Bilden ovan är mycket speciell. Den innehåller så mycket information. De gula lågor som syns i bilden innehåller nämligen mycket lidande. Lidande av 6 000 000 judar. Forintelsens Offer.Varje litet ljus har en historia bakom sig. En historia som börjar i Europa. Varje ljuslåga indikerar en grav. På varje gravhäll finns det namn, födelsedatum och dödsdatum. Det är dödsdatumet som är den gemensamma nämnaren i den delen av kvarteret på Norra judiska begravningsplatsen. Nämnaren är året då Förintelsen tog slut eller året därefter. De 6 stycken stenblock som bär 6 ljus var nar ett inristat namn. På den närmaste minnesstenen står det TREBLINKA. Längre bort till höger står det Auschwitz. Sammanlagt 6 minnesstenar. I varje minnessten finns tusentals mördade judar. Bröder, systrar. föräldrar och kusiner till de begravda. Många av offren har också varit fångna i de lägren. Minnesstenen Auschwitz markerar och ens sidan över en miljon mördade genom kvävningsdöden där. Men det finns faktiskt direkta band mellan de som kom med Vita båtar och namnen på Förintelselägren. De banden har jag beskrivit tidigare när jag skrev om Vita båtar och beredskapsjukhusen i Sverige. Deras korta berättelser på 4-5 rader lämnade till de svenska läkarna innehåller trots enkla ord så mycket smärta och skapar ångest för den som vet och förstår vad som gömmer sig bakom deras anamnes. Majdanek finns i en del berättelser. Då handlar det oftast om judar från Warszawas Getto som fördes dit efter Upproret i Warszawas Getto. En redogörelse om Majdanek kan beskrivas enl. följande. Mamma, jag och min syster kom med boskapsvagnar till lägret. Mamma fick gå till vänster vid selektionen. Liknande berättelse från Auschwitz från en transport av ungerska judar där familjefar och äldsta dottern fick se sina närmaste, en bror och modern att gå mot gaskamrarna. Efter 1 timme kom det svart rök från krematoriet.
Treblinka minnesstenen symboliserar 950 000 mördade. Bland de hela min mammas släkt, mim morfar och mormor, Janusz Korczak, 239 barn från barnhemmet Dom Sierot och nästan 400 000 judar från Warszawas Getto.
Nästa minnessten, nästa siffror, miljontals judar kvävda till döds i de 6 utrotningsläger var nam finns inristade på översidan av minnesstenarna. De hundratal gravar med Förintelsensoffer från Polen, Ungern, Österriket, Tjeckoslovakien, Ryssland och Ukraina - deras gravstenar med den så talande informationen utgör tillsammans med de 6 stenar en unik Holocaust monument. En fulländad enhet.
Svenska massmedians okunskap eller styrning i rapporteringen om Förintelsen syns klart i årets tidningsartiklar och TV i samband med Förintelsedagen. Helst vill man rapportera om de levande Förintelsensöverlevande eller om Kinderbarntransporter. Kindertransporter handlar om 500 judiska barn från Tyskland till Sverige år 1939. De vill man direkt jämföra )Myndigheten fö Levande Historia) med "de afganska barnen" på gator och torg i Sverige. Varför? Vad är den egentliga kopplingen? En politisk styrning från Rosenbad?
Man minns i Sverige att det var 6 000 000 judar som var mördade men man rapporterar enbart om de 3 000 000 som har mördats i utrotningsläger.
De andra 3 000 000 vet man inget om eller håller tyst om de. Arkebusering och massgravar - Einsatzgruppens härjningar håller man helt tyst om. Bland de 3 000 000 mördade av Einsatzgruppen finns 33 771 offer från Babij Jar, huvudsakligen kvinnor och barn liksom min farfar och övrig släkt från staden Pinsk. De ligger begravda i massgravar utanför staden.
Bilder från lägren med tusental lik publiceras inte i den svenska pressen. Man ser bara om och om igen bilder på samma överlevande. Inget fel i det. Men man glömmer offren, man glömmer dödsfabriklogistik, med tåg, gaskammare och krematorier i tjänst dag och natt.
Man minns Vita bussar men glömmer aktivt Vita båtar. Detta trots att fler judar kom till Sverige med de Vita låtarna än de Vita bussarna.
På samma selektiva sätt rapporterade man efter krigsutbrottet den 1 september 1939. Vare sig när Förintelsen planeras eller startas i januari 1942 så är den svenska pressen väldigt tyst. Sverige handel med Nazityskland ökar samtidigt som de kritiska rösterna eller rapportering om vad som händer i Nazityskland och de ockuperade länderna tystnar. Grymhetspropaganda dvs sanningen om folkmordet på judar finnas ej i de svenska tidningarna. Gråa lappar införs. Endast Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning försöker rapportera om bl.a. judarnas situation medan de alla andra stora tidningarna förblir tysta. Det finns information att tillgå, bl.a. från den polska regeringen i exil i London. En studie av rapporteringen i Dagens Nyheter, vid tiden Sveriges största morgontidning, visar att den nyhetsförmedling som hade kunnat ge allmänheten bättre kunskap om Förintelsen av Europas judar kvästes av regeringens ängsliga presspolitik.
Efter slaget vid Kursk så vänder krigslyckan för Nazityskland. Då börjar även de svenska tidningarna att bryta mot tystnaden. Jo närmare krigsslutet desto mer information dyker upp.
Dagens nyhetsförmedling påminner om förbudet mot Grymhetspropagandan på 40-talet. Inga bilder från koncentrations- och utrotningsläger publiceras. Ingen beskrivning hur 3 000 000 judar sköts av Einsatzgrupper. Ingen beskrivning hur 3 000 000 judar kvävdes till döds och brändes. Ingen beskrivning av mördandets logistik. Tidningarnas hela sidor fylls om och om igen av samma ansikten av Förintelsens överlevande som finns vid liv. Man citerar hellre deras uppfattning om olika politiska partier än deras och andras levnadsöden. Det är en Minnesdag över Förintelsens offer, inget annat.
 |
| Förintelsen är namnet på folkmord på judar! Porjos heter mor på romer. |
 |
| SvD bilder och artiklar på den Internationella Minnesdagen för Förintelsens offer ansluter sig till förbudet mot Grymhetspropagandan på 40-talet. SvD visar igen samma bilder på Förintelsens överlevande och använder de i det politiska spelet. |
