Som nämndes tidigare var året 1995. 50 året sedan andra världskriget tog slut. 50 år sedan den mörka perioden i Europas historia, Förintelsen tog slut. Att det rådde okunskap om Förintelsen och andra världskrigets fasor bland många svenska ungdomar visste vi inom Föreningen Förintelsens Minne väl. Vi visste att det behövdes nya intiativ än enbart de skolbesök som utfördes av våra medlemmar i skolor runt om i Sverige. Bidragande till publiceringen var också Sverigebesök av Robert Faurisson en känd förintelseförnekare i början av 1990-talet orsakade en stor uppmärksamhet. Numera är förintelseförnekelse straffbart i flera länder, dock inte i Sverige, än.
Det gällde att snabbt väcka opinionen hos politikerna och samtidigt bidra med informationen till skolorna som har varit vår målgrupp. Utgivning av boken 6 tusen av 6 miljoner - ett requiem skulle göra det möjligt. På den tiden fanns ingen bok av den typen. Från Föreningen Förintelsens Minne hade alla svenska riksdagsledamöter erhållit boken. Boken skickades även till alla svenska skolor. Den största enskilda satsning från Föreningen Förintelsens Minne sida.
Länkskafferiet var år 1995 rätt så tomt. Det var början av digitaliseringen och Skolverkets datorer snurrade långsamt. Jag sökte då bland Länkskafferiets länkar efter: "Förintelsen", "judar" eller "Holocaust". Fick svaret att sökningen är resultatlös: - Summering för frågan "Förintelsen" - Hittade 0 poster.
Vi satte då direkt igång och gjorde färdigt översättningar av två viktiga texter från erkända Simon Wiesenthal Center. Prof. Halina Neujahr från KTH, kontrollerade och la till nytt innehåll i texterna.
De två texter har även publicerats på engelska. Den viktigaste texten ur undervisningssynpunkt var 36 frågor om Förintelsen.
år 1995, två senare har den dåvarande statsminister Göran Persson tagit initiativet till en upplysningskampanj som resulterade bl.a. i en bok ”Om detta må ni berätta”. Jag hoppas att det var boken 6 tusen av 6 miljoner - ett requiem och rapporten om den minimal kunskapen (okunskapen) om Förintelsen som ledde till den stora upplysningskampanjen som har pågått nu i flera år och behovet tycks vara lika stort som 1995.
Syftet med Länkskafferiet var då och nu att underlätta för elever, lärare, pedagoger och skolbibliotekarier att hitta särskilt utvalt material på internet som passar bra för skolarbete och lektionsplanering. Alla skulle ha nytta av Länkskafferiet där man skulle kunna hitta bra, kontrollerade länkar som skolelever och lärare kunde använda i samband med olika skoluppgifter.
I Länkskafferiet finns korta beskrivningar av utvalda webbplatser och andra digitala lärareresurser som passar bra för skolarbete, främst för elever i förskolan och grundskolan, men även för gymnasieelever. Lärare kan hitta material för lektionsplanering på många av webbplatserna. Alla webbplatser är indelade i ämneskategorier t.ex. Historia och märkta med en flagga som anger språk och ett förslag till passande ålder.
För närvarande finns cirka 4500 länkar i Länkskafferiet men ingen om Förintelsen.
36 frågor om Förintelsen 1. Till vilken historisk tidsperiod hänför man begreppet Förintelsen?
2. Hur många judar mördades underförintelsen?
3. Hur många icke-judiska civila mördades under andra världskriget?
4. Vilka judiska församlingar drabbades av förluster under Förintelsen?
5. Vad är ett utrotningsläger? Hur många sådana fanns det? Var fanns de? 6. Hur många judar blev mördade i varje land och hur många var de procentuellt sett, jämfört med den judiska befolkningen före krigets början? 7. Vad betyder termen "Den slutliga lösningen" och vad är dess ursprung?
8. När började "Den slutliga lösningen" att implementeras?
9. Hur bestämde tyskarna vem som var jude?
10. Hur behandlade tyskarna den som hade judiskt ursprung ("blod") men som inte var klassificerad som jude?
11. Vilka var de första åtgärder mot judar som vidtogs av nazisterna?
12. Planerade nazisterna redan från regimens början att mörda judar?
13. När etablerades det förstakoncentrationslägret och vilka var de första intagna?
14. Vilka grupper i Tyskland ansågs som statsfiender och utsattes därför förförföljelse?
15. Vad var skillnaden mellanförföljelsen av judar och förföljelsen av andra grupper som nazisterna klassificerade som fiender till TredjeRiket?
16. Varför valdes just judarna utför utrotning?
17. Vad visste tyska folket om förföljelsen av judar och av andra fiender tillnazismen?
18. Fanns det stöd bland alla tyskar för Hitlers planer på judeförföljelsen?
19. Kände folken i de ockuperade länderna till nazisternas planer för judarna? Hur förhåll de sig till dessa? Sammarbeta de de med nazisterna mot judarna?
20. Kände de allierade och människorna i den fria världen till händelserna i Europa?
21. Hur reagerade de allierade på förföljelsen av judar?
22. Vilka är "De Rättfärdiga Bland Folken?"
23. Var judar i den fria världen medvetna om förföljelsen och förintelsen av den europeiska judendomen och om så var fallet, hur reagerade de?
24. Insåg judarna i Europa vad som skulle hända dem?
25. Hur många judar lyckades fly från Europa före Förintelsen?
26. Vilka ansträngningar gjordes för att rädda judar på flykt från Tysklandföre andra världskrigets utbrott?
27. Varför var så få flyktingar i stånd att fly från Europa före andra världskrigets utbrott?
28. Vad var Hitlers yttersta mål när han startade andra världskriget?
29. Fanns det någon opposition mot Hitler inom Nazityskland?
30. Försökte judarna att bekämpa nazisterna? Hur framgångsrika var dessa försök?
31. Vad var Judenrat?
32. Har internationella organisationer, somt.ex Röda Korset, hjälpt offren för nazisternas förföljelse?
33. Hur behandlades judarna i de länder som ockuperades av japanerna och italienarna, vilka under kriget var Tysklands bundsförvanter?
34. Vad hade kyrkan för inställning till judeförföljelserna? Talade påven ut mot nazisterna?
35. Hur många nazistiska förbrytare fanns det? Hur många blev dömda?
36. Vad var Nürnbergrättegångarna?
Några "Frågor och Svar" som fanns med i Länkskafferiet.
1. Till vilken historisk tidsperiod hänför man begreppet Förintelsen?
Begreppet Förintelsen avser perioden från 30 januari 1933, då Hitler blev kansler Tyskland, till 8 maj 1945, då de västallierades seger innebar slut på kriget i Europa
2. Hur många judar mördades under Förintelsen?
Det är omöjligt att fastställa det exakta antalet judiska offer men enligt statistiska uppgifter var summan över De flesta sakkunniga godtar sex miljoner som en avrundad siffra. 3. Hur många icke-judiska civila mördades under andra världskriget? Det är omöjligt att fastställa det exakta antalet, men den allmänt erkända siffran är ca Nazisterna och deras medhjälpare mördade och förföljde bl.a. följande grupper: zigenare, serber, den polska intelligentsian, motståndskämpar i alla länder, tyska motståndare till nazismen, homosexuella, Jehovas vittnen, kriminella och "asociala" som t.ex tiggare, lösdrivare och gatuförsäljare. 4. Vilka judiska församlingar drabbades av förluster under Förintelsen? Varje judisk församling i det ockuperade Europa drabbades under Förintelsen av förluster. Judarna från de judiska församlingarna i Nordafrika blev förföljda, men d blev inte deporterade till dödslägren och inte heller blev de systematiskt mördade.
5. Vad är ett utrotningsläger? Hur många sådana fanns det? Var fanns de?
Ett utrotningsläger är ett koncentrationsläger med speciell apparatur avsedd för systematiskt massmord. Det fanns sex sådana läger: Auschwitz-Birkenau, Belzec, Chelmno, Majdanek, Sobibor, Treblinka. Alla fanns i ockuperat Polen
7. Vad betyder termen "Den slutliga lösningen" och vad är dess ursprung?
Termen "Den slutliga lösningen" (Endlösung) avser Tysklands planer på att mörda alla judar i Europa. Termen användes bl.a av tyska tjänstemän på Wannsee konferensen (Berlin, 20 januari 1942) där olika metoder för att verkställa dessa planer diskuterades.
8. När började "Den slutliga lösningen" att implementeras?
Under Tredje Rikets första år dödades tusentals judar genom direkta mord utförda av nazisterna och även till följd av de diskriminerande åtgärder som judarna utsattes för. Det systematiska massmördandet påbörjades när Tyskland invaderade Sovjetunionen i juni 1941.
9. Hur bestämde tyskarna vem som var jude?
Den 14 november 1935 proklamerades att följande personer skulle definieras som judar: Den som hade tre judiska far- eller morföräldrar. Den som hade två judiska far- eller morföräldrar och var medlem i Judiska Församlingen den 15 september 1935 eller blev därefter antagen som medlem. Den som var gift med en jude eller en judinna den 15 september 1935 eller gifte sig därefter. Den som var född i ett äktenskap eller utomäktenskaplig förbindelse med en jude den 15 september 1935 eller senare.
10. Hur behandlade tyskarna den som hade judiskt ursprung ("blod") men som inte var klassificerad som jude?
De som inte var klassificerade som judar men som hade judiskt "blod" blev kategoriserade som Mischlinge (tillhörande "blandras") och blev uppdelade i två grupper: Första gradens Mischling var den som hade två judiska far- eller morföräldrar. Andra gradens Mischling var den som hade en judisk far- eller morförälder. Den som kategoriserades som Mischling blev officiellt utesluten från medlemskap i Nazistpartiet och alla övriga partiorganisationer (t.ex. SA, SS, osv). Även om en Mischlinge blev inkallad i tyska armén kunde den inte bli officerare. Mischlinge blev även uteslutna från statliga anställningar och från vissa yrken (Under särskilda omständigheter kunde dispens medges för enskilda Mischlinge.) Nazitjänstemän övervägde sterilisering av Mischlinge men dessa planer blev aldrig verkställda. Under andra världskriget deporterades första gradens Mischlinge från koncentrationsläger till utrotningsläger.
11. Vilka var de första åtgärder mot judar som vidtogs av nazisterna?
De första åtgärderna mot judar omfattade följande: 1 april 1933 Bojkott av judiska affärer och affärsrörelser. 7 april 1933 Enligt Lagen om "nyetablering av statsförvaltningen" uteslöts alla icke- arier från statsförvaltningen (en icke-arier definierades 11 april 1933 som den som har en judisk förälder eller far- eller morförälder). I början beviljades dispens för dem som hade arbetat sedan augusti 1914, för tyska veteraner från första världskriget och för dem som under första världskriget hade förlorat en far eller en son i kriget för Tyskland eller dess allierade. 7 april 1933 Enligt Lagen om inträde till juristyrket förbjöds inträde av advokater med icke-ariskt ursprung till Advokatsamfundet. Icke-ariska medlemmar av Advokatsamfundet fråntogs rätten att utöva sitt yrke (Dispenser beviljades i de fall som ovan noterats enligt Lagen om "nyetablering av statsförvaltningen"). Lagar med liknande innehåll stiftades för judiska taxeringsmän, jurymedlemmar och domare i tvistemål. 22 april 1933 Enligt Förordningen om läkartjänster inom den allmänna sjukförsäkringen stoppades ersättning av kostnader till patienter som anlitat icke- ariska läkare. Dispens gavs för judiska läkare som var krigsveteraner eller som lidit av kriget. 25 april 1933 Enligt Lagen mot överbefolkning av tyska skolor begränsades antalet judiska elever till 1,5% av elevkåren i tyska gymnasieskolor. I de samhällen där judar utgjorde mer än 5% av befolkningen tilläts andelen judiska elever uppgå till 5% av elevkåren. I början ansågs inte barn till judiska krigsveteraner ingå i kvoten. En judisk elev definierades som ett barn med två icke-ariska föräldrar.
12. Planerade nazisterna redan från regimens början att mörda judar?
Denna fråga är en av de svåraste att besvara. Vid flera tillfällen talade Hitler om att döda judar, både i sina tidiga skrifter (Mein Kampf ) och i olika tal under 30- talet. Det är dock tämligen säkert att nazisterna före 1941 inte hade någon konkret plan för att systematiskt förinta judarna. Antagligen fattades beslutet om ett systematiserat mördande av judarna under sen vinter eller tidig vår 1941, i samband med beslutet att invadera Sovjetunionen.
13. När etablerades det första koncentrationslägret och vilka var de första intagna?
Det första koncentrationslägret var Dachau. Det öppnades 11 mars De första intagna var mest politiska fångar (kommunister eller socialdemokrater), yrkeskriminella, homosexuella, Jehovas vittnen och "asociala" (tiggare, lösdrivare och gatuförsäljare). I Dachau internerades även andra personer som av nazisterna ansågs problematiska (t ex judiska författare och journalister, advokater, impopulära industrialister och politiska befattningshavare).
14. Vilka grupper i Tyskland ansågs som statsfiender och utsattes därför för förföljelse?
Följande grupper av individer ansågs som Tredje Rikets fiender och förföljdes därför av nazimyndigheter: judar, zigenare, socialdemokrater, andra opponenter till regimen, motståndare till nazism, Jehovas vittnen, homosexuella, yrkeskriminella, "asociala" (t.ex. tiggare, lösdrivare och gatuförsäljare) och mentalt sjuka. Varje individ som ansågs utgöra ett hot mot nazisterna kunde utsättas för förföljelse.
15. Vad var skillnaden mellan förföljelsen av judar och förföljelsen av andra grupper som nazisterna klassificerade som fiender till Tredje Riket?
Judarna tillhörde den enda gruppen som nazisterna valde ut för total systematisk förintelse. Enda sättet för judar att undgå dödsdomen som nazisterna utlyste var att lämna de områden i Europa som nazisterna kontrollerade. Enligt nazisternas plan skulle varje jude dödas. När det gällde kriminella eller fiender till Tredje Riket var det oftast så att deras familjer inte ansågs ansvariga. Om en person blev avrättad eller skickad till ett koncentrationsläger betydde detta således inte att varje medlem i hans familj skulle gå samma öde till mötes. Det var dessutom så att fiender till nazismen i de flesta fall klassificerades som sådana p.g.a deras handlande eller politiska tillhörighet, något som kunde förändras. Men judarna klassificerades som fiender pga deras rastillhörighet, något som aldrig kunde förändras.
16. Varför valdes just judarna ut för utrotning?
För att förklara nazisternas obevekliga hat mot judar måste man förstå deras förvridna världssyn, enligt vilken mänsklig historia var en kamp mellan raserna. Nazisterna såg judar som en icke-ras, vars mål var att härska över världen och som därför utgjorde ett hinder mot ariskt herravälde. Nazisterna trodde att hela historien var en kamp mellan raserna som borde sluta i seger för den överlägsna ariska rasen. Därför ansåg de att det var deras plikt att eliminera judarna.
%20Bojm%20by%C5%82%20znanym%20przedwojennym%20filmowcem%20i%20fotografem.%20Wspo%CC%81%C5%82pracowa%C5%82%20m.in.%20z%20%E2%80%9ENaszym%20Przegla%CC%A8dem%20Ilustrowanym%E2%80%9D.%20By%C5%82%20wspo%CC%81%C5%82w%C5%82as%CC%81cicielem%20s%C5%82ynnego%20atelier%20Foto%20Bojm-Forbert%20na%20ul.%20Wierzbowej%2011..png)
