Ny antisemitism vid Karolinska är en gammal antisemitism - nästan en tradition

Abraham Coopers brev till och om Karolinska. Skrämmande dokument inklusive ett Karolinskas förslag att införa en register av judar för att bekämpa antisemitismen.

För nästan exakt 80 år sedan (22 februari 1939) höll Medicinska Föreningen ett ökänt möte i läkarsällskapets stora sal vid Klara. Föreningens ordförande, Gunnar Biörk (senare professor vid Karolinska Institutet och kunglig livmedikus) hävdade vid ett rent antisemitiskt möte att judiska flyktingarna (till antal 10) tog arbeten från unga svenska läkare. Vid den omröstning som följde efter debatten utföll siffrorna med 263 emot flyktingarna och 18 för.

Observera att mötet arrangerades bara några få månader efter Kristallnatten (mellan 9 november och 10 november 1938). Många PK-trogna vill kalla Kristallnatten - 80-årsdagen om några dagar för Novemberpogromerna, låter ryskt, ogenomtänkt, tvång.

Mina första forskarutbildningskurser gick på Karolinska på 70-talet. På grund av mitt efternamn de flesta trodde att jag var kristen och en polack. I många år fick jag höra "sanningen" om de judiska professorena och forskarna. Samma "sanning" som den under den mörka 30-40 talet. Allt under ytan.  Många har, efter sina yttringar kommit till mig och kommenterat sina antisemitiska uttalanden genom att säga "jag trodde att du var polack". De skämdes inte för sina uttalanden men för att de har anförtrott sig till fel person. Det stora sanningen i sanningen var att vi var judar. Jag tog upp det med min fackliga organisation SACO/SULF på 90-talet. Den numera ökända Karolinskas tystnadskultur vågande ingen bryta. Vare sig antisemitisemens offer eller åskådare, egentligen passiva medlöpare - de som det hette hade "judiska vänner".

Att en stark antisemitism fanns på Karolinska har vi judar inte kommenterat utåt men jag minns mina samtal med Rolf Luft och Jerzy Einhorn som sa att det är inget nytt inom Karolinska. Ännu en myth har fallit för mig.

Övre bilden - den 6 februari 1939: 450 studenter i vita mössor protesterar mot ”judeimporten” på Östermalmstorg.

Nedre bilden: Medicinska Föreningens möte i Stockholm. Föreningens ordförande, Gunnar Biörk (senare professor vid Karolinska Institutet och kunglig livmedikus) hävdade vid ett rent antisemitiskt möte att judiska flyktingarna (till antal 10) tog arbeten från unga svenska läkare. Han sitter till vänster. Till höger är troligen hans sekretereare, senare prof. X, som Salomon Shulman har beskrivit i sina artiklar om antisemitismen bland "vita rockar".

Above is an additional information about antisemitism in Karolinska. 
It is not just about "one doctor" and it didn't start today.

Skall de så kallade "stolpersteine", snubbelstenar påmmina oss om Ola Larsmo eller Förintelsens offer? Kommer flera ankor i dagspressen?

Flera ankor och mycket vatten genom näbben. Det är inte första gånger som "Projektgruppen via Forum för levande historia" serverar oriktigheter som publiceras i pressen. Förra gången så har "de" sagt till massmedia att idégivaren till snubbelstenar godkände idéen (och att med andra ord allt skulle vara färdigt). När konstnären Demnig ringdes upp av författaren Dan Korn var han och hans assistenter helt ovetande om saken.

Stockholm den 28 oktober 2018. Den här gräsmattan innehåller ett hundratal säkra snubbelstenar. Under stenarna ligger ett hundratal Förintelsens offer begravda.

En säker snubbelsten. En polsk judinna från koncentrationslägret  Bergen-Belsen som transporterades till Stockholm med UNRRA/Röda Korsets Vita Båtar till Frihamnen.  Hon dog, 17 år gammal bara 2 veckor efter ankomsten till Sverige i beredskapssjukhusets sal i Sigtuna. Levande Historia konceptet att uppmärksamma minnet av Förintelsens offer innehåller enbart tyska snubbelstenar som man trampar på. Man vill dock inte ta upp gravstenarna av de riktiga Förintelsensoffer där varje sten har en riktig historia bakom. Detta till skillnad till det som herr Larsmo och Forum f Levande Historia gräver fram i olika arkiv. Ett arbete vars kostnader överstiger flera gånger det som en framtagning och restaurering av gravstenarna skulle kosta.

Vi, judar i Stockholm med kunskap om Förintelsen (utom de poLitiSk aktiva, läs politisk korrekta), har förkastat Ola Larsmos och Forum f Levande Historia, m.fl. ideér om den typen av tyska stenar som de vill skall påminna oss (svenskar) om Förintelsen.

Det finns redan hundratals färdiga minnesstenar tillverkade av stenfirman Flink och designade av arkitekten Albert Flink. Allt under 1945. Inte bara i Stockholm! Stenar som tillhör riktiga Förintelse offer.

De ovan nämnda stenarna, tillverkades under 1945-1948 och har ett mått på 30 x 40 cm. Alla likadana ich av granit. Det handlar om gravstenar vilka bär Förintelsens offers namn, födelseort och dödsort. Utmärkande är att nästan alla har dödsdatum som är en gemensam nämnare - år 1945.

Samma typ av stenar, gravstenar som de i Stockholm finns i ett antal svenska städer där det fanns år 1945 sk beredskapssjukhus. Beredskapssjukhusen som tog emot de överlevande från koncentrationslägren vilka kom till Sverige i slutet av andra världskriget. Kanske i nuläge är det svårt att snubbla över Förintelsensoffers gravstenar i Stockholm de de efter år av misskötsel ligger gömda under gräsmattan som besöks gärna av rådjuren från hela Norra begravningsplatsen.

Forum f Levande Historia och Larsmos ideér med svenska stolperstenar - snubbelstenar förkastades av Stockholms Stad för ett år sedan med en saklig motivering (2017). Nu när Pittsburghs döda judar (massaker igår den 28 oktober 2018 som var det dödligaste antisemitiska hatbrottet i USA:s historia) aktualiserar antisemitismen och Förintelsen tycks projektgruppen Forum f Levande Historia, m.fl använda det som en språngbräda för sitt gamla ogenomtänkta projekt. Detta bara för att får sitt och Larsmos idé genomförd. Fy!

Hur kan man misstolka det?

Det finns inga "säkra snubbelstenkandidater" i Stockholm.

Dagens Nyheter publicerar gärna tidningsankor. Konstnären tackar ja medan konstnären Gunter Demnig visste inget. DN skriver vidare: Demnig är redo att komma till Stockholm i början av 2019 för att placera minnesstenar på Stockholms gator. – Det är väldigt roligt att få ett positivt besked från Demnig, han är ju mycket upptagen och det är ju ett konstnärligt projekt där han äger rätten att bestämma vilka namn som ska uppmärksammas, säger Ingrid Lomfors på Forum för levande historia, som sedan 2007 drivit frågan om att placera ut minnesskyltar.

1.    Andra ankor i DN heter  Stolpersteine snart på väg till Stockholm. 

Tidigare "ankor". Forum Levande Historia och DN hävdade att konstnären Gunter Demnig godkände de okända stenarna i Stockholm. Han visste dock inget. Anka, tidningsanka är en oriktig uppgift i en tidning.

Liberalernas tolkning av beslutet i Stockholms Stadshus är ännu en snubbelstenanka. Stadshuset nämnde aldrig att de godkänner snubbelstenarna eller gav ett grönt ljus för projektet. Snarare gav de ett rött ljus som inte kan missuppfattas. Så en enig kulturnämnd ställde sig i juni 2017 bakom att välkomna snubbelstenar handlar bara att man godkänner enbart konceptet att uppmärksamma minnet av Förintelsens offer. Hur och var detta koncept ska utformas är som i andra konstnärliga sammanhang inte en fråga för politiken, anser man.

Den så kallade "Projektgruppen via Forum för levande historia" har den 23 augusti 2018 inkommit med en ny ansökan till trafikkontoret. Liberalerna passar på att i valvimlet lägga ånyo sin ansökan vill att staden skyndsamt säger ja till dessa minnesmärken över nazismens offer i Förintelsen.

De skriver egen tolkning av det avslag som Kulturnämnden gav Liberalenas 2017 ansökan. De skriver att "En enig kulturnämnd ställde sig i fjol sig bakom Liberalernas initiativ att stödja införandet av snubbelstenar i Stockholm". De är en oriktighet. då Kulturnämnden sa klart NEJ till snubbelstenar, bara att de gjorde det på ett mycket snällt sätt. Tidningen DN skrev om NEJ ett antal artiklar.De har sagt att de däremot stöder att man stöder att Kulturförvaltningen fortsätter att arbeta vidare med samma koncept som man har haft när man ville införa snubbelstenarna. Således att man uppmärksammar minnet av Förintelsens offer. De nämnde aldrig att de godkänner snubbelstenarna eller gav ett grönt ljus för projektet. Snarare gav de ett rött ljus som inte kan missuppfattas. Så en enig kulturnämnd ställde sig i juni 2017 bakom att välkomna snubbelstenar handlar bara att man godkänner konceptet att uppmärksamma minnet av Förintelsens offer. Hur och var detta koncept ska utformas är som i andra konstnärliga sammanhang inte en fråga för politiken, anser man.


Den döfödda idéen om snubbelstenar i Sverige har även godkänts av Sveriges Riksdag. Riksdagen skall hjälpa Forum för Levande Historia att underlätta.... Även den här gången inga riktiga fakta med det gamla systemet att använda Förintelsen, Offer, Nazism etc. Det står naturligtvis ett enda ord om att det saknas kandidater till snubbelstenar i Sverige men the show must go on. 
Vems show är det? Det man vet säkert är att idégivarens ej undersökta projekt har kostat hundratusentals svenska kronor i 11 år.
L skriver i sin motivering:

Det finns svenska kommuner som vill öppna upp för utplacering av snubbelstenar. I vissa av dessa kommuner kan det saknas en judisk församling eller tillräckligt med historik kring de personer som skulle beröras av att få en snubbelsten uppkallad efter sig. Dessa kommuner kan behöva stöd från en expertmyndighet. ....

För att alla kommuner som har intresse av snubbelstenar ska ha möjlighet att göra nödvändiga efterforskningar inför beslutet bör Forum för levande historia ges i uppdrag att erbjuda stöd.

Den döfödda idéen om snubbelstenar i Sverige har även godkänts av Sveriges Riksdag. Riksdagen skall hjälpa Forum för Levande Historia att underlätta.... Även den här gången inga riktiga fakta med det gamla systemet att använda Förintelsen, Offer, Nazism etc. Det står naturligtvis ett enda ord om att det saknas kandidater till snubbelstenar i Sverige men the show must go on. 

Vems show är det? 

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/underlatta-for-fler-snubbelstenar_H502409


Nu, i slutet av augusti 2018, så använder Liberalerna ånyo stora ord i sin nya ansökan (till Trafiknämnden den här gången)-  "Förintelsen" och "Vi får aldrig glömma". Liberalerna diskuterar att det saknas grund till ansökan. De anser att deras värdegrund är det viktigaste samt de nämna orden. Man tar således inte upp något namn på person som snubbelstenen skall påminna oss om.  Namn som passar Gunter Demnigs projekt finns nämligen inte! Detta trots Ola Larsmos letande, nu i åratal och 100 000-tals kronor (kanske över 1 miljon kronor under 11 år) som Forum Levande Historia använde av våra skattepengar för att driva igenom projektet.  "Grunden" att genomföra projektet saknas. Larsmos kandidater har deporterats från Finland eller var spionanklagade.

Stenar vid Norra begravningsplatser har däremot en ren historia. Människor som fängslades och torterades i getton och koncentrationslägren bara för att de var judar. Människor var livsöden var kända. Människor som dog p.g.a Förintelsen i Sverige.
De stenar stämmer med "konceptet" som har godkänds av Stockholms Stad.

Det är inte första gånger som "Projektgruppen via Forum för levande historia" serverar oriktigheter. Förra gången så har "de" sagt till massmedia att idégivaren till snubbelstenar godkände idéen. När konstnären Demnig ringdes upp av författaren Dan Korn var han och hans assistenter helt ovetande om saken. Till Dan Korn sa Gunter Demnig klart att han är INTE involverad i några planer för snubbelstenar i Sverige. Det är inte heller hans sak att vara det eller att ge sitt godkännande. Ich bin ein Künstler und kein Historiker.

Alla oriktigheter m.fl. är samlade här.
och
En utmärkt artikel av författaren Dan Korn.