De befriade 1945 - Halina Neujahrs 1 - 2 - 3 och Warszawas Getto, Treblinka, Majdanek, Skarżysko-Kamienna, Ravensbrück, Bergen-Belsen. Levande historia inom Holocaust Namnmonumentet i Stockholm

Halina Neujahr har den 1 juli 1945 burits iland i Norrköping. Hon vägde bara 28 kg. Hon tillfrisknade relativt fort av de värsta åkommor och flyttades därefter från Norrköping till beredskapssjukhuset till Rosöga. Därefter från Rosöga till lägret i Öreryd. Sista resan ledde från Öreryd till Vikingshill på Värmdö. Där fanns ett polskt gymnasium där hon tog studenten 1947 med högsta betyget i svenska.

1. Halina har burits iland den 1 juli 1945 i Norrköping. Hon vägde bara 28 kg. Hon tillfrisknade relativt fort av de värsta åkommor och flyttades därefter från Norrköping till beredskapssjukhuset till Rosöga. Därefter från Rosöga till lägret i Öreryd. Sista resan ledde från Öreryd till Vikingshill på Värmdö. Där fanns ett polskt gymnasium där hon tog studenten 1947 med högsta betyget i svenska.

__________________________________________________________________

Halina Neujahr var den personen som aktivt hjäpt mig för att Holocaust Namnmonument i Stockolm blev en verklighet. Precis som Halina och jag diskuterade utformningen av Monumentet med födelseort och datum och därefter platsen för förintelsen och datum så blev det. Därför, med alla de data inhuggna i sten kan man där idag avläsa hela Förintelsens fruktansvärda historia. Halinas inhuggna lista börjar med hennes mors namn Neujahr Gitla, följt födelseårtalet och Warszawa därefter följer årtalet 1943 och ortnamnet Majdanek som talar om när och var modern mördades. Nästa namn på listan är Halinas stora syster Sara som dog i Lübeck år 1945, på väg till Sverige (se nedan). Därefter följer hennes morbror. moster och kusiner Langleben som alla skickades från Warszawas Getto under den Stora Aktionen juli-september 1942. Under den korta perioden förintades i Treblinka nästan 300 000 judar från Warszawas Getto och nästan hela Halinas släkt Langleben.

Halina Neujahr var den personen, egentligen den enda bland den judiska befolkningen i Stockholm som aktivt hjälpt mig för att Holocaust Namnmonument i Stockoholm blev en verklighet. De andra i styrelsen i Föreningen Förintelsens Överlevande - var rent av negativa (tills de av mig äskade medel för bygget anlände från Stockholms Stadshus). Samma sak inom ledningen av Judiska Församlingen i Stockholm.

Precis som Halina och jag diskuterade och beskrev det senare i våra ansökningar om bidrag blev utformningen av Monumentet så kan man avläsa hela Förintelsens fruktansvärda historia. Varje familjegrupp innehåller liknande historier och på samma sätt som hos Halinas familj infaller de flestas dödsdatumet mellan 1940 och 1945. På samma sätt som hos Halina är platsen för döden oftast ett namn för ett dödsläger.

Från Halina Neujahrs stentavla kan man avläsa en hel del. Jag, vet bara en del om namnen, bl.a. följande:
Neujahr Gitla (mor) - mördades i Majdanek 1943.*
Neujahr Sara (syster) - överlevde Förintelsen dog i Lübeck i juni 1945.
Neujahr Edna (faster) - blev mördad under den Stora Aktionen i Warszawa, i Treblinka, 1942.
Lengleben Abraham (mormor) - blev mördad under den Stora Aktionen, i Treblinka, 1942.
Langleben Cywia (morfar) - blev mördad under den Stora Aktionen,  i Treblinka, 1942.
Gitals yngre syster, Zofia och hennes man David mördades år 1942 i dödslägret CHELMNO. Innan dess har de varit inspärrade i Lodzgettot. 

* Efter Upproret i Warszawa Gettot i April 1943 så deporterade tyskarna den resterande gettobefolkningen. Resterande då merparten har deporterats under den Stora Aktionen då 375 000 kördes i boskapsvagnar till Treblinka och mördades där. Halina, hennes syster Sara och hennes mor Gitla lyckades att gömma sig under deportationerna 1942.  Vid deportationerna under 1943 Gitla Neujahr, 47 år gammal, mördades strax efter ankomsten till Majdanek.
__________________________________________________________________

2. 1939 - 1945. Halina Neujahrs 6 år of fångeskap. Warszawas Getto, Majdanek, Skarżysko-Kamienna, Ravensbrück, Bergen-Belsen, Lübeck, Norrköping, Stockhlm

__________________________________________________________________

3 Halina Neujahr föddes 1924 i Warszawa i Polen och var 15 år gammal när andra världskriget bröt ut den 1 september 1939. 16 år gammal spärrades hon och hennes familj in i Warszawas gettot.  I gettot deltog hon i den illegala undervisningen. Hon läste bland annat en kurs i bakteriologi och hygien och arbetade sedan i en hygienist-patrull som informerade om hur man kunde skydda sig mot infektionssjukdomar. 

__________________________________________________________________

Halina Neujahr föddes 1924 i Warszawa i Polen och var 15 år gammal när andra världskriget bröt ut den 1 september 1939. 16 år gammal spärrades hon och hennes familj in i Warszawas gettot. I gettot deltog hon i den illegala undervisningen. Hon läste bland annat en kurs i bakteriologi och hygien och arbetade sedan i en hygienistpatrull som informerade om hur man kunde skydda sig mot infektionssjukdomar.

4. 12 oktober 1940 Warszawa

I oktober 1940 beordrades alla judar i Warszawa att flytta till ett nyupprättat ghetto i en avgränsad del av staden. Den 16 november stängdes judarna in i ghettot.

__________________________________________________________________

5. 22 juli 1942 Warszawa

Halinas mormor, morfar och faster togs under den stora Aktionen i Warszawas Getto under sommaren 1942 till Umschlagplatz och därifrån fördes de till dödslägret Treblinka där de mördades i gaskammare. Halina, hennes mor Gitla och hennes syster Sara gömde sig och undkom den Stora Aktionens deportationer till Treblinka där 375 000 judar ur Warszawas Getto mördades i utrotningslägret Treblinka. På bilden hungriga barn i Warszawas Getto.

__________________________________________________________________

6. 19 april 1943, Warszawa Getto
Upproret i Warszawas getto. Striderna började den 19 april 1943, när tyskarna skulle verkställa de sista deportationerna från gettot till utrotningsläger, Då tog de judiska motståndsmännen till vapen. Motståndsmännen hade enbart pistoler, handgranater och bensinbomber medan tyskarna hade flyg, artilleri, pansarfordon och granatkastare.

Under Warszawa Gettot upproret, april-maj 1943, fängslades Halina, hennes mor och syster Sara och fördes koncentrations- och utrotningslägret Majdanek. I Majdanek mördades Halinas mor Gitla (47 år gammal).

_____________________________________________________

Halinas mormor, morfar och faster togs under den stora Aktionen i Warszawas Getto under sommaren 1942 till Umschlagplatz och därifrån fördes de till dödslägret Treblinka där de mördades i gaskammare. Halina, hennes mor Gitla och hennes syster Sara gömde sig och undkom den Stora Aktionens deportationer till Treblinka där 375 000 judar ur Warszawas Getto mördades i utrotningslägret Treblinka.

7. 1942-1943, Umschlagplatz Warszawa Getto
Härifrån förde man judar (huvudsakligen polska och tyska) till utrotningsläger Treblinka och Majdanek. Halina Neujahrs mormor, morfar och faster togs under den Stora Aktionen i Warszawas Getto under sommaren 1942 till Umschlagplatz (på bilden) och därifrån fördes de i boskapsvagnar till dödslägret Treblinka där de mördades i gaskammare. Halina hennes mor och syster gömde sig och undkom den Stora Aktionens deportationer till Treblinka där 375 000 judar ur Warszawas Getto mördades.

__________________________________________________________________

Upproret i Warszawas getto. Striderna började den 19 april 1943, när tyskarna skulle verkställa de sista deportationerna från gettot till utrotningsläger, Då tog de judiska motståndsmännen till vapen. Motståndsmännen hade enbart pistoler, handgranater och bensinbomber medan tyskarna hade flyg, artilleri, pansarfordon och granatkastare.

Under Warszawa Gettots upproret i april-maj 1943, fångades Halina, hennes mor och syster och fördes koncentrations- och utrotningslägret Majdanek. I Majdanek mördades Halinas mor Gitla (47 år gammal). Från Majdanek fördes Halina och hennes fem år äldre syster Sara till lägret Skarzysko-Kamienna. Från lägret i Skarzysko fördes syskonen vidare till Ravensbrücklägret och därefter, till Bergen-Belsen.

8. Hasag koncentrationsläger Skarżysko-Kamienna
Skarżysko-Kamienna var ett tvångsarbetsläger för judar och tillhörde tyska Hasag koncernen. HASAG även känd som Hugo Schneider AG, Hugo Schneider Aktiengesellschaft Metallwarenfabrik. Hasag "lånade" oftast kvinnor till sina fabriker. Lånade och betalade för de till SS. Kvinnorna kostade mindre och passade bra till Hasagfabriker där många maskiner var halvautomatiska. När östfronten närmade sig så förflyttades Halina och Sara bland de återstående fångarna i Skarżysko-Kamienna västerut, till Ravensbrücklägret där Hasag hade sina fabriker och därifrån till Bergen-Belsen. För Halina och Sara Neujahr var det femte koncentrationsläger då man måste betrakta Warszawas Getto som ett sådant.
__________________________________________________________________

9. 1944 - Hasag Skarżysko-Kamienna till Ravensbrücklägret
När östfronten närmade sig så förflyttades Halina och Sara bland de återstående fångarna i Skarżysko-Kamienna västerut, till Ravensbrücklägret och därifrån till Bergen-Belsen. För Halina och Sara Neujahr var det femte koncentrationsläger då man måste betrakta Warszawas Getto som ett sådant.

__________________________________________________________________

10. 15 April 1945, Bergen-Belsen

När Halina och jag tittade på bilderna på de sittande fd fångar som satt i skogsbrynet eller gående bland likhögar så kommenterade Halina bilderna, så var det, döden var hela tiden närvarande och inte främmande för oss. Många tidningar i Sverige har huvudsakligen publicerat bilder på glada fd fångar som börjar livet på nytt. Vid befrielsen av Bergen-Belsen har man burit Halina in i ett liktält. När hon återfick medvetande så har hon lyckats kravla sig ut ur tältet och ansluta sig till de andra halvdöda men levande.

__________________________________________________________________

11. 15 april 1945, Bergen-Belsen
När koncentrationslägret befriades flyttades systrarna Halina och Sara Neujahr ur lägret till ett sjukhus som iordningställdes i de närliggande kasernen. Halina var 20 år gammal och vägde 28 kg.

__________________________________________________________________

12. April-juni 1945, Bergen-Belsen sjukhuset
Hela kasernområdet som tillhörde den tyska armén och låg strax utanför koncentrationslägret omvandlades till ett jättesjukhus. Sjukhuset hade som mest 13 400 sängplatser. Detta kan jämföras med Nya Karolinska i Stockholm som har drygt 600 sängplatser. Här hundratals sängar i en sal som tidigare användes som biosalong.

__________________________________________________________________

År 1945 befriades Halina och Sara Neujahr ur Bergen-Belsen lägret. De flyttades till olika SS baracker och sjukhustält för att få omedelbar vård. Halina vägde då 28 kg, hon var 20 år gammal.
Tredje veckan i juni 1945 skulle då åka till Sverige för ytterligare vård. Ett specialtåg förde de från Bergen-Belsen till Lübeck. Lübeck låg i den delen av Tyskland som ockuperats av britterna.

Strax före avresan från Lübeck dör Halinas äldre syster, Sara. Hon dog på den svenska sanitetsstationen och begravdes i Lübeck. Halina och Sara skulle tillsammans resa till Sverige med lasarettfartyget HMS Prins Carl. Det lämnade Lübeck tidigt på morgonen fredagen den 29 juni och anlände till Norrköpings hamn söndagen den 1 juli 1945 klockan 7.30 på morgonen. Innan dess gjorde fartyget ett kort uppehåll i Kalmar (den 30 juni mellan klockan 8.10 - 15.40) I Kalmar lämnade man patienter med mycket dåligt hälsotillstånd. En person dog under resan. Före den första överfarten mellan Lübeck och Sverige skrev chefen för Lübeckdetachment, dr. Arnoldsson ett telegram till Sverige att många av patienter lider av utmärgling och kraftlöshet och att mer än hälften är tuberkulösa.

Bild på tåget skall in

13. 21 juni 1945, Bergen-Belsen - Lübeck
Fjärde veckan i juni 1945 skulle Halina och Sara åka till Sverige för ytterligare vård. Ett specialtåg förde de från sjukhuset i Bergen-Belsen till Lübeck.

I Lübeckdetachementet möttes de nyanlända patienterna, fd koncentrationslägerfångarna av den svenska badplutonen för sanering och vid behov fick de också nya kläder. Sanering innebar oftast het bastu, iskall dusch och DDT-behandling. Därefter vårdades de på det svenska transitsjukhuset (Swedish Transit Hospital) i avvaktan på att brittiska ambulanser skulle föra dem till de fem svenska fartygen, som hade chartrats av Svenska Röda Korset. Chefen för Lübeckdetachementet, doktor/major Hans Amoldsson, anmärker i sin rapport från Lübeck att den svenska modellen för effektiv sanering med het bastu följd av iskall dusch raskt fick modifieras, eftersom patienternas hälsotillstånd inte medgav denna brutala nordiska saneringsmetoden.

14. Juni 1945, Lübeck, Swedish Transit Hospital

I Lübeckdetachementet - Swedish Transit Hospital möttes de nyanlända patienterna, fd koncentrationslägerfångarna av den svenska badplutonen för sanering och vid behov fick de också nya kläder. Sanering innebar oftast het bastu, iskall dusch och DDT-behandling. Därefter vårdades de på sjukhuset i avvaktan på att brittiska ambulanser skulle föra dem till de fem svenska fartygen som hade chartrats av Svenska Röda Korset. Halinas syster Sara dog under bastubad, begravdes i Lübeck.

__________________________________________________________________
I Lübeckdetachementet möttes de nyanlända patienterna, fd koncentrationslägerfångarna av den svenska badplutonen för sanering och vid behov fick de också nya kläder. Sanering innebar oftast het bastu, iskall dusch och DDT-behandling. Därefter vårdades de på sjukhuset i avvaktan på att brittiska ambulanser skulle föra dem till de fem svenska fartygen som hade chartrats av Svenska Röda Korset.

Chefen för Lübeckdetachementet, doktor/major Hans Amoldsson, anmärker i sin rapport från Lübeck att den svenska modellen för effektiv sanering med het bastu följd av iskall dusch raskt fick modifieras eftersom patienternas hälsotillstånd inte medgav denna, något brutala nordiska saneringsmetoden. Halinas syster Sara avled där just efter efter en svensk "sanering mha bastun". Hon ligger begravd i Lübeck, sa Halina.

Chefen för Lübeckdetachementet, doktor/major Hans Amoldsson, anmärker i sin rapport från Lübeck att den svenska modellen för effektiv sanering med het bastu följd av iskall dusch raskt fick modifieras eftersom patienternas hälsotillstånd inte medgav denna, något brutala nordiska saneringsmetoden. Halinas syster Sara avled där just efter efter en svensk "sanering mha bastun". Hon ligger begravd i Lübeck, sa Halina.

15. I Folke Rickardssons fotoalbum från UNRRA och Lübeck-detachementet (Swedish Transit Hospital). Alla badades på nytt assisterade av den svenska badplotonen. Även de på bår som Halinas syster Sara.
__________________________________________________________________

Jag glömde skriva att Halina (Halinas kropp) har lagts efter befrielsen av Bergen-Belsen in i liktält. När hon återfick medvetande så har hon lyckats kravla sig ut ur tältet och ansluta sig till de halvdöda men levande....

16. 24 juni 1945. Lubeck. Swedish Transit Hospital. 

Halina Neujahrs DP Registration kort. Här finns antecknat att Halina kunde fem språk och att den 28 juni skulle hon transporteras till Vita båten - lasarettfartyget HMS Prins Carl. Samma registreringskort utfärdades för Halinas syster Sara. Saras systers registreingskort  kom aldrig till Sverige. Hon dog i Lübeck efter en bastubad dagen före avfärden. Man strök hennes namn från "Följesedeln för transport av flyktingar från Civilförsvarsstyrelsens Uppsamlingsläger i Lübeck". 

__________________________________________________________________

17. 28 juni - 1 juli 1945, Lübeck-Norrköping.Vid de första resorna var patienternas, fd koncentrationslägerfångarnas tillstånd förmodligen betydligt sämre än för dem som tidigare evakuerats med "de sista vita bussarna". Detta ledde bland annat till ett antal dödsfall under övertransporterna till Sverige. Ombord på HMS Prins Carl dog fem personer på resorna mellan Lübeck och Sverige. Halina kom till Norrköping den 1 juli 1945. Dagen innan har man burit i land de mest sjuka i Kalmar.

__________________________________________________________________
UNRRA hjälpen och  Lübeck-detachementet (25 juni – 25 juli 1945) kom ihåg Halina Neujahr väl. Fast hon sa att hennes medvetande då "kom och försvann". Hon var mestadels som i en dvala.

Halina pratade ofta om sin syster Sara och om britter och svenskar som sjukvårdspersonel. Jag visste då för lite om UNRRA hjälpen och de Vita skeppen för att ställa adekvata frågor.
När vi tittade på bilderna på de sittande fd fångar som satt i skogsbrynnet där det låg högar av de döda så kommenterade Halina bilden, så var det, döden var hela tiden närvarande och inte främmande för oss. Många tidningar i Sverige har huvudsakligen publicerat bilder på glada fd fångar som börjar livet på nytt.

17. 27 juni 1945, Lübeck
Chefen för Lübeckdetachementet, doktor/major Hans Amoldsson, anmärker i sin rapport från Lübeck att den svenska modellen för effektiv sanering med het bastu följd av iskall dusch raskt fick modifieras eftersom patienternas hälsotillstånd inte medgav denna, något brutala nordiska saneringsmetoden. Halinas syster Sara avled där just efter efter en svensk "sanering mha bastun". Hon ligger begravd i Lübeck.

__________________________________________________________________

Det finns listor på de som dog under "Lübeck-detachementet tiden" som är begravda i Lübeck. Sara Neujahr har en gravsten i Lübeck.

Halina har burits iland i Norrköping. Hon tillfrisknade relativt fort av de värsta åkommor och flyttades därefter från Norrköping till beredskapssjukhuset Rosöga. Därefter från Rosöga till lägret i Öreryd. Sista resan ledde från Öreryd till Vikingshill på Värmdö. Där fanns ett läger för ester och polacker och det som troligen förde Halina dit var ett polskt gymnasium.

Rosöga lägret utanför Strängnäs. Bilden av lägret är från 1955. Fotograf okänd. I lägret vistades professor Halina Neujahr, överlevande från Förintelsen från den 24 oktober 1945 till 26 juni 1946.

-

18. Juli 1945 - 3 augusti 1947, Norrköping - Vikingshill
Halina Neujahr - den första tiden i Sverige. Halina vårdas på beredskappssjukhuset i Norrköping från 1 Juli till 24 Oktober 1945. Därefter i beredskappsjukhuset i Rosöga, 24 Oktober 1945 till 26 Juni 1946. Polsk Folkhögskola i flyktingslägret i Öreryd, 26 Juni 1946 till 11 November 1946. Polsk Folkskola och gymnasium i Vikingshill, Värmdö, 11 November 1946 till 3 Augusti 1947.

__________________________________________________________________

19. Halina Neujahrs läkarjournal från Rosöga dit hon har blivit förflyttad från beredskapssjukhuset i Norrköping. I Norrköping var hon först i beredskapssjukhuset i St Olofskolan och flyttades därefter till Matteusskolan som även den tjänstgjorde som ett beredskapssjukhus.

__________________________________________________________________

A

B A+B ovanför varandra inom samma "fönster" 

20 A-B. Rosöga lägret utanför Strängnäs. I lägret vistades professor Halina Neujahr, överlevande från Förintelsen från den 24 oktober 1945 till 26 juni 1946. Här två vinterbilder. Halina ytterst på högra sidan. Halina skrev på den vänstra bilden: I skorstens skugga. Detta trots att det inte faller någon riktig skugga från den. Vad Halina menade är hennes riktiga association med skorstenar vid krematorier som fanns i dödslägren, bl.a. i Majdanek (se bilden nedan) där hennes mor Gitla mördades. Hennes kommentar till bilden till höger är också speciell. Hon meddelar att "moster" har kommit och att skorstenen skrämmer inte. Med mostern så menar hon att hon har fått tillbaka menstruationen.

__________________________________________________________________

21. I Sverige lärde sig Halina blixtsnabbt svenska, redan på sjukhuset i Norrköping (vänstra bilden). I Vikingshill (högra bilden) så på två år tog hon en svensk studentexamen med högsta betyg i svenska. Den högra bilden är från Vikingshill, troligen 1947 då Halina tog studenten där. Halina, på bilden, till höger i första raden av stående.Halina Neujahr - timeline 1945-1947: Halina vårdas på beredskapssjukhuset i Norrköping från 1 Juli till 24 Oktober 1945. Därefter i beredskappsjukhuset i Rosöga, 24 Oktober 1945 till 26 Juni 1946. Polsk Folkhögskola i flyktingslägret i Öreryd, 26 Juni 1946 till 11 November 1946. Slutligen, Polsk Folkskola och gymnasium i Vikingshill, 11 November 1946 till 3 Augusti 1947. Därefter blev det studier vid KTH i Stockholm.

__________________________________________________________________

I Sverige lärde sig Halina blixtsnabbt svenska. Inom ett år tog hon en svensk studentexamen med högsta betyg i svenska. Hon blev civilingenjör och sedan teknologie doktor och professor vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.

Halina Neujahr - den första tiden i Sverige

• Halina vårdas på beredskappssjukhuset i Norrköping från 1 Juli till 24 Oktober 1945
• Därefter i beredskappsjukhuset i Rosöga,  24 Oktober 1945 till 26 Juni 1946.
• Polsk Folkhögskola i flyktingslägret i Öreryd, 26 Juni 1946 till 11 November 1946.
• Polsk Folkskola och gymnasium i Vikingshill, 11 November 1946 till 3 Augusti 1947. 

22. I Sverige lärde sig Halina Neujahr snabbt svenska och tog svensk studentexamen med högsta betyg i svenska två år efter ankomsten. 1948 började hon studera kemiteknik vid Kungliga Tekniska högskolan (KTH). Halina var den enda kvinnliga studerande i en årskurs bestående av 30 kemiteknologer. Hon blev civilingenjör, och senare teknologie doktor i biokemi, docent och professor vid KTH. Efter pensioneringen fortsatte hon sitt arbete vid KTH som professor emeritus.

__________________________________________________________________

* Halina Neujahr älskade göra fotoalbum. Inte bara om sig själv men även om andra ämnen. Det karakteristiska för hennes album var användandet av ett mörk underlag där hon skrev texter med en vit penna.

Här, i det första svenska albummet skriver Halina tvenne gånger om skorstenen på bilden. Hon skriver, "i skuggan av skorstenen" och "när skorstenen inte längre skrämmer". Det här måste nog handla om hennes associationer med krematorieskorstenar i Förintelselägren. På bilderna i Rosöga faller skuggan av skorstenen åt andra hållet med ändå ger den en mörk skugga, väcker en association.

Halina skriver på den andra bilden när moster är med oss. Ciocia betyder moster men även är en slangor använd för menstruation. De flesta kvinnor, enligt de läkarkort jag har studerat hade ingen mens i lägren. Orsakerna till det är kända. För många återkom mensen först på beredskapssjukhusen i Sverige.

23. Stockholm Holocaust Monument. Halinas närmaste familje medlemmars namn som mördades under Förintelsen finns på monumentet som hon och Roman Wasserman Wroblewski initierade. De två har sett till att monumentet totaltfinansierades med medel från Stockholm Stad och Svenska regeringen. Roman Wroblewski stod för designen, valet av stenen och sättet namnen är uppställda. Här är svarsbrev från Förintelsens överlevande bosatta i Sverige som har kryssat för antalet sina närmaste de vill hedra med namn på monumentet. Fram till 1995 samlade Roman och Halina 6 500 namn.

__________________________________________________________________

24.  Stockholm Holocaust Monument. Halinas närmaste som mördades under Förintelsen finns på monumentet som hon och Roman Wasserman Wroblewski initierade. De två har sett till att monumentet totaltfinansierades med medel från Stockholm Stad och Svenska regeringen. Roman Wroblewski stod för designen och sättet namnen är uppställda.

Halinas lista: Neujahr Gitla (mor) - deporterades efter Warszawa Gettoupproret och mördades i Majdanek 1943, Neujahr Sara (syster) - överlevde Förintelsen dog i Lübeck i juni 1945, Neujahr Edna (faster) - blev deporterad under den Stora Aktionen i Warszawa, askan i Treblinka, 1942, Lengleben Abraham (mormor) - blev deporterad under den Stora Aktionen, askan i Treblinka, 1942. Langleben Cywia (morfar) - blev mördad under den Stora Aktionen, askan i Treblinka, 1942. Zofia (moster) Gliksberg hennes man David och hans 15 år gammal bror Salomon mördades år 1942 i dödslägret CHELMNO. Innan dess har de varit inspärrade i Lódzgettot.

__________________________________________________________________

25. Halina Neujahrs port till hennes bostad i Vasastan i Stockholm. Svastikan på dörren en lite speciell påminnelse om den mörka tiden.

__________________________________________________________________

Varför, varför? upprepade Janusz Korczak på väg med 239 barn till dödslägret Treblinka. Dödsdomen var utfärdad av nazister. Barnens och Korczaks enda skuld - de var judar. I Europa gällde nazisternas lagar.

På bilden, längst bort Karl Edvard av Sachsen Coburg Gotha, bredvid honom Gustaf Adolf och bredvid honom, en annan Adolf, Adolf Hitler. I den vita hatten en annan nazist - Herman Göring.

Övre bilden: Sibylla och Gustaf Adolf vid sitt bröllop i Coburg 1932. Brudparet omgives av bland annat Sibyllas far (längst t.v.) och det svenska kronprinsparet Gustaf Adolf och Louise. Nedre bilden: Sibyllas och Hubertus far Karl Edvard av Sachsen Coburg Gotha bredvid Adolf Hitler.

Karl Edvard av Sachsen Coburg Gotha var en hängiven nazist, SA-Obergruppenführer som hjälpte Hitler till makten. Han var far till en annan nazist Hubertus av Sachsen Coburg Gotha. Hubertus var vår kungs morbror. Karl Edvards dotter Sibylla av Sachsen Coburg Gotha gifte sig med Gustaf Adolf, kungens far.
Karl Edvard var också ordförande för Tyska Röda korset, som under kriget var en integrerad del av den nazistiska makt- och terrorapparaten. Särskilt belastande är organisationens inblandning i det så kallade T4-programmet, som gick ut på att döda psykiskt sjuka. Minst 275 000 människor mördades inom detta, vilket framkom vid Nürnbergrättegångarna 1946.

Sonen till Karl Edvard, Hubertus av Sachsen-Coburg-Gotha gick med i tyska nazistpartiet 1 oktober 1939 och fick medlemsnummer 7213588. Han var överstelöjtnant i Luftwaffe och sköts ner med sitt flygplan över Polen 26 november 1943.

I början av april 1945 närmade sig så de allierade Coburg. Den 4 april befriade amerikanerna det första tyska koncentrationslägret, Ohrdruf som låg mitt emellan de forna hertigstäderna Coburg och Gotha. En vecka senare föll Coburg. 

Karl Edvard fick den amerikanske generalen Pattons tillstånd att på grund av sviktande hälsa stanna på Veste Coburg i husarrest istället för att genast föras till ett allierat fångläger.

Tillfångatagen av amerikanska officerare hade han sagt vid de inledande förhören att ”Hitler gjort ett underbart jobb men att han siktat lite för högt”. På frågan om hur det var med koncentrationslägren svarade han: ”Jag är bara en liten man och har inget ansvar för detta.” Gällande Förintelsen sa Karl Edvard att det varit nödvändigt att avlägsna judiskt inflytande från tyskt kultur- och affärsliv.
”Ingen tysk bör ställas till svars för krigsbrott eftersom ingen tysk är skyldig till något sådant”, sa Karl Edvard i ett förhör som refererades i en radiosändning från Radio Luxemburg. 

Karl Edvard var internerad med andra anklagade krigsförbrytare i Ludwigsburg, strax utanför Stuttgart. Slutligen dömdes Karl Edvard som medlöpare (1950) till de krigsförbrytelser som han anklagades för.

Är det bara en ren tillfällighet att Folke Bernadotte och Karl Edvard av Sachsen var de styrande i den Svenska och Tyska Röda Korset?
Alice, Karl Edvards syster (han kallades för Charles eller Charlie) skrev i sina memoarer:
”För att göra något för Charlie sänkte vi oss till att äta middag med den amerikanske militärguvernören i Coburg, som var syrian till födseln. Och vi åt också lunch med den som skulle efterträda honom, en amerikan av judiskt-franskt ursprung som vi inte tyckte var en värdig representant för sitt land.” 

Varför
ur denna mörkbruna förflutenhet, läs nazistiska som släkten Bernadotte väljer att föra vidare namnet Hubertus eller Victoria, Hubertus mor..

Varför
ur denna mörkbruna förflutenhet, läs nazistiska som släkten Bernadotte väljer att föra vidare namnet Estelle? Estelle, dotter till Victoria, är uppkallad efter den pronazityske greve Folke Bernadottes fru Estelle som under sin levnad umgicks med ett hundratals tyska nazistledare.

Varför?
är den nuvarande konungen uppkallad efter sin nazistiske morbror Hubertus? Varför är även Carl Philips son född 2017 uppkallad efter nazisten Carl Walther Sommerlath som deltog i ”ariseringen”, utträngandet av judarna ur det ekonomiska livet i Tyskland.

Hovets pressavdelning skrev tydligt, som ett försvar till nazianklagelserna: "Drottningens pappa har aldrig varit en del av den svenska kungafamiljen". Det stämmer och varse sig Silvia eller hennes barn är ansvariga för sin pappas/morfars nazistiska förflutna. Däremot nu, genom att kungabarnen använde sina nazistiska förfädernas namn har man på tydligt sätt struntat i den mörka tiden.

Sigtuna - Platsen där man dog eller föddes på nytt

I Sigtuna hade man inte mycket med andra världskriget att göra utom det man läste i tidningarna. Även när sjukhuset för 1945-överlevande etablerades utanför staden hade man nästan ingen kontakt med de överlevande. Enbart de direkt engagerade, sjukvårdspersonal, kökspersonal och vakter hade en direkt kontakt med de överlevande som kom i slutet av juli till Sigtuna. När sommaren var över stängdes sjukhuset och de svenska eleverna började ett nytt skolår. Badförbudet och taggtrådstängslet försvan. Foto: Anton Andersson.

En av de gemensamma nämnare för judar som kom till Sverige med lasarettfartyget S/S Kanholm är platsen där de avslutade sina liv Sigtuna. Deras kroppar transporterades nästan dagligen i en liten lastbil till Norra begravningsplatsen. För många var Sigtuna platsen för pånyttfödelse men för många innebar det döden. Här är en sida från Gravboken och månadsskiftet juli-augusti 1945. Norra begravningsplatsens Gravbok har flera sidor där platsen där döden inträffat anges som Sigtuna.

På ett flertal av Holocaust Namnmonumentets tavlor finns namn på dem som dött på väg till Sverige, eller efter ankomsten, av sviter från koncentrationslägren. Bland dem finns många som vårdades i Sigtuna under den korta tiden som sjukhuset var öppet där. Bland de fanns Frimett Einhorn från Polen. Hon kom till Sigtuna i slutet av juli och dog den 7 augusti. Inte ens 2 veckor har hon levt efter ankomsten till Sverige.

På ett flertal av Holocaust Namnmonumentets tavlor finns namn på dem som dött på väg till Sverige. Här är information om Wiesz Szylvia som dog på Lasarettsfartyget Prins Carl. Det står "Hospital Prins C" på Namnmonumentet. Bland platser där de 1945-överlevande dog hör Kalmar. Dit, till lasarettet kom 300 patienter under juli 1945.

När jag planerade Holocaust Namnmonumentet i Stockholm ville jag att att den skulle användas i framtiden i undervisningen om Förintelsen. År 1993 skrev jag:
Uppgifter på Namnmonumentet kommer att visa att judar som föddes i olika länder i hela Europa, barn, unga och gamla, dog eller förintades på platser såsom Auschwitz,
Majdanek, Treblinka, Bergen-Belsen och olika getton. För flertalet av de döda kommer platsen för Förintelsen att behöva beskrivas som - Okänd!
På samma sätt kommer födelsedatum för de ihågkommna vara utspritt från 1850-talet
till krigets dagar. Datum då de förlorade livet kommer att vara koncentrerat till krigsåren 1939-1945.

Vidare skrev jag:
Många judiska familjer har utplånats helt och det finns inte någon som kan minnas deras namn. Många av de överlevande har redan dött utan att lämna några uppgifter om sina närmastes öden.

Här tänkte jag bl.a. på gruppen 1945-räddade som jag hade kontakt med i Malmö. Bland de fanns en stor grupp som kom till Sverige med lasarettfartyg och troligen också de som kom i sk Vita bussar. Plötsligt uppenbarade sig ännu en grupp som hade gemensamma nämnare som jag tyckte att ha med på Namnmonumentet. I rubriken på monumentet skulle man hitta förutom Treblinka, Auschwitz och Majdanek även hitta en annan gemensam nämnare, platser såsom Sigtuna, Norrköping, Malmö, Kalmar och Lärbro. Bredvid namnet på de svenska orterna står ofta dödsåret 1945, 1946 eller 1947.

I Sigtuna hade man inte haft kontakt med kriget som t.ex. i en annan stad vid Mälaren, Mariefred där det fans stora dela av den polska ubåtsflottan internerad. Men efter den stora firandet av freden på Kungsgatan i maj så kom i juni 1945 civilförsvarets order: Sigtunas internat skulle bli sjukhus. Dock inte för evakuerade från Stockholm, enligt det gamla beredskapsplanen, utan för vårdbehövande från nazisternas koncentrationsläger. Platsernas iordningställdes för 1200. Det kom 600, de flesta av de var unga judinnor, från olika europeiska länder.

Den Vita båten S/S Kastelholm med fd Bergen-Belsen fångarna som kom kom till Frihamnen i tre gånger under sommaren 1945(1, 8, 15 juli). Svenska Amerika Linjen använde fartyget innan kriget för transporter från städer runt Östersjön till Göteborg. Under kriget var den upplagt vid kajen vid Gamla Stan i Stockholm.

När vid krigsslutet 1945 uppstod ett behov av en humanitär insats i form av att föra en del av de överlevande som var i behov av vård  från de tyska koncentrationslägren, UNRRA-aktion, övergick fartyget i Marinförvaltningens tjänst, under juni - juli 1945. Marinförvaltningens ansvarade för planläggningen av operationen och redan den första juni beslutades att Lasarettsfartyget MS Prins Carl samt fyra andra inhyrda fartyg skulle delta i denna omfattande humanitära insats med start i slutet av juni och fortsätta fram till slutet av juli. Förutom S/S Kastelholm så rekvirerade Marinförvaltningen fyra andra fartyg:  M/S Kronprinsessan Ingrid, M/S Karskär och M/S Rönnskär och marinens lasarettfartyg HMS Prins Carl för samma uppdrag.

Från boken "6 tusen av 6 miljoner. ett requiem", 1995 av Romuald Wroblewski. Lägret Bergen-Belsen låg 150 km söder om Lübeck och den sträckan trafikerades av Röda korsets tåg med britisk sjukvårdspersonal.

Fartygen förbereddes omgående genom att bland annat besättningarna kompletterades med sjukvårdspersonal, fartygen avmagnetiserades, och minskydd kompletterades, lastrum ställdes i ordning som förläggningsrum, fartygen försågs med röda kors samt annan märkning så att man klart såg att fartygen kom från Sverige. Detta trots att kriget var slut. Den 22:dra och 23:dje juni lämnade de Vita båtarna Trelleborgs redd med kurs mot Travemündes redd. Därefter, med tysk minsvepareskort, fortsatte färden mot Lübeck. Sjukhuset i Bergen-Belsen låg 150 km söder om Lübeck och den sträckan trafikerades av Röda korsets ambulanståg med brittisk sjukvårdspersonal som flyttade patienterna från Bergen-Belsen till Swedish Transit Hospital där patienterna registrerades.

Från  Lübeck till Frihamnen i Stockholm. Markerad plats - här la SS Kastelholm till.

Båda fotona är tagna mellan Frihamnen och Lilla Värtan i Stockholm.

Området i Frihamnen där man tog emot fd koncentrationslägerfångar. Precis såsom tidigare i södra Sverige I etablerades en tältstad. Fd fångar, numera patienter, förflyttades därefter till Sanitetsstationen i Ropsten. Från Ropsten kördes patienterna till beredskapssjukhuset i Sigtuna. Röd prick markerar Sillot och den båa ringen platsen där tälten stod.

Den 10 juni 1945 meddelade Svenska Dagbladet att Sverige skulle, enligt avtal med UNRRA, ta emot en grupp på 10 000 för detta koncentrationslägerfångar varav 1 200 skulle placeras på ett beredskapssjukhus i den lilla staden Sigtuna. Det kom knappt 400. UNRRA - United Nations Relief and Rehabilitation Administration, en flyktingorganisation som skapats 1943 av de allierade för att ge humanitär hjälp.

De första patienterna kom från lägren till hamnen Lübeck med tåg sista dagarna i juni. De flesta från koncentrationslägret Bergen – Belsen. Efter att patienterna tagits ombord satte fartygen kurs mot flera svenska hamnar, bl a Kalmar, Norrköping och Stockholm. Operationen avslutades den 26 juli och då hade fartygen sammanlagt gjort 36 resor till Lübeck och lyckats transportera ca 9 300 patienter, huvuddelen kvinnor samt ett fåtal barn, som bedömdes vara sjukast och i behov av vård i Sverige. 

Vita båten S/S Kastelholm gjorde tre resor mellan Lübeck och Stockholm. Första resan påbörjades den 28 juni och fartyget anlöpte Frihamnen 1 juli. Den andra resan startade den 11 juli och fartyget kom till Stockholm söndagen den 15 juli. Att resan ha var så lång berodde dels att fartygen från Lübeck måste eskorteras första sträckan p.g.a. minor i vattnet. Fartygen la till (ibland) i Karlskrona eller Trelleborg innan de kom till Stockholm.

S/S Kastelholm gjorde tre resor mellan Lübeck och Stockholm. Här är läkarkortet av Eva Jakubovitz med bl.a. feberkurvan. Resan startade från Lübeck den 11 juli och fartyget kom till Frihamnen i Stockholm den 16-17 juli. Eva Jakubovitz kördes direkt till Epidemisjukhuset.

Patienterna fördes från Frihamnen till en sanitetsanstalt i Ropsten och därifrån till beredskapssjukhuset Sigtuna. De flesta i bussar med liggplatser (Inga Vita bussar). Utmärglade människospillror bars in skolbyggnader på bår. 

En del patienter transporterades direkt från kajen i Frihamnen till Epidemisjukhuset vid Roslagstull. Ibland patienter kördes först till Sigtuna och när man fastställde diagnosen så kördes patienten tillbaka till Epidemisjukhuset i Stockholm som hade så mycket bättre resurser än beredskapsjukhuset i Sigtuna.

En del patienter transporterades direkt från kajen i Frihamnen till Epidemisjukhuset vid Roslagstull. Ibland patienter kördes först till Sigtuna och när man fastställde diagnosen så kördes patienten till Epidemisjukhuset i Stockholm som hade så mycket bättre resurser än beredskapsjukhuset i Sigtuna.

Beredskapssjukhuset* i Sigtuna inrymdes i fyra skolor där: Sigtunastiftelsen som var en folkhögskola, Svenska kyrkans lekmannaskola, diakonistyrelsens anstalt för utbildning av frivilliga för kyrkligt församlingsarbete, Sigtunaskolan, ett internat för pojkar och Humanistiska läroverket, en skola för både pojkar och flickor.

Sigtuna 1945. Elsa Bach och Frida Kreuzmann från Tjeckoslovakien tittade ut genom ett fönster på Sigtunaskolan, troligen på Stora skolhemmet, nuvarande Hotell Kristina. På armarna syns de tatuerade fångnumren. 

Vårdutrustning – av förkrigskvalitet – fanns lagrad under simhallen. Simhallen och stentrappan bredvid finns kvar, till skillnad från vaktmästarbostaden Skogshöjden. Internatskolor var naturligtvis det bästa inkvateringsalternativet då de hade egna kök, flertal toaletter och tvätt- och badmöjligheter vilka saknades i ett flertal skolor som användes av Civilförsvarsstyrelsen för ändamålet.

Sträng karantän gällde i tre veckor. egentligen längre då de sista överlevande anlände 15 juli 1945. Vaktpersonal fanns utplacerad vid förläggningar och stränder. Kontroll av vattnet gjordes då Sigtunabefolkningen blev skrämda. Prover tagna vid badplatserna Blackan och Munkholmen, visade endast på förekomst av tarmbakterier således från avföring då dåtidens avlopp i Sigtuna gick orenat ut i fjärden. 

Staket och taggtråd drogs runt området och en sträng karantän gällde i tre veckor.

Det svenska flyktingmottagandet av f d koncentrationslägerfångar vid Lärbro krigssjukhus 1945–1946 har studerats i en uppsats vid Gotlands Högskola 2007 . Magdalena Andersson har studerat brev och andra dokument ur de förvånansvärt rika arkiven från Lärbro. Hon redogör bl a för bråk som uppstod bland patienterna, först vad gäller den svenska söta maten, sedan mellan olika patientgrupper, där det t ex förekom en uttalad antisemitism. Några patienter fick avföras till fängelset i Visby. Det var flera kristna och judiska patienter som dog i Lärbro. De begravdes vid Lärbro kyrka. Mosaiska Församlingen införskaffade för de judiska gravarna samma typ av stenar som finns för de som dog i Sigtuna och ligger begravda vid Norra begravningsplatsen.

Vita båten, Röda Korsets lasarettsfartyg H.M.S. Prins Carl anländer till Slite den 25 juli 1945 med 151 patienter från koncentrationslägren. Prins Carl anlöpte till Slite tvenne gånger med före detta koncentrationsfångar, som skulle placeras vid krigssjukhuset i Lärbro. Vid de båda resorna medfördes totalt 300 fångar från i första hand Bergen-Belsen. Många av dem befann sig i mycket dåligt skick och måste bäras av båten till de på Krokiga kajen väntande ambulansfordonen. 

Röda Korsets lasarettsfartyg H.M.S. Prins Carl anländer till Slite på Gotland den 25 juli 1945 med 151 patienter från koncentrationslägren. Prins Carl anlöpte till Slite tvenne gånger med före detta koncentrationsfångar, som skulle placeras vid krigssjukhuset i Lärbro. Vid de båda resorna medfördes totalt 300 fångar från i första hand Bergen-Belsen. Många av dem befann sig i mycket dåligt skick och måste bäras av båten till de på Krokiga kajen väntande ambulansfordonen. Observera det stora antalet bårar i bakgrunden.

Nästa dagligen transporterades döda utmärglade kroppar från Sigtuna och Epidemiska Sjukhuset till Judiska Norra begravningsplatsen i Solna. Bland de fanns Frimett Einhorn, egentligen Frymeta Ajnhorn från Polen som har hunnit fylla 16 år.

Vita båten, Sveabolagets M/S Rönnskär behöll under UNRRA-aktionen sin gråa färg. Det som målades på sidan var SVERIGE och Röda Korsmarkering. Samma sak gällde systerfartyget M/S Kärrskär. De båda Sveabåtarna byggdes om från lastfartyg till ett lasarettsfartyg. Lastrum blev sjuksalar.

Majoriteten av de befriade i de läger som amerikanarna befriade var inte judar. Majoriteten av de överlevande som togs Vita bussarnas aktion och UNRRA aktion inte heller var judar. Det fanns inte heller några planer att hjälpa den gruppen som tidigt utsattes för förföljelse och som fram till april-maj 1945 varit instängda i getton och koncentrations- och arbetsläger. Jag tror inte att det är en välunderbyggd sanning över antalet judar som har kommit med "Vita bussar" - Svenska Röda Korsets räddningsaktion". Man vet inte heller eller egentligen förtiger vilka var de 1500 nazistfruar och barn som kom med de första transporterna med extra skydd av Gestapo. Det gjordes dock aldrig en större hemlighet av det och Vera Oredsson åkte till Sverige i full nazistuniformmundering av BDM (Bund Deutscher Mädel) där på vänster ärm fanns en svastika (hade hon kar den?).

I boken "Den livsfarliga glömskan" hävdar Inga Gottfarb med uppgifter från en handskriven statistik från den Judiska församlingens arkiv i Stockholm att 3 112 judar (2 983 kvinnor och 129 män) kom till Sverige genom Bernadotte-aktionen. Vidare hävdar Gottfarb att 5 112 (3 901 kvinnor och 1 211 män) judar räddades till Sverige genom UNRRA. Enligt Gottfarbs beräkningar skulle således sammanlagt 8 224 judar räddats till Sverige. Jag använder speciellt ordet "hävdar" och hoppas att nya data kan tas fram. Jag har på samma sätt svårt att hantera i många fall verben "räddades" då de flesta egentligen "överfördes" till Sverige. Som förklaring hänvisar jag till min blog där jag beskriver datum för de olika aktionerna och datumet då kriget tog slut. Boken är en riktig dokument men bör redigeras ordentligt då Gottfarb blandar ihop Vita båts aktion med Röda korsets aktion och med de som hon nämner kom med spöktågen. De som Röda korset vill så gärna ha i sin statistik de de som kom med de två spöktåg till Padborg i Danmark var många i jämförelse med de som transporterades me Vita bussar och att många av de var Dörintelsens överlevande.

En nära vän till mig, Halina Neujahr kom med Vita båten till Norrköping. Det var marinens lasarettfartyg, M/S Prins Carl. Fartyget tog ombord i Lübeck den 27 och 28 juni 180 patienter. I Sverige anlöpte det först Kalmar med de svåraste fallen och därefter till Norrköping. Där den 1 augusti togs de övriga iland, bland bars på bår Halina Neujahr. M/S Prins Carl gjorde sammanlagt fyra resor mellan resor Lübeck och Sverige. Ett antal resor gjordes mellan svenska hamnar där t.ex. patienter från Malmö med TBC-diagnos fördes till hamnen i Slite, Gotland och Lärbro sjukhuset där för att behandlas vid Lärbro krigssjukhus. .Enligt rapporten mottogs i Lübeckdetachementet under tiden 23 juni till 25 juli 1945 totalt 9 373 patienter, de flesta kvinnor från uppsamlingsplatsen i Bergen-Belsen. Till Sverige överfördes 9 273. Dessa fördelade sig på nationaliteter enligt följande:
Polacker 5 739, Ungrare 1242, Italienare 58, Albaner 4, Palestinier 23, Österrikare 60, Fransmän 2, statslösa 25, estlandssvenskar 2, Amerikaner 2, Greker 73, Letter 2, Jugoslaver 132, Britter l, Tjecker 920, Tyskar 43, Norrmän 30, Holländare 18 Spanjorer l Rumäner 845, Litauer l. Judar finns inte i statistiken. Troligen fanns judar i alla grupper inklusive "23 Palestinier" då Israel kallades vid den tiden för Palestina.

Vita båtarnas UNRRA-aktionen har alltid varit i skuggan av Vita bussarnas eller som många vill kalla den för Bernadotte-aktionen. Många överlevade berättade för mig att de kom med Bernadotteaktionen trots att de kom till Sverige med UNRRA-aktionen som varade under juni-juli 1945 kom ytterligare cirka 10 000 befriade koncentrationslägerfångar till Sverige. Det var på något sätt finare att säga så.

UNRRA-aktionen, fick det namnet eftersom den genomfördes efter en förfrågan från United Nations Relief and Rehabilitation Administration. Med UNRRA transporter kom 10-12 000 fd fångar i koncentrationslägren till Sverige och bestod av 50% judar. Med Vita Bussarnas aktion kom troligen enbart ca. 3 000 judar således 10% om man antar den höga siffran av de räddade på 30 000 eller 20% om man tar dem också för mig uppskruvade siffran på 15 000. 

I Sverige försökte man huvudsakligen marknadsföra Folke Bernaddotes aktion (även nu) för att rentvå kungahuset och Sverige från Nazistkolaboration. Winston Churchill om Sverige under andra världskriget: "beräknande själviskhet". Man ville ge Churchill Nobelpriset 1953 men han tackade nej... Nuvarande kungen gick tog studenten i Sigtuna.

Konstigt nog så vill Bernadottesläkten ihågkomma sina nazister inom den närmaste familjen. Estelle, dotter till Victoria, är uppkallad efter den pronazityske greve Folke Bernadottes fru Estelle som under sin levnad kom att träffa minst 100-talet tyska nazistledare och den nuvarande konungen är uppkallad efter sin nazistiske morbror Hubertus och så är ju även Carl Philips son född 2017 uppkallad efter nazisten Carl Walther Sommerlath som deltog i ”ariseringen”, utträngandet av judarna ur det ekonomiska livet i Tyskland. Hovets pressavdelning skrev tydligt, en gång: "Drottningens pappa har aldrig varit en del av den svenska kungafamiljen". Det stämmer och varse sig Silvia eller hennes barn är ansvariga för sin pappas/morfars nazistiska förflutna. Däremot genom att kungabarnen använde sina nazistiska förfädernas namn har man på tydligt sätt struntat i den mörka tiden. Sama sak gäller det kungens släkt med Estelle och hans tyske morfar Carl Eduard von Sachsen-Coburg och Gotha (också medlem från maj 1933 i NSDAP och SA) som dömdes för nazistisk medlöperi. Hans son prins Hubertus av Sachsen Coburg Gotha tillhörde nazismens mest framstående furstefamilj och därmed Nazitysklands elit. Därför tycker jag att hovets val av namn till de nyfödda Bernadotte uppseendeväckande.

För mig känns det hela lite konstigt, obehagligt. Man vet att knappt någon i Europa döpte sitt barn till Adolf efter andra världskriget på grund av kopplingen till Hitler (och NSDAP-nazistpartiet där Walther Sommerlath blev medlem ganska tidigt: 1 december 1934. Medlemsnummer: 3592030).

.Men detta är inte hela sanningen, statiskien över givandet av förnamnet Adolf har inte haft haft Hitlereffekt i Sverige. I Sverige såsom i Nazityskland ser man en uppgång i slutet av 1930-talet men inte en kraftig nedgång efter 1945, som i övriga Europa.

När före detta koncentrationslägerfångarna kom till Sverige var det en del i ett internationellt samarbete som ur svensk synvinkel skulle leda till ett bättre anseende. Jag lär ha minnas att Chrchill gjorde ett särskilt träffande uttalande om det.

Det var flera svenska båtar som skulle hjälpa den överlevande skaran av judar. Tidningen Expressen 10 mars 1945 berättar om att Sverige fått förfrågan att ordna transport för flera hundra tusen judar från Marseille i Frankrike till Jaffa i det blivande Israel. Vad det exakt blev av det vet jag inte. Där är däremot känt att den britiska regeringen gav sitt samtycke till aktionen.

Jag vill gärna identifiera på riktigt gruppen 1945-års räddade. Det finns nog en del arkivhandlingar i Krigsarkivet, t. ex. loggböcker och troligen även passagerarlistor från fartyg som deltog i UNRRA-aktionen. Det skulle kunna vara en ovärderlig källa till opolitisk och opartisk forskning. Vi vet att varje fartyg hade ca. 150 patienter med sig och alla resor finns registrerade.

Tyvärr, det har varit lite som i en visklek när det gäller identitet och namn på de överlevande. Lägerfångarna själva hade oftast inga identitetshandlingar. De som var talbara kunde uppge sitt namn och fångnummer. När de kom på de svenska fartygen så har de kanske registrerats på nytt och så ännu en gång när de kom iland. För många blev den sista registreringen den i böcker över de avlidna hos Mosaiska Församlingen.

Frälsningsarmén var med med nio personer i Sigtuna och tog emot patienter, överlevande judar från Bergen-Belsen. En av frälsningssoldaterna var brigadör Ragnar Åberg, som dokumenterade insatsen och sina intryck och tog många bilder.
Han skriver bland annat:
- Vid åttatiden kom som först de första två bussarna körande fram till skolhemmet. Det var inte utan att vi fick erfara något av en chock då vi fick se de första magra varelserna. De allra flesta är unga kvinnor i 17 – 20 års åldern. Samtliga kvinnor är mellan 13 och 45 år. Där kom unga flickor på 14-15 år som tillbringat sex-sju år i koncentrationsläger och som knappast minns något annan tillvaro än skräck och pina. De kom oerhört utmärglade, man kan inte tro det om man inte sett, men snart ändrades de flestas utseende. Rekordet torde väl innehas av en kvinna som efter ett par veckor ökat i vikt med 22 kg.

Flickor och kvinnor placerades i beredskapssjukhusets olika skolbyggnader, Om man tittat på de snart 75 år gamla läkarkorten ser man ofta namn på byggnaderna såsom Backa, Berga och Sandvreten. SSHL är beläget på den västra kullen i Sigtuna, på samma plats där SHL tidigare låg. Det finns sju elevhem, tre pojkhem och tre flickhem, samt ett elevhem för både pojkar och flickor i årskurs 7–9. Pojkhem: Midgården, Backa (f.d. Tallåsen), Sandvreten. Flickhem: Berga, Skoga, Haga. Blandat: Herrgården.

Flickor och kvinnor placerades i beredskapssjukhusets olika skolbyggnader, Om man tittat på de snart 75 år gamla läkarkorten ser man ofta namn på byggnaderna såsom Backa, Berga och Sandvreten. Här listan av patienter från SandvretenI

Från dödslägret i Belsen har en liten procent av överlevande, utpinade, utmärglade människor, vilka dödsmaskinerna ej fick tid att avliva, kommit, för att genom svensk samaritgärning återfå fysisk och om möjligt psykisk hälsa. En del av dessa har kommit till oss i Sigtuna - skrev tidningen lokalbygden. Där slutar deras rapportering. I det här mörka stora fältet ligger rader av "1945 års räddade" som dogi Epidemisjukhuset vid Roslagstull och  i Sigtuna. De vita blocken markerar de 6 tomma platser som lämnades kvar på gravfältet. Detta är Justyna Bambas och mitt projekt för det framtida Monumentet där. Egentligen en markering, en klar koppling av de döda i Sverige och de 6 000 000 mördade i de 6 förintelsenlägren. De 6 stenar av ljust granit markerar släkten till de flickor och kvinnor som ligger begravda där. Föreningen Förintelsens Minne kommer att fortsätta arbetet med de osynliga gravstenarna. Förutom det vill vi berätta deras livshistoria som ofta inbegriper deras föräldrar och syskon som mördades i de 6 utrotningsläger som har markerats symboliskt på de 6 tomma platser. Vi hoppas att denna tillfälliga installation ersätts snart med värdiga 6 stenblock med namn - AUSCHWITZ, BELZEC CHELMNO MAJDANEK SOBIBOR och TREBLINKA.

Från dödslägret i Belsen har en liten procent av överlevande, utpinade, utmärglade människor, vilka dödsmaskinerna ej fick tid att avliva, kommit, för att genom svensk samaritgärning återfå fysisk och om möjligt psykisk hälsa. En del av dessa har kommit till oss i Sigtuna. Även däri ser vi en stor uppgift för vår stad med dess rika möjligheter både när det gäller lämpliga lokaliteter och en underbar rogivande natur. skrev lokaltidningen Sigtunabygden. Vidare skriver tidningen att Sigtuna inte längre bör kallas »Ungdomsskolornas stad» utan snarare »De sjukas stad», men betonar ändå vilken dramatisk förändring ankomsten till Sigtuna måste utgöra för flyktingarna.

* Införande av beredskapssjukhus och vårdinrättningar för flyktingar i Sigtuna

Kungl. Medicinalstyrelsen hade vid den här tiden det övergripande ansvaret för organiseringen av vården och påverkade i högsta grad utformningen av vårdmöjligheter i Stockholm. De ansvarade även för inrättandet av beredskapssjukhusen med mera och över vaktade att arbetet fungerade så effektivt som möjligt. I syfte av underlätta arbetet på beredskapssjukhusen publicerade styrelsens beredskapsavdelning år 1944 en övergripande handledningsmanual om bland annat beredskapssjukhusen organisation. Dessa vårdenheter skulle underlätta krigsorganisationen i Sverige och i guiden görs en sammanställning av enhetens åtagande enligt lagen om krig och vård. Kungl. Medicinalstyrelsen delgav beredskapssjukhusen allmänna direktiv men även individuella enskilda mer detaljerade direktiv. Direktiven innefattade bestämmelser om iordningställande, hur driften skulle ske, vilka patienter som skulle vårdas på de olika sjukhusen, hur rapportering, transporter med mera skulle ske. De orter som valdes ut för etablering av beredskapssjukhus var tvungna att uppnå flera krav, både såväl strategiska och praktiska. De strategiska kraven innebar att sjukhuset skulle vara lämpligt placerat för att kunna ta emot skadade, samtidigt som att det inte skulle riskera att slås ut i ett tidigt skede av kriget. De praktiska kriterierna var att det på orten redan skulle finnas ett större sjukhus med kapacitet att vårda 400 patienter och att det skulle finnas möjlighet att inrätta sängplatser för 1200-1300 patienter. Vårdinrättningarna som inbegreps i beredskapssjukhuset skulle fungera som en enhet och huvudsakligen styras från kärnhuset även om annexlokaler av praktiska skäl placerades en bit bort från sjukhuset.

Det inrättades beredskapssjukhus på flera ställen bl.a. ifall kriget skulle komma till Stockholms och sjukhusen därifrån måste evakueras., förlades ytterligare en vårdinrättning för flyktingar. 

Allt skulle ske mycket snabbt. Det kom flyktingar till Sverige från alla håll. Till exempel, den 19 april år 1945 fattades ett beslut av Kungl. Medicinalstyrelsen att ett av Sveriges beredskapssjukhus skulle etableras i Växjö. Direktören för Sankt Sigfrids Sjukhus mottog denna order den 3 maj och skulle enligt vissa uppgifter ansvariga haft endast 24 timmar på sig att verkställa beslutet. 

Beredskapssjukhusens iordningställande skulle visserligen ske väldigt snabbt, men enligt manualen skulle alla nödvändiga förberedelser redan vara gjorda för att kunna tjäna i den nya kapaciteten. Beredskapssjukhusen gavs rätten att överta andra verksamheters lokaler för att kunna fungera på bästa sätt. Den rättigheten utnyttjades i Växjö, då sjukhuset övertog den kommunala flickskolans lokaler för att kunna göra plats till att vårda 132 flyktingar med epidemiska symptom.

Kungl. Medicinalstyrelsen beredskapsavdelningen, Handledning rörande expeditionstjänsten m.m. vid beredskapssjukhus Ivar Haeggströms boktryckeri, Stockholm, 1944 s. 11-15. 45 Landstingsarkivet Kronoberg, Skrivelser från kungliga medicinalstyrelsen 1944 -45 S:t Si

A dusze tych Józków, Jaśków i Franków bogate; dopiero je życie zuboży - Janusz Korczak

Fotografia: Dworzec Petersburski w Warszawie. Janusz Korczak wyjeżdżał stąd pociągiem do Małkini na kolonie Michałówka.

„Cztery tygodnie spędzają dzieci na koloniach letnich... Są to dzieci, z którymi mama nie pozwalała się bawić, bo mogą popsuć Jurka: nauczyć go bić się, gwizdać na palcach, mówić psia krew i nos rękawem wycierać. A dusze tych Józków, Jaśków i Franków bogate; dopiero je życie zuboży”.
Janusz Korczak. Józki, Jaśki i Franki, Warszawa, 1911 r.

Współpracę z Towarzystwem Kolonii Letnich rozpoczął Korczak w 1904 jako wychowawca (dozorca - bo tak wtedy nazywano wychowawców!) na koloniach w „Michałówce”. Te kolonie były w miejscowości Daniłowo-Błędnica, w pobliżu stacji Małkinia.

Pierwsze wydanie opowiadania o koloniach w Michałówce było zatytułowane:

„Michałówka“.

(Kolonja dla dzieci żydowskich),

(Z notatek dozorcy)

i drukowana w odcinkach z tygodniku Izraelita od 7 października 1904, to znaczy dwa miesiące po zakonczeniu ostatniego turnusu.  Izraelita R.39, nr 41 (7 października 1904).

W „Wilhelmówce”, innym ośrodku kolonijnym dla polskich chłopców ufundowanym przez spadkobierców Wilhelma Raua, przemysłowca warszawskiego – sprawował Korczak również opiekę medyczną.

Janusz Korczak przejeżdżał przez most na Bugu do Małkini (zwany warszawskim) w 1904 i w 1942 roku. - To była droga na kolonie Michałówka i do Treblinki. Michałówka była na 4 km północ od stacji Małkinia A(czyli nad zaznaczonym na mapie z lat 40-tych, garnizonem niemieckim G. Stacja w Treblince - B, 4 km na południe od Małkini. Most przez Bug - C.