Ordet Allegori härstammar (grekiska allēgoriʹa, av allēgoreʹō, egentligen 'tala på annat sätt', ytterst av aʹllos 'annan' och agoreuʹō 'tala').
Bambi boken skrevs egentligen som en allegori, bl.a. över judarnas öde i Europa. Boken kom ut i Tyskland år 1923. Det handlar om det oönskade och utsatta rådjuret Bambi och andra djur som lever i skogen. Boken kan rentav läsas som en mörk profetia om vad som komma skulle med de europeiska judarna. Författaren, Felix Salten hette egentligen Siegmund Salzmann. Han föddes i Pest i Ungern och började skriva samtidigt som han arbetade som tjänsteman i försäkringsbranschen. Därefter arbetade han som journalist både i Berlin och i Wien. Han flydde till Schweiz 1939.
Bambi publicerades år 1923, strax efter slutet av första världskriget. Boken var ursprungligen skriven som en vuxenroman, en berättelse om livet för en ung skogshjort från födseln till full mognad. Mycket av Bambis äventyr är faktisk tagna från författarens rätt så speciella privatliv.
År 1935 förbjöds och brändes Saltens Bambi av nazisterna, som såg den som judisk propaganda. Nazisternas tolkning av boken var den rätta. Censuren förstod vad boken egentligen handlade om.
I slutet av boken har Skogen verkligen blivit väldigt mörk. Inte bara Bambi som förlorar sin mamma, utan nästan varje djur i Skogen utsätts för ett brutalt lidande eller ett blodigt slut. "Det var tyst i skogen, men något hemskt hände varje dag", börjar ett kapitel glatt. Inte bara tack vare de mänskliga jägare. En kråka attackerar harens son "på ett grymt sätt". En ekorre finner sig själv oförmögen att prata mer. En räv river isär den "starka och stiliga fasanen som hade åtnjutit allmän respekt och popularitet". Det här är en berättelse om djur i Skogen som lever i skräck.
Den kanske grymmaste rör Bambis unga hjortkompis Gobo. Gobo skjuts, skadas, tas hand av en människa, ammas och matas. Därefter, när frisk, släpps den tillbaka till skogen med ett speciellt budskap - Människan – genomgående kallad som "Han"* – skall man trots allt inte att frukta. Om "en" tjänar Honom, är han god mot honom. Inte långt efter att ha spridit denna glada nyhet skjuts Gobo igen, denna gång dödligt, av en annan jägare.
År 1935 förbjöds och brändes Saltens Bambi av nazisterna, som såg den som judisk propaganda. Nazisternas tolkning av boken var den rätta. Censuren förstod vad boken egentligen handlade om.
I slutet av boken har Skogen verkligen blivit väldigt mörk. Inte bara Bambi som förlorar sin mamma, utan nästan varje djur i Skogen utsätts för ett brutalt lidande eller ett blodigt slut. "Det var tyst i skogen, men något hemskt hände varje dag", börjar ett kapitel glatt. Inte bara tack vare de mänskliga jägare. En kråka attackerar harens son "på ett grymt sätt". En ekorre finner sig själv oförmögen att prata mer. En räv river isär den "starka och stiliga fasanen som hade åtnjutit allmän respekt och popularitet". Det här är en berättelse om djur i Skogen som lever i skräck.
Den kanske grymmaste rör Bambis unga hjortkompis Gobo. Gobo skjuts, skadas, tas hand av en människa, ammas och matas. Därefter, när frisk, släpps den tillbaka till skogen med ett speciellt budskap - Människan – genomgående kallad som "Han"* – skall man trots allt inte att frukta. Om "en" tjänar Honom, är han god mot honom. Inte långt efter att ha spridit denna glada nyhet skjuts Gobo igen, denna gång dödligt, av en annan jägare.
* H kan naturligtvis handla om Hitler.
