked up to him for guidance and hope.

Sliska street during the Warsaw Uprising in 1944. Two years earlier on the 5th of August, 1942 from the building Sienna16/Sliska 9 entire Korczak orphanage was led to cattle cars and deported to the Treblinka death camp, Korczak, ten teachers and 239 children were led out by gate at the 9 Sliska street in the direction of Umschlagsplatz. 

On this unique picture the two-storey house with a gap is just 9 Sliska building two years after the deportation of the Korczaks Orphanage.

In Władysław Szpilman's book The Pianist one can read following:

One day, around 5th August, when I had taken a brief rest from work and was walking down Gęsia Street, I happened to see Janusz Korczak and his orphans leaving the ghetto. 

The evacuation of the Jewish orphanage run by Janusz Korczak had been ordered for that morning. The children were to have been taken away alone. He had the chance to save himself, and it was only with difficulty that he persuaded the Germans to take him too. He had spent long years of his life with children and now, on this last journey, he could not leave them alone. He wanted to ease things for them. He told the orphans they were going out in to the country, so they ought to be cheerful. At last they would be able to exchange the horrible suffocating city walls for meadows of flowers, streams where they could bathe, woods full of berries and mushrooms. He told them to wear their best clothes, and so they came out into the yard, two by two, nicely dressed and in a happy mood. 

The little column was led by an SS man who loved

children, as Germans do, even those he was about to see on their way into the next world. He took a special liking to a boy of twelve, a violinist who had his instrument under his arm. The SS man told him to go to the head of the procession of children and play – and so they set off. When I met them in Gęsia Street, the smiling children were singing in chorus, the little violinist was playing for them and Korczak was carrying two of the smallest infants, who were beaming too, and telling them some amusing story. I am sure that even in the gas chamber, as the Zyklon B gas was stifling childish throats and striking terror instead of hope into the orphans' hearts, the Old Doctor must have whispered with one last effort, ‘it's all right, children, it will be all right’. So that at least he could spare his little charges the fear of passing from life to death." 

It is likely that the only truth in above description is the day of deportation, August 5th, 1942 and Korczaks name is also spelled correctly and it is true that Korczak, children and Orphanage staff were murdered upon arrival to death camp Treblinka.
.
There was no "children loving SS-man", Korczak was not "carrying two smallest children" and there was no "Zyklon B" in Treblinka. 

"Zyklon B" in Treblinka appear only in English translation. In Polish version it says: Z pewnością jeszcze w komorze gazowej, gdy gaz dławił już dziecięce krtanie, a strach zajmował w sercach sierot miejsce radości i nadziei, Stary Doktor ostatnim wysiłkiem szeptał im:

– To nic,dzieci! To nic… – by przynajmniej swym małym podopiecznym zaoszczędzić strachu przed przejściem z życia do śmierci.

Janusz Korczak och Holocaust monumentet i Stockholm

Nedanstående är en kapitel i boken Krönika 1996 (120 s) och 

6 tusen av 6 miljoner - ett requiem  1995, 208 s.

Korczak Janusz     1878  Warszawa     1942  Treblinka

Romuald Wroblewski

Holocaust namnmonumentet kommer under våren 1996 att avtäckas i Stockholm. 
Bland de 6.000 namn på de som dödades under Förintelsen och vars närmaste bor 
i Sverige kommer även Janusz Korczak och 200 barn att vara ihågkommna.

Minnesmonumentet är tänkt att bekräfta ännu än gång Förintelsen och förmedla 
dess minne till nya generationer och samtidigt utgöra en viktig dokumentation 
av Förintelsen. Det är därför det innehåller personliga uppgifter. Det skall 
vissa ödet av en mycket liten del av de förintade bland de namnlösa 6 miljoner
judar, vars familjer bor i Sverige.

         Monumentet skall bestå av 6 granitblock med namn på dem vilkas minne 
man vill ihågkomma. För var och en av de ihågkommna skall det finnas 
uppgifter om födelsedatum och ort samt platsen där de förlorade livet. 

Uppgifter på Namnmonumentet kommer att visa att judar som föddes i olika länder i hela
Europa, barn, unga och gamla, dog eller förintades på platser såsom Auschwitz, 
Majdanek, Treblinka, Bergen-Belsen och olika getton. För flertalet av de döda kommer 
platsen för Förintelsen att behöva beskrivas som - Okänd!
På samma sätt kommer födelsedatum för de ihågkommna vara utspritt från 1850-talet 
till krigets dagar. Datum då de förlorade livet kommer att vara koncentrerat till krigsåren 
1939-1945.
First stone printout on the park bench. It is of utmost value that the Name Monument contains 
personal data of those remembered. These particulars will briefly identify the fate of a 
small group among the annihilated 6 milions nameless Jewish victims. Every name should, 
therefore be followed by the date and place of birth as well as date and place of death or 
disappearance. Names and dates are correct, taken from the list of my own family, see below on 
a picture from the Name Monument.

Dessa uppgifter kommer att visa att judar som föddes i olika länder i hela Europa, barn, 
unga och gamla, dog eller förintades på platser såsom Auschwitz, Majdanek, Treblinka, 
Bergen-Belsen och olika getton. För flertalet av de döda kommer platsen för 
Förintelsen att behöva beskrivas som - Okänd!

På samma sätt kommer födelsedatum för de ihågkommna vara utspritt från 1850-talet 
till krigets dagar. Datum då de förlorade livet kommer att vara koncentrerat till krigsåren 

1939-1945. kommer också att påminna om de 1.5 miljoner barn mördade under 
Förintelsen av vilka många förblev okända. Många judiska familjer har utplånats helt 
och  det finns inte någon som kan minnas deras namn. Många av de överlevande 
har redan dött utan att lämna några uppgifter om sina närmastes öden.

I Treblinka finns det tusentals stenar som syboliserar de 870.000 förintade 
i detta utrotningsläger. På stenarna står namnen på städer från vilka 
mördade härstammade. På en sten står det namn - Janusz Korczak.

Min far Michal Wasserman Wroblewski vid en ceremoni i utrotningslägret Treblinka, år 1983. 
Bland 17.000 stenar med namn på orter från vilka de i Treblinka mördade kom ifrån, finns bara
en sten som bär ett namn:

JANUSZ KORCZAK
HENRYK GOLDSZMIT
200 BARN 

Bland 17.000 stenar med namn på orter från vilka de i Treblinka mördade kom ifrån, finns en sten som bär ett namn av en människa Janusz Korczak. När mina föräldrar var tvungna att emigrera till Sverige hade de som de sa "tagit med oss Korczak" som man såg snett på i Polen i slutet av 1960-talet. Korczak Janusz och 200 barn (det fanns 239 barn vid deportationen) symboliserar 1.5 miljoner barn som mördades under Förintelsen.

Minnesmonumentet skall ge möjlighet för den enskilde efterlevande, 
som bor i Sverige, att bevara och hedra minnet av sina närmaste 
som berövats livet under Förintelsen. Vi får ej glömma denna 
generationsom försvann under andra världskriget men som ändå 
kom med oss till Sverige. Som min far framförde i ett föredrag om sin 
emigration från Polen, om trakaserier mot de utvandrade judarna från 
de polska tulltjänstemänen, att han hade lyckats att i sin emigrations 
bagage att ta med Janusz Korczak.

Mitt yngsta barnbarn vid sin familj... 2014.

Namnmonumentet har kommit till tack vare ekonomiskt stöd från 
Stockholms kommun och Sveriges regering. Det utgör ett svenskt bidrag 
till dokumentationen om Förintelsen som bör vara en angelägenhet 
för alla svenskar.

Litteratur

6 tusen av 6 miljoner - ett requiem (andra upplagan) 1995, 208 s, 
red. R. Wroblewski. ISBN: 91-630-3612-6.

Från menig i Röda Armén till överste i Polska Armén Michal Wasserman Wroblewski

Menig i Röda Armén handlar om värvningen Michal Wasserman Wroblewski tog i närheten av Kiev. Överste av högsta graden handlar om graden i den Polska Armén efter kriget.

Från Warszawa Ghetto 1942 till Berlin 1945

I januari 1943 fick Michal Wasserman Wroblewski falska identitetshandlingar och flydde från Warszawas ghetto. Han begav sig till Lwow, som ockuperats av nazisterna, och där­ifrån till Kiev. Han hade en del kontakter där då han bodde där tidigare under nästan två år. Där arbetade han som byggarbetare.

Slaget vid Dnjepr var ett slag under andra världskriget och ett av de största slagen i världshistorien där nästan 4 miljoner soldater var inblandade över en 1400 km lång front. Under det fyra månader långa striderna befriades Dnjeprs östra strand från tysk ockupation av Röda armén, som också etablerade flera brohuvuden på flodens västra strand och befriade Kiev. Det är också ett av de blodigaste slagen någonsin, uppskattningar varierar mellan 1,7 miljoner och 2,7 miljoner döda och sårade.

Min far visste att Kievs befrielse från den tyska ockupationen var farlig för honom. Det handlade inte om strider i samband med Röda arméns forcering av Dnjepr och återtagande av Kiev och det kraftiga tyska motståndet.  Det handlade om hans säkerhet som jude eller 
polack som han uppgav sig vara. 

Kiev har fallit i tyska händer den 19 September 1941. Kiev var en viktig järnvägsknut för tyskarna.  Här Kiew Hauptbanhof med tysk officer och några civila. I bakgrunden sys flera byggnadsarbetare.

Kiev har fallit i tyska händer den 19 September 1941. Kiev var en viktig järnvägsknut för tyskarna.  Här Kiew Hauptbanhof med tysk lastbil från Wehrmacht och kvinnor som röjer snö. 

Kiev har fallit i tyska händer den 19 September 1941. Kiev var en viktig järnvägsknut för tyskarna.  Här Kiew Hauptbanhof efter att ha återtagits av Röda armén i slutet av 1943.

I den tyska byggfirman han jobbade för vid Kievs Hauptbanhof letade Gestapo och Hiwir (ukrainska kollaboratörer) ständigt efter "speciella människor". En polack som kunde både ryska, tyska och polska och ingen visste varifrån han kom var en "speciell person". Michal bestämde sig därför undgå en arrestering genom att fly från Kiev och invänta att fronten skulle passera på en mindre ort. Han reste med tåget västerut till en plats som heter Antonovka.

Speciella människor var som jag skrev ukrainska hiwir intresserade av. Inte på samma sätt som polska szmalcownicy som såg judar som en handelsvara som man kunde tjäna pengar på genom utpressning.

Hiwir hjälpte tyskarna på många sätt - underrättelseinformation, polisiärt arbete, tolkning m.m., men de flesta "hiwir" var faktisk stridande soldater i den tyska armén Wehrmacht. Dessa hiwir bar tyska uniformer men med egna gradbeteckningar och symboler.

Ukrainska hiwir deltog aktivt i Einsatzgruppens massaker på judar vid Babij Jar ravinen utanför Kiev i slutet av september 1941, 30 771 judar mördades där under två dagar. Kvinnor, barn och män. Hiwi kommer från tyska Hilfs williger, vilket betyder (hilfe - hjälpa och villiger-villig) således en frivillig medhjälpare, d.v.s. kollaboratör.

Fronten, som efter slaget vid Kursk (juli-augusti 1943) rörde sig snabbt västerut, stannade av under hösten 1943 då det var töväder och ingen pansar kunde ta sig fram. Man väntade på första frosten. Den kom i början av november 1943. Då flydde Michal mot väster. Efter några veckor var det stora slaget om Kiev över. Röda armén rullade snabbt mot den forna polska gränsen. Michal var befriad. När Kiev befriades av sovjetiska armen blev Michal på sätt och viss räddad. Han tog omedelbart värvning i Röda Armen. Han tog värvning i den närmaste Röda arméns förband i december 1943. Fick vapen, kort instruktion och var på direkten en klar soldat för fronten. Senare flyttades han till den då i Sovjetunionen nybildade polska armén i Sumy.

Röda arméns axelklaffar för  en 

menig

De nya polska förband formades i Sumy med början i mars 1944, fram till juli 1944. Man värvade dit nya soldater och polska soldater från de ryska förbanden. Bland de var min far Michal Wasserman Wróblewski.

Wanda Wasilewska känd polsk kommunist  och ansvarig för bildandet av de nya polska trupperna vid sidan av Röda Armén har också varit ansvarig för den polska tidskriften Nowe Widnokregi som utgavs i Moskva. I den publicerade då löjtnant Michal Wroblewski, år 1944 historien om Warszawas Getto och om deportationen av Korczak och 239 barn från Dom Sierot till dödslägret Treblinka den 5 augusti 1942. Wasilewska kände väl Korczak från Polen från tiden före kriget då hon var en aktiv skribent och intresserade sig starkt för barsituationen i Polen.

Första artikeln om Janusz Korczak, publicerat av löjtnant Michal Wroblewski under pågående andra världskriget.  Nowe Widnokregi (Moskva) nr. 8, 1944, Om Janusz Korczak - Minnen från hans sista levnadsår.

Alla tror att Röda armén och den Polska armén gjorde halt utanför Warszawa på Stalins order. Man hävdar att stoppet i augusti 1944 var för att låta de tyska trupperna kväsa det polska upproret i Warszawa som hade förankring i den polska exilregeringen i London och att Josef Stalin ville ju inte tillåta en väst-orienterad regering. Sanningen kan vara helt annan. 

Faktum är att den sista juli, kvällen före starten på upproret, var Röda armén på väg in i Praga, den östra delen av Warszawa på den östra stranden av Vistula, när de tyska trupperna satte in ett våldsamt motanfall och inledde den bittra kampen som kom att kallas pansarslaget vid Praga och som kom att pågå in i september innan den Röda armén till slut erövrade Praga, men då var det försent för de polska upprorsmännen. Striderna var bland det häftigaste som utkämpats på östfronten under hela kriget. Den tyske militäre ledaren Heinz Guderian kommenterade kontroversen om att fronten stannade på Wislas östra strand: "Vi tyskar hade intrycket att det var vårt försvar som stoppade fienden mer än en rysk önskan att sabotera upproret"

Michal Wasserman Wróblewski deltog i kriget och strider hela vägen fram till Berlin. Han var en av de första som i spetsen för ett polskt förband beträdde den befriade polska mar­ken, bl.a. i Warszawa. Den här tvåspråkiga dokument ger Michal Wroblewski fullständiga rättigheter att styra den militära trafiken och även beslagta fordon för eget behov. Alla befälhavare skall följa Wroblewskis anvisningar.

Löjtnant Michal Wroblewski (den längste i mitten) troligen i Garwolin strax utanför Warszawa. Ett tackbrev från stadens borgmästare (16 september 1944) till Michal samt önskningar för en säker vidarekamp.

Bilden ovan enl. bildtexten visar 1 Polsk Infantry Division som stödjer Röda arméns 76 och 175 infanteridivisionen och en attack daterad 12 september 1944. Intill ligger kyrkan i Glinki. På detta fält, fem år tidigare, landade planet med Hitler (den 22 september 1939). Hitler från kyrktornet tittade på den tyska attacken mot Warszawa. Korczaks sommarläger Rózyczka ligger exakt 1 km längre fram och syns i vänstra hörnan i slutet av fältet. För närvarande kallas området för Marysin Wawerski och tillhör Warszawa.

10 september 1944 ryckte de polska och ryska trupper fram och inledde offensiven mot norr, mot stadsdelen Praga. Attacken började från söder och innan dagen var slut så nådde de den väg som min far kände så väl. En väg från Korczak sommarläger Różyczka, således mellan Czaplowizna och Wawer. Attacken gick förbi kyrkan mot Różyczka, på bild till höger.

Men den 10 september 1944 ryckte de polska och ryska trupper fram och inledde offensiven mot norr, mot stadsdelen Praga. Attacken började från söder och innan dagen var slut så nådde de den väg som min far kände så väl. En väg från, Korczak sommarläger Różyczka, således mellan Czaplowizna och Wawer. Attacken gick förbi kyrkan mot Różyczka, Alla hus och de flesta av träden i Rożyczka var bevarade och Michal kunde gå runt där och tänka det ofattbara. att han var den ende överlevande, att Korczak och de flesta barnen som vistades där genom åren var också borta, för alltid.

Under fortsatta strider om Praga har min far blivit begravd av jordmassorna efter att en bomb har exploderat i hans omedelbara närhet.

Den 17 januari 1945 ledde Michal Wasserman Wroblewski sin trupp genom den frusa Wisla-floden till Warszawa.

Den 17 januari 1945 ledde Michal Wasserman Wroblewski sin trupp genom den frusa Wisla-floden till Warszawa. På bilden tagen samma dag på eftermiddagen så syns han på bild (tredje från höger) tillsammans med Marian Spychalski (andra från vänster). Spychalski blev senare Polens försvarsminister. Det finns en bild av de två från ett senare tillfälle, år 1966.

I den polska armén hade "yngre officerare" kapten 3 stjärnor, löjtnant - 2, och underlöjtnant - 1 Den lägsta officersgraden var fänrik. Michal Wroblewski Wasserman fick graden fänrik i redan i Röda armén. På bilden är Michal Wroblewski (till höger) som en underlöjtnant, således är bilden efter den 1 november 1944. Michal blev löjtnant strax före attacken mot Berlin (25 april 1945) och kapten direkt efter.

Efter krigets slut i maj 1945 återvände Michal Wasserman Wroblewski till Warszawa och förenades med sin hustru och sin son. Han förblev i det militära och tjänstgjorde som chef för den pedagogiska redaktionen inom Försvarets Förlag, där bl.a. memoarer av de Gaulle, Zjukov (Жу́ков) och Guderian publicerades.

Michal Wasserman Wroblewski förblev i det militära och tjänstgjorde som chef för den pedagogiska redaktionen inom Försvarets Förlag, där bl.a. memoarer av de Gaulle, Zjukov (Жу́ков) och Guderian publicerades.

Michal (Misza) Wasserman Wroblewski översteuniform i överste. Kransläggning vid Warszawas Ghetto Fighters Monument. På hans vänstra sida Barbara Abramov Newerly, ett tidigare barn och därefter lärare vid Krochmalna 92, och på hans högra (längst till vänster i bild) Ela Frydman (pedagog). De representerar styrelsen för den polska Korczak Komitten. April, 1963. Warszawa gettoupprorets 30-årsjubileum.

Michal (Misza) Wasserman Wroblewski in the colonel uniform, depositing the wreath at the Warsaw Ghetto Fighters Monument. On his right, Barbara Szejnbaum (Abramow Newerly), a former orphan and later teacher at Krochmalna 92, and on his left, Ela Frydman (pedagogue). They were representing the board of the Polish Korczak Association. April 1963. Warsaw Ghetto Uprising 30th anniversary.

W Wojsku Polskim w Pierwszej Dywizji WP w korpusie oficerów młodszych kapitan nosił 3 gwiazdki, porucznik – 2, podporucznik – 1. Najniższym stopniem oficerskim był chorąży. Nosił pojedynczą gwiazdkę nałożona na płaski sznurek przytwierdzony wzdłuż środka naramiennika. Michal Wasserman Wróblewski dostał stopien chorążego w Sumach. Na zdjeciu, z prawej jako podporucznik czyli po 1 listopadzie 1944 roku. Porucznikiem został tuż przed atakiem na Berlin (25 kwietnia 1945 roku)