Thursday, July 2, 2009

Gugu och Gustaf

Holocaust statistics on Geni


According to the statistics over our family the numbers indicate rather low life expectancy, 49 years for males as maximum.

Why?

Our familly was murdered during Holocaust. Many were "old", like my grandfather Gabriel and my grandmother Helena. Old, means actually below 60. Many were just children like Albert, taken alone from his parents in Paris and send in a children vagon from Paris Drancy railway station to Auschwitz.

It is likely that many of my friends will have similar Geni-statistics as I got!!!

Sunday, June 28, 2009

Treblinka - Nasi leżą i tu, i tam! "Våra ligger därborta", lika känsligt som Dagens Nyheters Sommarkryss och ÄNDHÅLLPLATS




Dagens Nyheters Sommarkryss (till Treblinka). Jag kan fortfarande inte förstå hur dumma och obildade Dagens Nyheters journalister kan vara. Att sätta en bild på en boskapsvagn som gjorde flera resor mellan Warszawas Umschlagsplats och ÄNDSTATIONEN Treblinka berör mig fortfarande starkt trots DNs ursäkt! 





Michał Wasserman Wróblewski




W lipcu pojechałem z siostrą do Treblinki. Pierwszy raz! Straszny upał. Tak jak 5 sierpnia 1942 roku.

Dopiero wtedy, w upale mogłem zrozumieć słowa mojego taty że Janusz Korczak nie dotarł do Treblinki żywy, ale zmarł z wyczerpania i braku powietrza, w ciemności i oparach chloru, w gorącym śmierdzącym wagonie.

Inną rzeczą, którą usłyszałem od mojego ojca, to o jego rozmowie podczas inauguracji pomnika w Treblince w 1964 roku.

Pojechał tam jako przedstawiciel Wojska Polskiego i Polskiego Komitetu Korczakowskiego

Przy odsłonięciu pomnika miał łzy w oczach. Inny oficer, major z informacji, widział to i zwrócił się do ojca:

Panie Pułkowniku, niech pan się tak nie wzrusza!
Nasi leżą tam, wskazując na obóz pracy, Treblinka I.


Mój ojciec odpowiedział krótko, ostro i sucho:

Panie Majorze, nasi leżą i tu, i tam!





Storkbo nära Treblinka





100 metrów do obozu smierci Treblinka














Pod koniec czerwca pojechałem z siostrą do Treblinki. Pierwszy raz! Straszny upał. Tak jak 5 sierpnia 1942 roku. 
Min syster Ania, hennes man Darek och sonen Adam letar efter Korczak-stenen.

Att hitta till Treblinka var jättesvårt trots en erfaren förare och GPS.

Det var oerhört varmt och när jag satt i en bil med AC så tänkte jag på de som trängdes i en boskapsvagn på väg mot döden.

Jag förstod, först då, min pappas ord att Janusz Korczak kom aldrig levande till Treblinka, utan dog av utmattning och luftbrist i den mörka heta klorstinkande boskapsvagnen.

En annan sak som jag hörde från min far var ett samtal som han har haft under invigningen av Treblinka monumentet år 1994.

Han åkte dit som representant för den polska armén och den polska Korczakföreningen.

Vid avtäckningen av Monumentet fick han tårar i ögonen. En annan officerare, en major från informationen såg det och vände sig till min far:
Herr överste, Ni behöver inte sörja här! Våra ligger där borta och pekade på arbetsläger Treblinka I.
Min far svarade kort: 
Herr major, våra ligger både här och där!



Bilden överst är "lika känslig" förfarande - Dagens Nyheters Sommarkryss (till Treblinka). Jag kan fortfarande inte förstå hur dumma och obildade Dagens Nyheters journalister kan vara. Att sätta en bild på en boskapsvagn som gjorde flera resor mellan Warszawas Umschlagsplats och ha ordet ÄNDSTATIONEN (dvs utrotningsläger Treblinka) i krysset berör mig fortfarande starkt trots en vag DNs ursäkt!