Maskrosor, Taraxacum vulgare, är något som få vill ha i sin gräsmatta och av många betraktas som ogräs fastän de är riktigt fina. Det är svårt att hitta andra blommor som är så tåliga som de är och som kan växa i stort sett var som helst. Maskrosors späda blad är ätliga och kan användas i sallad, kokas i grytor och även beredas ungefär som spenat. Te på maskros är bra för njurarna (är urindrivande). Rötterna rostades förr och användes som kaffesurrogat och av blommorna kan man göra maskrosvin och sirap. Bina samlar mycket av sin honung från just maskrosor. Trots att en del människor försöker utplåna maskrosor , räknas de dock som en av de viktigare vilda växterna i en överlevnadssituation. Maskrosornas frön har en tufsig del, ett litet paraply. Detta paraply kan fungera som en fallskärm men även som en ballong som hänger i luften så att fröet kan färdas långt.
Maskrosbarn är ett svenskt begrepp för de barn som klarar sig ur en uppväxt i familjer med föräldrar som har ett missbruk och/eller en psykisk sjukdom. Det är barn som trots detta växer upp till fungerande vuxna både socialt och psykiskt.
Judiska Maskrosor. Det finns andra världskrigets maskrosbarn och de innefattar egentligen både vuxna och barn. Nu, i samband med den boken jag skriver på Kinderheim i barack nr. 211, om barn och vuxna som har i sex år varit fångar i bl,a, Piotrków Trybunalski gettot, färdats i mörka godsvagnar utan mat och överlevt ett antal koncentrationsläger såsom Ravensbrück, Buchenwald och Bergen-Belsen, tänker jag ofta på de såsom maskrosor. Det är egentligen två bilder jag har framför mig nä jag tänker på krigets judiska maskrosbarn.
Det ena maskrosbarnet jag tänker på väger drygt 20 kilo. Hon bärs av en sjukvårdare nedför landgången i Stockholms Frihamn. Men från "barnets" inresekort som har fyllts i staden Lübeck i Tyskland framgår det att barnet är en kvinna född 1918, alltså 27 år gammal.
Maskrosbarn är ett svenskt begrepp för de barn som klarar sig ur en uppväxt i familjer med föräldrar som har ett missbruk och/eller en psykisk sjukdom. Det är barn som trots detta växer upp till fungerande vuxna både socialt och psykiskt.
Judiska Maskrosor. Det finns andra världskrigets maskrosbarn och de innefattar egentligen både vuxna och barn. Nu, i samband med den boken jag skriver på Kinderheim i barack nr. 211, om barn och vuxna som har i sex år varit fångar i bl,a, Piotrków Trybunalski gettot, färdats i mörka godsvagnar utan mat och överlevt ett antal koncentrationsläger såsom Ravensbrück, Buchenwald och Bergen-Belsen, tänker jag ofta på de såsom maskrosor. Det är egentligen två bilder jag har framför mig nä jag tänker på krigets judiska maskrosbarn.
Det ena maskrosbarnet jag tänker på väger drygt 20 kilo. Hon bärs av en sjukvårdare nedför landgången i Stockholms Frihamn. Men från "barnets" inresekort som har fyllts i staden Lübeck i Tyskland framgår det att barnet är en kvinna född 1918, alltså 27 år gammal.
Det andra barnet är ett riktigt barn. I barnets Inresekort till Sverige kan födelseår vara allt från ?, alltså okänt eller 1942, född i gettot eller född under 1930 talet. Barnen födda före andra världskrigets utbrott i september 1939 är den största gruppen bland "mina maskrosbarn".
Ett av de vuxna maskrosbarnen var Halina Neujahr. Hon var 15 år när kriget bröt ut. När hon kom till Sverige efter att ha varit på ett sjukhus i Bergen-Belsen i drygt tre månader så vägde hon 34 kg, 20 år gammal. Nästan hälften av vad hon vägde 6 år innan, före kriget, i Polen.Under ytterligare fyra månader då hon var inlagd på Norrköpings Beredskapssjukhus har hon ökat i vikt med 24 kg. Jag har en bild på Halina vid ankomsten till Norrköping. Hon ville ogärna visa den då hon var rena skelettet. Hon tyckte dock om bilder från Rosöga sjukhus dit hon skickades från Norrköping. Då mitt i vintern blommade hon, ett maskrosbarn.
Maskrosbarn 2 1/2 till 16.
Många av de pojkar som kom till Sverige med UNRRAs Vita Båtar finns faktiskt listade bland dem som Arbetsenheten inte tyckte om och som skickades drygt 10 dagar efter ankomsten till Buchenwald vidare till Bergen-Belsen-koncentrationsläger. För många av barnen betydde det att skiljas från sin far eller sin farbror. Bland barnen på listan finns Jidele, 2 1/2 år gammal, som föddes i Piotrków Getto, och Feliks Milstein (Milsztajn).
De allra minsta maskrosbarn adopterdes till Irland.













