 |
| Vaknade 04.04 då drömmen började gå åt fel håll - Bonifraterska heter gatan och spårvagnen hade verkligen nummer 17. |
 |
| Vaknade 04.04 då drömmen började gå åt fel håll - Bonifraterska heter gatan och spårvagnen hade verkligen nummer 17. På murens ovansida finns fast cementerade glassbitar. |
 |
| Först allt vad de judar ägde, därefter de själva och till sist järn, metaller och tegel från deras hus! Man ser Bonifraterska gatan sett från Sapieżyńska. På höger sida sjukhuset nämnd efter Jana Bożego. 1944. |
Det var en solig dag april-maj 1966. Skolungdomar i Warszawa dirigerades till en plats som vi skulle hjälpa till och iordningställa (Bonifraterska/Dluga). Efter kriget. Vi fick spadar och krattor. Mittemot var Kinesiska ambassaden i Warszawa. Drömmen var en verklig händelse. Snart kom det en annan bild, en spårvagn nr. 17, en bild i mon dröm vilket jag förstod var inhämtad från ett foto jag tittade på igår. Jag tänkte att muren, byggnaderna till vänster om spårvagnen var Warszawa Gettos området. I bakgrunden till höger av fotot syntes ett högt hus, ett av de husen som man ser på bilderna från 1943 då det pågick uppror i Gettot och tyskarna besköt med artilleri getto-området. Sista bilden i den snabba drömmen som kanske varade minuter eller sekunder var gungor från en Lunapark som utnyttjades flitigt av den polska befolkningen medan upproret i getto kvästes av nazisterna och röken från de brända husen och människorna spred sig bland gungorna och karusellerna. Då tvingade jag mig upp ur sängen. Jag var förbannad på det oskyldiga fotot av spårvagnen nummer 17.
