Thursday, September 2, 2010

1 september för 71 år sedan vid Westerplatte



Fredag. Frihamnen i Danzig - Gdansk. Klockan närmar sig kvart i fem på morgonen den 1 september 1939. Det tyska slagskeppet Schleswig-Holstein som kom på ett sk vänskapsbesök skymtar i hamnen trots höstdimman, allt nära Westerplatte en polsk halvö nära den fria staden Gdansk. Det är fullständigt tyst och mörkt då solen går upp först 4.50.

Tystnaden bryts dock abrupt klockan 4.45 av en våldsam knall, inte alls vänskaplig som följs av en våldsam explosion. Fler explosioner följer och snart har den lilla polska halvön Westerplatte förvandlats från en lummig och sömning landskap till en fruktansvärd krigsskådeplats.

Fakta: Klockan 4.30 sattes det tyska slagskeppet "Schleswig-Holstein" i larm-beredskap. Klockan 4.43 skrev man i fartygets loggbok: vi går mot Westerplatte (Schiff geht zum Angriff auf Westerplatte vor). Klockan 4.45, genom beskjutning av Westerplatte startade Tyskland andra världskriget.
Samtidigt, klockan 04:40 attackerade tyska Luftwaffe den polska staden Wieluń, som då förstördes till 75% och 1,200 personer dödades, huvudsakligen civila.

Vid 10-tiden på förmiddagen samma dag höll Hitler ett berömt tal i Riksdagen där han, iklädd den enkla fältgrå uniform som skulle bli hans kännetecken under krigsåren, åter visade prov på vem han var – en lögnens mästare – när han bedyrade sin fredskärlek, sitt ändlösa tålamod med de gränsintermezzon som p g a Polens aggressivitet drabbat Tyskland och hur nu polsk militär börjat beskjuta tyskt territorium.....
Sedan 05.45 imorse besvarar vi elden och från och med nu kommer bomber att besvaras med bomber… Jag har därför åter dragit på mig den rock som för mig själv var den heligaste och dyraste. Jag kommer bara att ta av den efter segern – eller jag kommer inte att uppleva detta slut”.

Det har gått 71 år efter och så är det på årsdagen av krigets början lika tyst i den svenska massmedian som vid Westerplatte strax innan kriget startade.

Sunday, August 29, 2010

Fårö




Det gick i ett huj att passera sundet mellan Gotland och Fårö. Inga väntetider. På vägen tillbaka såg vi dock vägskyltar som vittnar om den täta sommartrafiken och köer till färjan. Härifrån tar ca. 1.5 timme att komma över sundet stod på en skylt några kilometer norr om sundet.

I Fårö kyrka finns kuttavlan som berättar om den dramatiska händelsen då 15 sälfiskare från Fårö gled iväg på ett isflak och efter 2 veckor nådde svenska fastlandet (Stockholms skärgård.

Linné var fascinerad av tavlan med händelsen från 1603 och beskrev den noggrant och även översatte den danska texten. Fiskare åt bara en själ (säl) de har fångat innan isen brast.

Gotland Kalkriket - St:Olofsholm och Kyllaj










Landet i nordost, mellan Fårösund och Slite Kallas för Kalkriket. Här har kalkbrsom var helt folktomma tillhörde de starkaste naturupplevelserna på Gotland. Brytning och bränning pågått sedan 1500-talet.

Här vandrade vi (dvs körde) sista dagen på Gotland.

Både Kyllaj med underbara rauker runt Strandriddaregården (4 nedersta bilder) där Linné övernattade och St:Olofsholm näset mellan Aurskallsviken och Hideviken blev våra favoriter i denna del av Gotland.

När man kör på de gotländska vägarna ser man ofta milstolpar i sten. De första sattes under drottning Kristinas tid. Redan på den tiden fanns samma problem som nu med taxibilar från Arlanda. Kuskar tog olika betalt för samma sträcka. De olika priserna skyldes på avstånd som varierade starkt, trots samma sträcka. Drottning Kristina skrev då i en förordning att vägarna på Gotland skall mätas med snören så att alla mil blir lika långa och skall 6 tusen famnar göra en mil och vid var mil uppsättes vissa stenar och kännemärken den resande man till rättelse...
6 tusen famnar motsvarar 10 688 meter. Jag undrar om det var början till den nuvarande svenska milen?
I en senare förordning fastställde man milstoloarnas placering och utformning. Till stenhuggeriernas glädje skulle de finnas vid varje hel-, halv- och fjärdedelsmil.Man fastställde att allmänna vägar skulle vara 10 alnar (6 meter) breda.
Man säger att alla vägar leder till Rom. På Gotland leder alla vägar ifrån Systembolaget. Jag är nog först med den resonemangen som grundar sig att sk nollstolpe finns vid Stora torget, nu inmurad i Systembolaget.
På bilden nederst på sidan står det 4 mil - således är det ca. 45 km till Systembolaget i Visby...
Förutom milstenar och väghållningsstenar med inristat namn av den ansvarige för vägsträckan står lite varstans stora, ca. 120 cm höga stenkors där korsets armar sammanfogas av "stenhjul". Ofta var de en typ av varningsmärken, typ här hände något hemskt. Därför stannade jag aldrig vid de utan körde vidare.

Bra sajt som jag upptäckte efter min Gotlands resa:
www.guteinfo.com

Vindkraft på Gotland







Att det blåse på Gotland så har vi redan erfarit det på ditresan då det blåste 20-25 m/sek. Därför har man använt sig just av den energin i ett par hundra år. På översta bilden lutar jag mig mot vinden på en "klint" i närheten av Visby.

Gotland Marknad i Slite





Gotland och Andra världskriget

Irgangs grav

På Lärbro kyrkogård finns 45 namngivna krigsgravar varav 9 är judiska. Bland dem Jakob Irgangs som dog 11 månader efter ankomsten till Sverige med UNRRAs Vita Båtar. Den första judiska patienten som begravdes var dr. Henrik Zierer. Zierer dog ombord på den Vita Båten HMS Prins Carl under resan mellan Malmö och Gotland. Först vårdades Zierer på beredskapssjukhuset i Magnus Stenbocksskola i Helsingborg.

Baksida på Irgangs Inreseuppgift-kortet

Jakob Irgangs Inresekort- Inreseuppgift. Han kom först till beredskapssjukhuset till Malmö och flyttades därefter till Lärbro krigssjukhus.

Den första judiska patienten som begravdes var dr. Henrik Zierer. Zierer dog ombord på den Vita Båten HMS Prins Carl under resan mellan Malmö och Gotland. Först vårdades Zierer på beredskapssjukhuset i Magnus Stenbocksskola i Helsingborg.



De sjuka på krigssjukhuset

Lärbro kyrka är en av Gotlands största och är karaktäristiskt med sitt oktogonformat torn (Helgeandsruinen i Visby har också den ovanliga formen). Kyrkan har en rikt huggen västportal. Kor och långhus är från 1200-talet. Rester från en 1100-talskyrka återfinns i nordportalen samt i sakristitympanon. Kastal från 1000-talet. Kalkmålningar 1200-tal. Altarskåp 1400-tal. Stol 1200-tal. Dopfunt 1600-tal. Predikstol 1718. Kyrktornet som ser krenelat ut ursprungligen var högre. Det skadades vid en storm 1522 så svårt att den översta våningen togs bort varför man nu använder kastalen bredvid som klocktorn. Den vikingatida kastalen står alldeles bredvid tornet. Israel Kolmodin, som skrev skolavslutningspsalmen Den blomstertid nu kommer, brukade promenera från prästgården förbi Ganns kyrkoruin till Hångers källa. Han inspirerades därvidlag, och kanske bidrog kastalen till stämningen. Förmodligen bygger melodin på en gammal folkmelodi.  

Andra världskrigets spår visar gravar från tidigare fångar från koncentrationsläger som Sverige tog emot för vård i krigets slutskede. Gravarna, 45 stycken, där merparten var polska medborgare uppdelades i 36 kristna och 9 judiska gravar. Tidigare var gravar mycket enkla. Numera har den judiska församlingen och den polska regeringen "satsat stort" med nya gravstenar, kors och minnes-stenar. Man undrar naturligtvis hur har de hamnat här. Vid 2:a världskrigets utbrott beslutades att uppföra ett krigssjukhus i Lärbro samhälle.Arbetet påbörjades 1939 och avslutades 1942. Sjukhuset var då Sveriges största och modernaste i sitt slag. Sjukhuset omhändertog såväl militär som civil personal och fungerade delvis också som civil vårdcentral. År 1944 mottog sjukhuset ett stort antal baltiska flyktingar. Tyvärr, vet jag väldigt lite om de. År 1945 fick sjukhuset i uppdrag att vårda tyska soldater som flydde i samband med kapitulationen. Ungefär vid samma tidpunkt kom med röda korsets omsorg ett stort antal koncentrationslägersfångar vika befriats från lägren i Bergen-Belsen och Auschwitz. Man vet att de olika etniska grupperna placerades i skilda salar. Greker var lagom förtjusta att bli placerade med italienarna. Händelserna 1945 är de mest dramatiska i sjukhusets historia. Efter krigslutet den 25 juli 1945 anlände ett Rödakorsfartyg med 151 patienter komna från 17 länder och den 29 juli anlände ytterligare 150 patienter. Sammanlagt anlände ca 500 koncentrationslägerfångar. 
 
På Lärbro kyrkogård finns 45 namngivna krigsgravar varav 9 är judiska. Lärbro Hembygdsförening har gjort ett litet museum, med sjukhusbäddar och utställning av autentiska dokument och foton som beskriver den gångna verksamheten. 


ORP Batory, ett polskt fartyg som lyckades ta sig från av Tyskland ockuperade Polen och hitta fristad i Sverige. HMS Ragnar "såg till" att ORP Batory kom undan tyska minsveparen Grille. Här har Batory bogserats från Klintehamn till Visby (oktober 1939). Därefter förflyttades ORP Batory till Stockholm och återlämnades till Polen efter kriget.

Även polska flygare kom till Gotland i början av kriget.






Gotland rouker




Många som förknippar Gotland med rauker, på Fårö finns dock världens största raukfält. Rauker är det som blivit kvar sedan den mjukare delen av kalkstenen nötts bort av havets vågorna under miljoner år.


Tittar man närmare på raukerna så ser men tydligt förstenade korallerna och andra fossiler.

Gotlands mest kända rauk är Hoburgsgubben, en rauk som i en viss vinkel och med livlig fantasi nästan ser ut som ett huvud därav namnet. Några klottrare som saknade den målade en gul näsa och ett ögonpar på gubben. Hoburgsgubben ligger på Hoburgen, så långt söderut man kan komma på Gotland. Själva gubben är uppbyggd av revkalksten som tillhör Sundreformationen. Sundreformationen avsattes under sen Ludlow och tillhör den allra yngsta berggrunden på Gotland. Till Fårö fyr (där finns också mindre rauker), allra längst norrut på Gotland är det cirka 179 km från Hoburgsgubben.

Andra rauker hittas i Linnés spår på Kyllaj och St:Olofsholm.