Saturday, April 10, 2021

Rhodos, Korfu, Tsatziki och Förintelsen

Urklipp ur WJC förteckning  
Listan från UNRRA



Från Rhodos Warnon Varnon Laura.


Från Rhodos



Fånge-kort av de manliga representanter av familjen Varnon. Man kan lätt avläsa deras öden trots att koncentrationsläger namn står som förkortningar. Deras första läger var, liksom Lauras KL: Au - Auschwitz.


Rhodos tillhörde mina favoritresmål. En gång i början av sjutiotalet semestrade jag där med min blivande fru. Vi åt på en grekisk restaurang i Rhodos Gamla stan. Ägaren till stället hörde att vi pratade polska och jag hade en Haj bokstav och min festmö en Davidstjärna hängande runt halsen. Vi började tala om den mörka tiden utan att behöva deklarera vem vi var. Mannen överlevde Förintelsen, en av de få från Rhodos. 1673 judar från Rhodos deporterades till koncentrations- och dödslägren såsom Treblinka och Auschwitz. Grekiska judar skickades bl.a. från Auschwitz 1944 för att sortera skrot och rengöra tegel i det som återstod av Warszawas Ghetto efter upproret i april 1943. En del av de befriades under Warszawa upproret i augusti 1944.

Tack vare den judiska mannen fick vi besöka synagogan Kahal Shalom, Greklands äldsta bevarade synagoga, byggd på 1570-talet av sefardiska judar som flydde hit från Spanien. Där finns en lista på de judiska Rhodos familjer som deporterades till Auschwitz. Av 1673 deporterade överlevde endast 151.

En månad innan Rhodos-deportationen ägde rum, den 9 juni 1944 deporterades 1795 Korfu-judar av den grekiska polisen(!). Få lyckades fly till byarna och gömdes där av vänner. Korfu-judarna samlades först på stadstorget och stängdes i en fästning som kallades "Ferrario". Från fästningen, mitt på natten deporterades de i små båtar och flottar till Aten.  Där internerades de i stadens fängelse, Haidari. 

Tillsammans med judar från andra platser i Grekland, såsom Rhodos, placerades alla judar i hamnstaden Pireus i boskapsvagnar i ett tåg till utrotningslägret Auschwitz-Birkenau. I Auschwitz, vid ankomsten har två tredjedelar av dem, män, kvinnor och barn, skickats omedelbart till gaskamrarna. Där såg Laura Varnon för sista gången sin mor och mormor. Få, nästan endast unga, överlevde Auschwitz och dödsmarscherna till andra läger, huvudsakligen Dachau.  Laura Varnon valdes ut i november 1944  till en sådan transport och marsch medan hennes syster blev kvar i sjukstugan i Auschwitz.  Hennes båda bröder sändes till läger i Österriket. Vid krigslutet fördes de vidare från Dachau till Bergen-Belsen. Laura Vernon, Codron Lora, Hasson Elsa, Surmani Sara från Rhodos och Mustaki Ester från Korfu befriades den 15 april i Bergen-Belsen och kom till Sverige med Vita Båtar.
Laura Vernon berättade att hon var hela tiden efter att träffa någon bekant från Rhodos men alla kvinnors ansikten såg likadana ut efter många månader av undernäring.  Hon sökte särskilt sin mammas familj Cohen, Hasson och så Vernon.
Laura Varnon blev patient på Lasarettet i Lund. Därefter kom hon till lägret Kummelnäs på Värmdö. Laura lämnade Sverige för Italien där hennes bröder och farbror tog sig till efter kriget. I Italien fick hon veta att hennes syster, Stella överlevde Auschwitz of fanns i Norra Italien. Alla fyra och deras farbror flyttade till släktingen i Kongo.

Mustaki Ester från Korfu kom till Stockholm den 1 juli 1945 med UNRRAs Vita Båt S/S Kastelholm.



Mustaki Ester Läkarkort från beredskapssjukhuset i Sigtuna. Hon skriver med all säkerhet att föräldrarna är döda och syskonen är borta. 


I Sverige kände de sig rätt så ensamma de de flesta överlevande var från Polen, Ungern eller Rumänien och det var dem språk och jiddish som huvudsakligen användes.







Vad hände med de italienska/grekiska judarna som kom till Sverige med UNNRAs Vita båtar? Precis som alla andra så namnade de på beredskapssjukhusen, därefter de flesta sökte sig tillbaka till kontinenten för att söka efter sina. Laura Varnon åkte tillbaka och fann sina bröder vid liv. Alla tre åkte därefter till deras farbror till den belgiska Kongo.
Lauras vännina, Kodron Lora gifte sig i Sverige med en polsk jude, också en överlevande och bodde/bor i Stockholm.

Laura Varnon åkte tillbaka till kontinenten och fann sina bröder vid liv. Alla tre åkte därefter till deras farbror till den belgiska Kongo. Här är Lauras brors ansökan om att få hjälp. Man kan längst ner avläsa tidsaxeln från tillfångatagandet på Rhodos, genom Auschwitz och ett antal läger till befrielsen.

Rhodos tillhör ögruppen Dodekaneserna som erövrades från turkarna av italienarna 1912. Med den italienska fascismen kom raslagarna redan 1938 och de judiska barnen fick inte gå i den italienska skolan. men det var först när de tyska styrkorna anlände 1943 och 23 juli så påbörjades deportationen.

http://www.sephardicstudies.org/keridorhodeslis.html


Melo Abram deporterades i April 1944 from Thessaloniki till Auschwitz tillsammans med sin fru Leonora och troligen 5 barn. Jag hittade inte Leonora i Auschwitzregistret vilket kan innebära att hos gasades vid ankomsten och blev aldrig registrerad. Abram Melo befriades i Bergen-Belsen och kom till Sverige med en av de första Vita Båtarna. Han vårdades på beredskapssjukhuset i Uddevalla.



Man kanske bör nämna staden på fastlandet Thessaloniki som vid andra världskrigets utbrott var Greklands näst största stad och hade en judisk befolkning på ca 50 000 vilket motsvarade ca 70% av det totala antalet judar i Grekland. Deportationerna av Thessaloniki-judar pågick i 6 månader med början i mars 1943. 19 tåg med boskapsvagnar skickades österut. De flesta till dödslägret Auschwitz. Drygt 150 av de 46 000 deporterade judar överlevde Förintelsen. 2 800 Thessaloniki judar skickades i slutet av mars 1943 till dödslägret Treblinka där min släkt från Warszawa mördades under sommaren 1942. Ingen av de Thesalonikijudar överlevde. Vid en annan transport i slutet av mars kom 4 215 judar från Trakien, den delen av Grekland som annekterades av Bulgarien.  7 144 judar kom från Makedonien - igen ett område som annekterades av Bulgarien. Det är viktigt att ta upp de transporter då man brukar tala om att Bulgarien räddade sina judar. Bulgarien anslöt sig tidigt till axelmakterna. Så småningom begärde Tyskland 20 000 judar skulle deporteras. Det var bulgariska soldater som samlade judar och skickade deportationstågen (boskapsvagnarna) från Makedonien och Trakien. Däremot judar från huvudstaden Sofia skickades till bulgariska arbetsläger och på det sättet undgick Förintelsen.
En del av grekiska judar som kom till Auschwitz fördes vidare till Warszawa. Där skulle de arbeta i ruinerna av det som återstod av Warszawas Ghetto som nästan jämnades med marken 1943. Ed del befriades under Warszawa Upproret i Augusti 1944.

Direkt efter kriget anordnades ett barnhem Esther i staden Kifissia strax utanför Athen. 204 barn sändes därifrån med ett brittiskt krigsfartyg till Haifa. Alla hade giltiga certifikat. Därefter har man försökt skicka Förintelsens överlevande, många barn med Aliah Beth fartyg. 1 259 grekiska judar försökte ta sig med Aliyah Beth  fartyg till Eretz Israel. Bara ett, Gabriella har lyckats att sätta iland 40 överlevande utan att upptäckas av britter.


Greek family names that appear in the Holocaust archives: Akkos, Alchavas, Amar, Aron, Asias, Asser, Bakolas, Balestra, Baruch, Ben Giat, Besso, Cavaliero, Chaim, Dalmedigos, Dentes, Ftan, Elias, Eliezer, Eskapas, Ferro, Fortes, Ganis, Gerson, Gikas, Israel, Johanna, Koen, Kolonimos, Konstantinis, Koulias, Lemous, Leoncini, Levi, Matathias, Matsas, Minervo, Mizan, Mordos, Moustaki, Nachon, Nechamas, Negrin, Osmos, Ovadiah, Perez, Pitson, Politis, Raphael, Sardas, Sasen, Serneine, Sinigalli, Soussis, Tsesana, Varon, Vellelis, Vivante, Vital and Vitali. A plaque will be placed at the base of the monument with the family names of those lost.


Friday, April 9, 2021

Nu är det fjärde (4) Anna Andersson som ringde Föreningen Förintelsens Minne med frågor om sin mor.

Många "mödrar" berättade om perioden före juli 1945 men många berättade om det som hände med de i Sverige. Vad som deras "trosfränder" gjorde. 


Anna Andersson x 4

Anna Andersson är ett påhittat namn men de fyra kvinnor som ringde mig under 2020-2021 hade typiska, svenska för- och efternamn.

Alla fyra frågade om sina mödrar, samtliga Förintelsens överlevande.

Alla fyra bröt mot ett tidigare angivet löfte. Ett löfte som var ofta tvådelat, att inte söka sina rötter och att inte överföra informationen om deras judiska rötter till nästa generation.

Inte bara att deras rötter var judiska. Det handlade om deras koppling till Förintelsen. Den skulle inte vara med.

"Anna Andersson x 4" mödrar kom till Sverige vid krigslutet, tre med Vita Båtar en med ett tåg till Padborg.

Problemet, situationen med att förtiga sin härkomst är inte ny. För oss, andra generationen födda i Polen var det judiska och allt det som kunde kopplas till Förintelsen ofta ett tabu ämne. Inte att förtiga helt men inte heller att ta upp.

År 1995 har jag haft ett antal liknande samtal. Då var det "mödrarna" som ringde. Det var inte ett samtal, det var mera en konstigt bikt. Det handlade om en 'bekännelse' men inte en syndabekännelse. Det fanns en inre tvång att efter åratal av en slags förnekelse, en påtvingad glömska äntligen få berätta sanningen för någon. Synden fanns, det handlade dock om att de har förtigit det i 50 år. Burit ensamma den tunga bördan i 50 år. Burit på skam som de inte var skyldiga till.

Det var ett slags själavårdande samtal där jag fick huvudsakligen lyssna. Ibland säga enstaka ord så att de visste att jag lyssnade och var med de. De förväntade sig varken råd uppmuntran eller förmaningar bara att någon, en enda person skulle slutligen få veta det de i åratal inte vågade att berätta. Inte för sina barn, inte för sina make, inte för en vän. De behövde någon som stod utanför men samtidigt förstod de fullständigt. För de var det en själavårdande samtal.

Min fru kallade de samtalen för Monumentlinjen då "bikten" började i samband med projektet Namnmonumentet som jag startade 1994. Hon angav det bl.a. som orsaken till vår skilsmässan.

Många "mödrar" berättade om perioden före juli 1945 men många berättade om det som hände med de efter att de har kommit från läger Sverige. Vad som deras "etablerade trosfränder" gjorde.  Då var det ett riktigt tabu ämne. Alla de övergrepp som flickorna utsattes för i Sverige. Hur skall jag hantera det? 

I Läkartidningen som utkom 1998 läste jag en artikel av dr. Margareta Sundström som var underläkare på beredskapssjukhuset i Norrköping när de Vita Båtarna la till hamnen där. 
Hon skrev: Berättelser om övergrepp. Det var alltså endast kvinnor, mest unga flickor, som jag fick på min lott. Alla var amenorroiska, och hade varit så under lägertiden. Jag skrev journaler på samtliga, och ju mer vi lärde känna varandra, desto mer fick jag höra om den fruktansvärda lägertiden, om alla övergrepp, inte minst sexuella, som de utsatts för av lägervakterna.


9 days before WWII started, Korczak wrote this letter. It confirms his plans for an Aliyah to Eretz Israel

9 days before WWII started, Korczak wrote this letter. It confirms his plans for an Aliyah to Eretz Israel

The letter above is written by Korczak to his close friend, Zerubawel Gilead living in the kibbutz Ein Harod. 

It is a letter in which, among other things, Korczak mentions the new book he is planning to write "King David the Second", a kind of a continuation of "King Matt the First". In his planned book, there will be a minister of fun and games for children. He says that the children in Ein Harod should learn how to make kites! 

At the end of the letter, Korczak mentions that he spent one month, July, at the village. It means together with the orphanage children in Goclawek at Rózyczka camp. In the next sentence, he writes that he does not want a reply to this letter as he hopes to meet in person. This sentence is clearly confirming his plans for an aliyah. This is written just 9 days before the start of WWII. It is obvious that it is Korczak that is going to travel to his friend, Zerubawel Gilead, and not vice versa as Zerubawel Gilead just left Poland after being there on his mission there for 19 months. He returned on the eve of the war. Korczak is not mentioning the war and there is no information about the war in the Korczaks newspaper Maly Przeglad which appeared also on the first day of WWII, September 1st, 1939. It is also known that in 1937 Korczak asked the committee of Ein Harod kibbutz to issue a letter confirming that Korczak will be employed at the kibbutz as responsible for the daycare house for the children. So it is most likely that Korczak was on his way to Erec Israel when WWII started.

Zerubawel reminisces in his book that when he went to Korczak in Warsaw to congratulate Korczak on his book, he received the reply:
I wrote 'The Stubborn Boy' now – in these times, when cruelty and spiritual slavery weaken us, when the Nazi madness is rising around us. I wrote it so the children growing up today knew that there are also other men in the world, men who have sacrificed and keep sacrificing their lives not to destroy other men, but to enrich and ennoble the human being".














Thursday, April 8, 2021

From the Research Group of Swedish Holocaust Memorial Association - An Important Note to the Archive Researchers - Names starting on "Ł" are often Registered as "Z" or/and changed to "Ż".

Message to take home

If you are looking for the persons with the names that starts with Polish L with the stroke = Ł look in the box with Z.

Child from Ravensbrück that arrived most probably with White buses got her card placed at Z instead of L or Ł.

Numerous persons with the names that starts with Polish L with the stroke = Ł are not in the box that includes L and Ł but in the box with Z, Ź and Ż. Here picture from the Swedish National Archives.

The Polish alphabet is the script of the Polish language, the basis for the Polish system of orthography. It is based on the Latin alphabet but includes certain letters with diacritics: the kreska or acute accent (ć, ń, ó, ś, ź); the overdot or kropka (ż); the tail or ogonek (ą, ę); and the stroke (Ł, ł).

The Polish alphabet has 32 letters, nine of which are unique. Considering that some of the letters form digraphs and even one trigraph, this adds up to a total of 17 signs, which you’ll unfortunately have to learn by heart. On the other hand, once you know them all, you’ll be able to pronounce any Polish word.

Over the years and with the help of a few diacritic signs (like the ogonek , the kropka , and the kreska) Polish has developed all the necessary letters for its specific needs: 
Ą, Ć, Ę, Ł, Ń, Ó, Ś, Ź, Ż.

The Polish alphabet is based on the Latin alphabet but includes certain letters with diacritics: the kreska or acute accent (ć, ń, ó, ś, ź); the overdot or kropka (ż); the tail or ogonek (ą, ę); and the stroke (Ł, ł). L with stroke Ł causes often problems in Swedish and probably other archives using Swedish or English alphabet. Ł is marked on the photo above and is following L in the Polish archives arranged according to the sequence in Polish alphabet.








Łuczkowska was found not at L but at Z as if her name was Żuczkowska. Both names do exist in Polish.


Łukomska Józefa was found not at L but at Z as if her name was Żukomska.




We note that the Polish and Russian writing of the names on various documents has led to the erroneous alphabetical categorization of documents under the letter "Z". Researchers looking for the names starting with "Ł" would not be able to find them as they were placed under "Z".

The letter “Ł” in Polish was often interpreted as the letter “Z”, as illustrated in the examples below. Sometimes it was even visibly changed from "Ł" to "Z" on the document.

Similarly, the same problem occurs with respect to Russian last names starting with a using "L".



Russian names starting with "Ł" as above "Łazarenko" are also found at Z when using Latin alphabet.


Russian names starting with "Ł" as above are also to be on file at Z when using Latin alphabet.


Message to take home
If you are looking for the persons with the names that starts with Polish L with the stroke = Ł look in the box with Z.




Polish names starting with  Ł:

(Polska efternamn som startar med Ł i alfabetisk ordning):

1. Łabęcka (5)
2. Łabęcka-Koecher (1)
3. Łabęcki (7)
4. Łabędzka (1)
5. Łabędzki (1)
6. Łabiszewska (1)
7. Łabiszewski (1)
8. Łacińska (3)
9. Łaciński (4)
10. Łącka (2)
11. Łącki (2)
12. Łączewska (11)
13. Łączewski (9)
14. Łączkowska (3)
15. Łączkowski (1)
16. Łączyńska (4)
17. Łączyński (3)
18. Łada (16)
19. Ładyńska (3)
20. Ładyński (4)
21. Łaguna (26)
22. Łakoma (2)
23. Łąkowska (1)
24. Łąkowski (1)
25. Łanowska (1)
26. Łapa (4)
27. Łapaj (2)
28. Łapczyńska (1)
29. Łapicka (2)
30. Łapicki (1)
31. Łapińska (3)
32. Łapiński (4)
33. Łapuć (7)
34. Łaska (2)
  35. Łaski (2)
36. Łastowska (1)
37. Łastowski (3)
38. Łaszcz (2)
39. Łaszczyńska (7)
40. Łaszczyński (5)
41. z Zaborowa Łaszewska (1)
42. Łaszewska (2)
43. z Łaszewa Łaszewski (2)
44. Łaszewski (2)
45. Łaszkiewicz (1)
46. Łata (3)
47. Łatkiewicz (4)
48. Łatocha (2)
49. Ławczyńska (1)
50. Ławczyński (1)
51. Ławnik (2)
52. Ławrecka (1)
53. Ławrecki (1)
54. Ławryszew (1)
55. Ławryszewa (1)
56. Łazarczyk (9)
57. Łaźniewska (6)
58. Łaźniewski (12)
59. Łazowa (1)
60. Łazowska (1)
61. Łazowski (1)
62. Łazowy (2)
63. Łebińska (2)
64. Łebiński (2)
65. Łebkowska (15)
66. Łebkowska vel Łepkowska (12)
67. Łebkowski (13)
68. Łebkowski vel Łepkowski (20)
  69. Łęczycka (7)
70. Łęczycki (7)
71. Łęgowska (3)
72. Łęgowski (3)
73. Łempicka (47)
74. Łempicki (49)
75. Łempińska (1)
76. Łepak (4)
77. Łepik (4)
78. Łępińska (1)
79. Łępiński (1)
80. Łepkowska (39)
81. Łepkowska vel Łepak (1)
82. Łepkowski (39)
83. Łepkowski vel Łebkowski (2)
84. Łepkowski vel Łepak (2)
85. Łęska (4)
86. Łęski (4)
87. Łochocka (1)
88. Łochocki (1)
89. Łochowski (1)
90. Łojek (4)
91. Łojewska (1)
92. Łokietek (24)
93. Łoniewska (19)
94. Łoniewska vel Łuniewska (3)
95. Łoniewski (23)
96. Łoniewski vel Łuniewski (2)
97. Łopacińska (19)
98. Łopaciński (20)
99. Łopacka (7)
100. Łopacki (7)
101. Łopata (2)
102. Łopatecka (1)
  103. Łopatecki (1)
104. Łopatowska (1)
105. Łopatowska vel Opatowska (1)
106. Łopatowski vel Opatowski (1)
107. Łoś (2)
108. Łosiński (1)
109. Łoska z Łosia (1)
110. Łosowska (1)
111. Łosowski (1)
112. Łowicka (4)
113. Łowicki (5)
114. Łożyńska (1)
115. Łożyński (1)
116. Łubieńska (2)
117. hrabia Łubieński (1)
118. Łubieński (1)
119. Łubińska (2)
120. Łubiński (2)
121. Łucka (1)
122. Łuczak (9)
123. Łuczkowska (1)
124. Łuczkowski (1)
125. Łuczyńska (2)
126. Łuczyński (2)
127. Ługowska (17)
128. Ługowski (14)
129. Łukasiak (12)
130. Łukasiewicz (28)
131. Łukasik (3)
132. Łukasik - Rączka (1)
133. Łukasińska (2)
134. Łukasiński (2)
135. Łukaszewska (3)
136. Łukaszewski (1)
  137. Łukomska (2)
138. Łukomski (2)
139. Łukoska (11)
140. Łukoska vel Łukowska (11)
141. z Łukoszyna-Borków Łukoski (1)
142. Łukoski (9)
143. na Łukoszynie Łukoski vel Łukowski (2)
144. Łukoski vel Łukowski (16)
145. Łukowicz (2)
146. Łukowska (50)
147. z Karwosieka Łukowska (1)
148. Łukowska vel Łukoska (13)
149. Łukowski (47)
150. Łukowski vel Łukoski (17)
151. Łuksiewicz (1)
152. Łuniewska (1)
153. Łuniewski (3)
154. Łuszczewska (5)
155. Łuszczewski (9)
156. Łyko (2)
157. Łykowska (1)
158. Łykowski (1)
159. Łyś (2)
160. Łysakowska (7)
161. Łysakowski (11)
162. Łyszcz (2)
163. Łyszkiewicz (3)
164. Łyszkowska (5)
165. Łyszkowska-Pawłowska (1)
166. Łyszkowski (10)
167. Łyżwa (9)

Jewish painter - Tamara Łempicka


Wednesday, April 7, 2021

Skadade fåglar bör inte bygga ett bo tillsammans - Om Förintelsens Överlevande

 


Idag, tre timmar efter att jag började skriva artikeln om att skadade fåglar bör inte bygga ett bo tillsammans så kom det två ringduvor till min balkong, mitt i Stockholm. De var friska, vakar, inte skadade, njöt av enskildheten och parade sig ett antal gånger. Ruvningstid 15-17 dagar, flygfärdiga 3-4 veckor.


Lyckligt bröllop (?) på Cypern.


Sommarläger Cypern i bakgrunden brittiska flottan och osynlig Eretz Israel.

Sommarläger Cypern i bakgrunden en osynlig Eretz Israel.


Vinterläger


Vinterläger
Precis som i Warszawa och Lodzgetto var olika delar av lägret sammanbundna genom broar.

Vinterläger och Förintelsens överlevande med barn födda bakom ett brittiskt tagtråd.


Från Cypern till Eretz Israel - inom den tilldelade kvoten.

Från Cypern till Eretz Israel - inom den tilldelade kvoten. troligen november 1947.



Jag minns inte varifrån jag har hört ett talesätt att Skadade fåglar bör inte bygga ett bo tillsammans. Samtidigt finns ett annat ordspråk att Lika fåglar flyger gärna tillsammans. Hur som helst så associerade jag de till bilden ovan, ett konstverk från det brittiska lägret på Cypern. Tusentals Förintelsens överlevande fördes dit när de var på väg till Eretz Israel eller deporterades därifrån. Bland de drygt ett tusen från Sverige.

Jag har under de senaste 30 åren pratat med flertalet av de. Numera får jag ständigt ny information från deras barn, Andra generationen.

Svårt att skriva. Ämnet är stort bara i Sverige. Allt från berättelser av unga flickor som "fick plats" hos etablerade judiska familjer i Sverige där de utnyttjades på alla (!) sätt och de flickor som var bara 18 och gifte sig med svenska pojkar som stod vid staketet av beredskapssjukhusen. 

Inte heller de som lämnade Sverige för Israel eller de som stannade inom Diasporan hade det lätt.

Många av överlevande som kom till Sverige var födda 1928-1933, flera ännu yngre såsom gruppen Kinderheimsbarn. Födda t.ex. 1930 betyder att de var 9 år gamla när kriget bröt ut och 15 år gamla när de befriades och 17 år gamla när de sattes på nytt i ett läger på Cypern.

Som en av de sa till mig, vi var som en enda familj, vi hade inga föräldrar, ofta inga syskon. De första par bildades redan i Sverige. De reste tillsammans bort från Europa, den största judiska begravningsplatsen där 6 000 000 judar mördades.

Över 2 000 barn föddes i lägren. Många fick komma till Israel genom brittiska inresecertifikat i slutet av november 1947. Det var ett helt fartyg med familjer med bebisar och små barn. Antalet kan verka högt men det fanns över 50 000 fångar i 12 läger där. De flesta i fertil ålder.

Många äktenskap som ingåtts på Cypern eller strax efteråt i Israel var lyckliga, många inte fast de höll livet ut.