Field Medical Card från Bergen-Belsen utfärdat till Samuel Melo efter befrielsen. |
Paula Rozenbaum, judinna från den polska staden Kalisz var 13 år när Andra världskriget bröt ut. Hennes pappa dog i gettot och mamma mördades i Auschwitz. |
Många av föremål som finns i olika museer i Sverige som anknyter till den mörka tiden i Europa under 30- och 40 talet lämnades in av sjukvårdspersonal som arbetade vid beredskapssjukhusen i Sverige under 1945-1947. En fantastisk fin samling av brev mellan en patient och en sjukbiträde finns i bl.a. Nordiska Museet i Stockholm. Sjuksystrar och sjukbiträden var de som kom närmast de befriade koncentrationsläger fångarna som kom till Sverige vid krigslutet för att få vård. Det var ett helt nät av beredskapssjukhus som ställdes i ordning over hela Sverige. De största beredskapssjukhusen fanns i hamnstäder längt kusten. Bl.a. Stockholm, Norrköping, Kalmar, Trelleborg, Malmö och Göteborg. De städer fungerade som mottagningscentraler för de som kom med UNRRAs aktion Vita Båtar. De flesta beredskapssjukhusen var skolor som i sina förvaringslokaler hade det mesta som skulle behövas om skolan skulle omvandlas till ett sjukhus t.ex. vid krig. Under 27 och 28 juni togs
- 424 patienter ombord på Vita båten Kronprinsessan Ingrid. Bland de fanns Abraham Melo som registrerades som patient vid Uddevalla beredskapssjukhus den 30 juni 1945. Vid sin första resa har
- Vita båten Kronprinsessan Ingrid lagt till i två svenska hamnar, Malmö och Göteborg. Det är troligt att Abtaham Melo anlände till någon av de städerna och därefter transporterades till Uddevalla..
När behovet uppstod i slutet av Andra världskriget blev även Margaretegärdeskolan i Uddevalla ett beredskapssjukhus för överlevande från Nazitysklands koncentrationsläger. De flesta patienter kom till Sverige med den Vita båten M/S Kronprinsessan Ingrid som lämnade Lübeck den 28 juni och 3 juli 1945. Patienterna kom huvudsakligen från Bergen-Belsen koncentrationsläger. Efter befrielsen den 15
Margareta Carlsson ev. Karlsson (1908 – 1964) arbetade som biträde på beredskapssjukhuset i Margaretegärdeskolan. Troligen hade hon en fantastisk kontakt med sina patienter. Gåvor som hon fick från patienterna tyder starkt på det. Margaretas samling består förutom Autografboken även av en bordsduk med 36 broderade namn på patienter, en målning och ett antal fotografier (UMFA55586).
En duk, en Autograf bok och en samling sv/v fotografier av personal och patienter från Margaretsgärdesskolan ser så "oskyldiga" ut.
Men tittar man vad som gömmer sig bakom namnen på duken och hälsningarna i Autografboken ser man en gömd verklighet, förintelse och slavarbete, sjukdomar och svält.
"Miej serce i patrzaj w serce"- en ballad av Mickiewicz
MOTIV
Tack från flyktingar för insatser i Uddevalla år 1945.
BESKRIVNING
Omonterad teckning/målning.
Textat på teckningen:
UDVALLA
TILL ALLA UDDEVALLAS DAMEN
TACK FÖR GODT KAFFE OCH GODT
KAFFEBRÖD,
UDDEVALLAS TACKSAMMA FRÄMLINGAR
UDDEVALLA VII. 23. 1945
Signering/märkning : Weinberger
Mått:
Bredd 330.0 mm
Höjd 253.0 mm
Maskinskriven lapp påklistrad på papperets baksida med texten: "Efter det Andra världskrigets slut fick Uddevalla mottaga ett stort antal lägerflyktingar från främmande länder. Dessa människor förlades bl.a. i Margretegärdeskolan. De tackade bl.a. genom denna teckning."
Redaktör Sven Lidman lämnade denna teckning av Piri Weinberger till Bohusläns museum. Huvudbeskrivningen av motivet finns nedan. Tvenne gånger har Uddevalla kvinnor bakat för de överlevande. Troligen var det ingen direkt kontakt mellan kvinnorna och patienterna. I mitten av målningen ser man kvinnor som ser ut som sjuksystrar so förmedlar baket. I målningens högra nedre hörna finns de sjukaste patienterna kvar i sina sängar. Redaktör Sven Lidman som var med och startade Uddevalla Hembygdsförening arbetade vid Bohusläningen och Kuriren. Det är troligt att han hade kontakt med patienterna.