Friday, January 25, 2019

De befriade 1945 - Anamnes av fd koncentrationslägerfångar som kom till Sverige under sommaren 1945 ger en klar bild av Förintelsen.


Anamnes
Vad betyder anamnes? Anamnes betyder en sjukdomshistoria. I en journal under Anamnes nedtecknar läkaren patientens uppgifter och all essentiell information från patienten. 
En anamnes är således en sammanställning av information av vikt för diagnostik och patientvård. För de befriade omfattade anamnes tiden före och under Förintelsen. Patientkorten i beredskapssjukhusen i Sverige, eg. Patientjournaler var ofta hophäftade med brittiska Field Medical Card som följde patienterna på de Vita fartygen vilka inom UNRRA aktionen anlöpte svenska hamnar under försommaren 1945.

____________________________________________________________________

Juli 1945, Beredskapssjukhuset i Örebro
Anamnes: D. 8/12 1944 placerades hon tillsammans med 80 andra i en boskapsvagn för resa till Bergen-Belsen. Män och kvinnor i samma vagn. Ingen mat eller dryck på en vecka. 13/3 Fick fläcktyfus, låg medvetslös i 3 veckor.

________________________________________________________________________

Juli 1945, Beredskapssjukhuset i Örebro
Anamnes: Fadern. Modern, en 10-årig och en 7-årig broder samt en syster blevo ihjälgasade och en syster dog i fläcktyfus.
________________________________________________________________________




Juli 1945, Beredskapssjukhuset i Sigtuna. 
Nemes Maria från Rumänien: Föräldrarna döda i Auschwitz.
____________________________________________________________________


Juli 1945, Beredskapssjukhuset i Sigtuna. 
Anamnes: Tjeckisk judinna. Pappan fört till Auschwitz, Mamman fört till Ravensbrück... Överst på hennes FMC-kortet från Bergen-Belsen så står de Liggande


____________________________________________________________________





15 juli - 8 augusti 1945, Beredskapssjukhuset i Sigtuna.
Första sidan av Diagnoskortet med uppgifter om patientens identitet. Namn och födelsedatum, datum för ankomsten till sjukhuset och även numret patienten fick i Lübeck, här 4179. När det gäller Sigtuna patienter så finner man under Diagnos allt från konvalescent till post-typhus och TBC. På första sidan har man uppgifter såsom inkom och utgick samt frisk och död att kryssa för.  Ofta har läkarna skissad för hand var förtätningar i patientens lungor finns.
Patientens medicinska sjukdomshistoria av betydelse för de problem som patienten är inlagt för - Anamnesen finns på baksidan av Diagnoskortet och att börja med innehåller information om patientens familj, egentligen om alla steg och förloppet av Förintelsen. Ibland finns det flera kort då varje kort omfattar 17 dagar. På framsidan av kortet antecknas patientens temperatur och puls/hjärtfrekvens. På följande sidor av Diagnoskortet antecknas medicinering och andra laboratorieprover. Patirnten, Posladek Rywka (Regina) från Polen dog den 8 augusti 1945, 3 veckor efter ankomsten till Stockholm med Vita båten S/S Kastelholm.


_____________________________________________________________________________________________



Juli - augusti 1945, Beredskapssjukhuset i Sigtuna. 
Första sidan av Diagnoskortet finns uppgifter om patientens identitet. Namn och födelsedatum, datum för ankomsten till sjukhuset och även numret patienten fick i Lübeck. När det gäller Sigtuna patienter så finner man under Diagnos allt från konvalescent till post-typhus och TBC.
Patientens medicinska sjukdomshistoria av betydelse för de problem som patienten är inlagt för - Anamnesen finns på baksidan av Diagnoskortet med feber- och pulskurvan och att börja med innehåller information om patientens närmaste, egentligen alla steg och förloppet av Förintelsen. I Anamnes så står det: Anhörigas öde okänt.

________________________________________________________________________________




Juli -augusti 1945, Beredskapssjukhuset i Sigtuna. 
Första sidan av Diagnoskortet med uppgifter om patientens identitet. Namn och födelsedatum, datum för ankomsten till sjukhuset och även numret patienten fick i Lübeck, här 3109. När det gäller Sigtuna patienter så finner man under Diagnos allt från konvalescent till post-typhus och TBC. På första sidan har man uppgifter såsom inkom och utgick samt frisk och död att kryssa för. Patientens medicinska sjukdomshistoria av betydelse för de problem som patienten är inlagt för - Anamnesen finns på baksidan av Diagnoskortet och att börja med innehåller egentligen alla steg och förloppet av Förintelsen.
__________________________________________________________________________


Juli - augusti 1945, Beredskapssjukhuset i Sigtuna.
Första sidan av Diagnoskortet med uppgifter om patientens identitet. Namn och födelsedatum, datum för ankomsten till sjukhuset och även numret patienten fick i Lübeck, här 4044. När det gäller Sigtuna patienter så finner man under Diagnos allt från konvalescent till post-typhus och TBC. På första sidan har man uppgifter såsom inkom och utgick samt frisk och död att kryssa för. Ofta har läkarna skissad för hand var förtätningar i patientens lungor finns.
Patientens medicinska sjukdomshistoria av betydelse för de problem som patienten är inlagt för - Anamnesen finns på baksidan av Diagnoskortet och att börja med innehåller information om patientens familj, egentligen om alla steg och förloppet av Förintelsen. Anamnes - polsk judinna - Frymet Ajnhorn (Einhorn): Föräldrarna döda, systerns öde okänt. Feberkurvan, liksom Frymet Ajnhorns liv tar slut den 7 augusti 1945.



_________________________________________________________________________________________________
7-11 juli 1945 Beredskapssjukhuset, Norrköping
Anamnes tar upp ett antal koncentrations- och arbetsläger där Emma Kohn hölls fånge. Hon kom med Vita båten HMS Prins Carl till Norrköping den 7 juli 1945 och dog den 11 juli 1945.



Bilderna ovan är ett antal patientkort under benämningen DIAGNOSKORT som inkluderar anamnes. Det handlar om patienter från ett antal beredskapssjukhus, bl.a. från Sigtuna, Norrköping Örebro m.fl.  Anamnesanteckningar som finns på baksidan av korten finns i mina arkiv under kodnamnet Diagnos B. Korten är nog tryckta för svenska militära fältsjukhus.

Anamnes

Vad betyder anamnes? Anamnes betyder en sjukdomshistoria. I en journal under Anamnes nedtecknar läkaren patientens uppgifter och all essentiell information från patienten. Till anamnesdelen hör till relevanta dokument såsom tidigare läkarjournaler. Läkarens egna observationer samlas under STATUS. Därefter alla relevanta slutsatser/bedömningar av ovanstående dokumenteras under PBD - Preliminär bedömning, diagnos och ofta även en åtgärd. PBD är den viktigaste delen av inskrivningsjournalen. Den består av en kort sammanfattning av relevant information från anamnesen/status, bedömning av aktuellt tillstånd, akuta åtgärder, planering och vårdinformation. Så har brukar läkare arbeta med nya patienter.

Läkaren som genomför läkarundersökning och en anamnes genom att ställa frågor har nog inte vana och kunskap om ovanliga symtom och ännu mindre om patientens tidigare erfarenheter och sjukdomar under Förintelsen. En anamnes är således en sammanställning av information av vikt för diagnostik och patientvård. I Sigtuna omfattade anamnes tiden före och under Förintelsen. Patientkorten i beredskapssjukhusen i Sverige, eg. Patientjournaler var ofta hophäftade med brittiska Field Medical Card som följde patienterna på de Vita fartygen vilka inom UNRRA aktionen anlöpte svenska hamnar under försommaren 1945.


Första sidan av Temperaturkortet, i mitt arkiv heter den första sidan Diagnos A.  Den innehåller väsentliga uppgifter av betydelse för vården/rehabiliteringen. Där finns plats att fylla för namnet av fältförband och för personfaktorer, således uppgifter om patientens identitet. Namn och födelsedatum och tjänsteställning. 
Under, under rubriken Diagnos så står det orsak till kontakt. När det gäller Sigtuna patienter så finner man under Diagnos allt från konvalescent till post-typhus och TBC. På första sidan har man uppgifter såsom inkom och utgick samt frisk och död att kryssa för. 

Patientens medicinska sjukdomshistoria av betydelse för de problem som patienten är inlagt för - Anamnesen finns på baksidan av Temperaturkortet och att börja med innehåller egentligen alla steg och förloppet av Förintelsen.

Troligen har läkarna i Sverige fått särskilda direktiv om det. Patientens svar på läkarnas frågor måste har varit svåra att förstå både för tolken och för läkaren då en del ord var ord som skapades under Förintelsen. Vad betyder en Aufseherinnen eller sperre. Vad är innebörden i en selektion.
Läkarnas frågor börjar med status före kriget och besvarades oftast med, tidigare frisk. Därefter nedtecknas kortfattat det som hände under Förintelsen. 

När det gäller de polska judinnor så börjar berättelsen ofta med år 1939 eller 1940 åtföljd av namnet på gettot och antal månader där. Därefter följer ofta år 1942 eller 1943 åtföljd av namnet på ett arbetsläger och en ammunitionsfabrik med antalet månader där. Så fortsätter det, nästa koncentrationsläger, ofta Auschwitz och år 1944 åtföljd av information om dödsmarscher eller brutala tågtransporter, ofta utan mat till lägren och fabriker liggande mer västerut. Slutligen så kommer man fram till året 1945 och uppgiften om förflyttningen till Bergen-Belsen lägret.

När det gäller den andra stora gruppen, ungerska judinnor så startar uppgifterna i Anamnesen på våren-sommaren 1944. På samma sätt får man uppgifter om getton och färden till Auschwitz och därefter till koncentrations- och arbetsläger där man hittar Bergen-Belsen lägret som sista.

Det är just i Bergen-Belsen som de flesta som befriades den 15 april 1945 blev strax innan sjuka i tyfus, fläcktyfus, TBC. Utmattning på grund av brist av vatten och föda står i mångas journaler. 

På andra sidan av kortet så skrev läkarna högst upp i högra hörnan en anteckning, polsk judinna, ungersk judinna, tjeckisk judinna, rumänsk judinna, etc. som var egentligen huvudorsaken att de unga flickor och kvinnor hamnade i lägren, att deras närmaste förintades.



I Sverige tog man även upp vittnesmål från de överlevande. Vittnesmålen är så typiska för hela gruppen. Nedan en del av ett vittnesmål lämnat av en kvinna from Zgierz som var 15 år gammal när kriget började. Den 27 december 1939, bara 3 månader efter att tyskarna har intagit Polen började deportationerna från staden Zgierz och familjen to sig till staden Lodz. Kvinnan berättar den 17 januari 1946 i Rosöga lägret utanför Strängnäs.

Jag har vistats i ghetto i Lodz från den 8 april 1940 till den 21 augusti 1944. Jag har vistats i koncentrationsläger Auschwitz från den 23 augusti 1944 till den 26 augusti 1944 som: arbetskraft och vid avfärden fick jag nr 2044 (?), därefter vistades jag i Bremen (Arbeitslager) vid rivning och rensning av ruiner från den 28 augusti 1944 till den 7 april 1945, därefter vistades jag i Bergen Belsen (koncentrationsläger) från den 7 april 1945 till den 15 april 1945.

Vittnesmål omfattar 5,5 handskrivna sidor och beskriver: 
1. Information om judarnas från Zgierz öde – genom hörsägen 
2. Sysselsättande av judar i Lodz vid igenfyllning av luftvärnsdiken – innan ghetto bildades. 
3. Befolkningsmängd i ghetto i Lodz den 1 maj 1940. Svält, misär och därav följande dödlighet. Potatisskal till läkare och advokater – den priviligierade kasten. 
4. Deportation av 40 tusen människor under 2-veckors ”sperre” i ghetto och omständigheterna kring detta. Första deportation: slutet av augusti 42. 
5. Andra deportation, vilken pågick i 4 veckor – mars 1943. 
6. Stämpling av legitimationer och arbetsplikt för ghettoinvånare, i samband med det ändras benämning ”ghetto” till ”Arbeitslager”. 
7. Dödlighet i ghetto, transporter från Tyskland och Tjeckoslovakien. 8. Evakuering av ghetto när den ryska offensiven närmade sig, för att ”skydda” ghettoinvånarna mot ryssar – resan tog 2 dagar och 2 nätter. 
9. Transportens ankomst till Auschwitz: bad- och omklädnings ”ceremonier”, selektion till 2 Arbeitslager – resan. 
10. Ankomst av 300 kvinnor till stationen i Bremen. 
11. Villkoren i arbetsläger i Bremen: behandling av fångarna av lägrets ledning och av de ungerska fångarna. fångarna. Nummer, klädsel, mathållning, arbete vid undanröjande av ruiner. 
12. Karakteristik av ”Aufseherinnen”. Tillvaro under bombardemanghotet. 
13. Upplösning av lägret när allianterna närmade sig. 
14. Transport till Bergen Belsen. Resan tog 8 dagar – delvis med tåg, delvis till fots. 
15. 9 dagar lång vistelse i Bergen Belsen – utan mat och vatten, bland döda kroppar. Den sista tidens kaos. Förgiftad mat. 
16. Befrielsens ögonblick av engelsmän.

Ett vittnesmål lämnat av en kvinna from Zgierz som var 15 år gammal när kriget började. Den 27 december 1939, bara 3 månader efter att tyskarna har intagit Polen började deportationerna från staden Zgierz och familjen to sig till staden Lodz. Kvinnan berättar den 17 januari 1946 i Rosöga lägret utanför Strängnäs. Bilden av lägret är från 1955. Fotograf okänd. I lägret vistades professor Halina Neujahr, överlevande från Förintelsen var öde liknade det vittnesmålet som delvis återgavs ovan.

Wednesday, January 23, 2019

Efterlysning - "1945 års räddade" begravda under åren 1945-1947 - Jag söker fakta om de och deras liv innan Förintelsen - Ett QR underlag - Del V.

På bilden ovan ser vi Lenke Grunfeld eller Grünfeld (till vänster), hennes bror Bondi och syster Irene. Lenke föddes 25 maj 1915 i Marosvasarhely, Transylvanien (tidigare Ungern, nu Rumänien). Hennes föräldrar som är med på bilden, Arnold (Aahron) och Ester (född Hersh) var födda i Budapest.  Systern Irene - född 1905 i Fagaras Transylvanien(was Hungary var fånge i Mauthausen koncentrationsläger. Hon dog i fältsjukhuset i Sopron Ungern den 7 augusti 1945, samma vecka som hennes syster dog på beredskapssjukhuset i Sigtuna. Lenke blev 30 år och Irene 40.

På bilden ovan ser vi Lenke Grünfeld (till vänster), hennes bror Bondi och syster Irene. Lenke föddes 25 maj 1915 i Marosvásárhely ( Târgu Mureș), Transylvanien (tidigare Ungern, nu Rumänien). Hennes föräldrar som är med på bilden var födda i Budapest.

Lenke kom till Stockholm med fartyget S/S Kastelholm som la till Frihamnen. Lenke, liksom de flesta begravda på Norra Judiska begravningsplatsen år 1945 var kvinnor som kom till Sverige direkt efter andra världskrigets slut och dog strax därefter.

Jag vet att det finns släkt till de begravda i Stockholm "1945 års räddade" som bor i Stockholm och besöker gravarna inom kvarteren K och J på Norra.

Jag vill så gärna ha så mycket information som möjligt om de begravda. Även fotografier om det finns. Förutom informationen om Förintelsens offren begravda 1945-1947 i Stockholm och så söker jag även information om de begravda i Kalmar och Norrköping och andra städer. Kontakta mig/oss per telefon eller skriv romwro@gmail.com eller till Föreningen Förintelsens Minne/Swedish Holocaust Memorial Association ffm.shma@gmail.com

Lenke Grunfelds anamnes från Sigtuna beredskapssjukhuset. Anamnes betyder sjukdomshistoria. Läkaren genomför en anamnes genom att ställa frågor till dig om eventuella ovanliga symtom och tidigare sjukdomar. En Anamnes är således en sammanställning av information av vikt för diagnostik och patientvård. På högra sidan av bilden ser man en handskiss av Lenkes lungor där man har markerar förändringar i den vänstra lungan.

Lenke Grünfelds kort från Sigtuna. Lenke dog den 1 augusti 1945 klockan 20.55.

Gravboken gällande de begravda vid Norra Judiska begravningsplatsen. Tre kvinnor som dog mellan den 17-19 juli 1945 har markerats såsom "1945 års överlevande". Deras gravar finns inom kvarter K.

De flesta begravda "1945 års räddade" var i 16-30 år åldern och dog således under sommaren 1945. Flera av offren har exakt samma dödsdatum.

Det man vet om de är huvudsakligen att då var fångar i ett antal läger varvid det sista var Bergen-Belsen där de lämnades över till den brittiska armén av de tyska vakterna den 15 april 1945. Då har fångarna varit utan mat i flera dagar då förhandlingar om överlämnandet pågick.

Därefter tillkom tre nya gemensamma nämnare:
- alla transporterades från Lübecks hamn till Frihamnen med UNRRAs Röda korsfartyg S/S Kastelholm,
- alla transporterades från Frihamnen till Ropstens sanittetsanstalt och därifrån till beredskapssjukhuset i Sigtuna eller Epidemisjukhuset vid Roslagstull.
- alla som dog vid beredskapssjukhuset i Sigtuna eller Epidemisjukhuset är begravda på Norra begravningsplatsen, gravfält K och J.

Kanske blir det en bok?

Tillbaka till de i Stockholm begravdas identitet och det som står och det som egentligen borde stå på gravhällarna. Tidigare beskrev jag problem med namnen. Namnen ändrades successivt. De ändrades oftast i fångenskapen men även därefter under tiden efter befrielsen i Tyskland och slutligen i mottagarlandet, Sverige. 

Jag beskrev tidigare tre flickor från Lodz i Polen där i fallet av Zofia Mandel så har man ändrat på gravhällen både hennes förnamn och födelselandet. Hennes jämngamla Frymeta fick både ett nyuppfunnet svenskt klingande förnamn Frömetta och ett nytt efternamn Einhorn. När det gäller Regina, egentligen Rywka eller Ryfka Posladek så har man bestämt sig att hon var liksom Zofia Mandel från Sosnowiec i Polen, född i Tjeckoslovakien, detta trots att i alla hennes papper både de engelska Field Medical Card från Bergen-Belsen och de svenska från beredskapssjukhuset i Sigtuna står det klart, född i Polen. Vems fel? Mosaiska Församlingens som lämnade uppgifter till stenhuggeriet?

Övre bilden i mitten, ett uppfunnet svenskt klingande förnamn Frömetta och ett nytt efternamn Einhorn. Borde stå Frymeta Ajnhorn. När det gäller Regina Posladek så har man bestämt sig att hon var född i Tjeckoslovakien, detta trots att i alla hennes papper både de engelska Field Medical Card från Bergen-Belsen och de svenska från beredskapssjukhuset i Sigtuna står det klart, född i Polen. Vems fel? Mosaiska Församlingens som lämnade uppgifter till stenhuggeriet?

Identitetsfrågan är mer komplicerad i vissa fall, särskilt om man skall ange det rätta  födelselandet. De polska flickorna Zofia, Regina och Frymeta är det inget problem med att ange Polen som födelselandet. Däremot är det problem med alla födda i Rumänien, Belarus, Ungern, Tjeckoslovakien, Kungariket Jugoslavien, m.fl. där gränserna ändrades ständigt.

Min far föddes i staden Pinsk. Staden var litauisk år 1318. År 1521 blev den en del av det förenade Polen-Litauen för att 1569 gå till den Polska kronan. År 1793 införlivandes den i Kejsardömet Ryssland och förblev rysk fram till 1917 då den efter första världskriget tillföll Polen. Min far född år 1911 föddes således i Kejsardömet Ryssland men vid hans sjätte levnadsår blev Pinsk en polsk stad. I min fars polska identitetshandlingar står det att han är född i Sovjetunionen. Sovjetunionen grundades dock först i december 1922 och då tillhörde min pappas hemstad Polen.

På samma sätt som det ovan beskrivna föddes många av de befriade som kom till Sverige vid krigslutet i den delen av Rumänien som mellan 1940 och 1945, tillhörde Ungern och blev antecknade som ungerska medborgare.

Att söka identitet enbart efter språket är också fel. Mina undersökningar, sk Enkät 3 som jag gjorde bland Förintelsens överlevande under åren 1994 -1995 visar tydligt att i de flesta fall så var det 2-3, ofta fler språk som det talades hemma. Se Gertruda Lorieovas DP2 kort där hon anger 5 språk som hon kunde.

Slutsats - Födelselandet. Det som skall anges på gravarna när det gäller att ange födelselandet på rätt sätt är att ange namnet på landet vid födelsen.

På samma sätt när det gäller för- och efternamnet så skall de rätta namn stavas rätt. I flera slaviska språk, som ryska, tjeckiska och polska, slutar kvinnors och mäns efternamn olika. Grammatiken i de språken är otroligt könsbunden. Låt mig ge ett exempel. Det finns en kvinna från Prag begraven under namnet Gertrud Lorie f. 1918. Så har hon aldrig hetat. Hennes far Moriz och hennes bror Josef hette Lorié. Samtidigt Gertruda (inte Gertrud) och hennes mor Louise alltid hette Lorieová och inget annat.
Gertruda Lorieová dog den 30 juli 1945 på Epidemiska Sjukhuset i Stockholm.

Germanisering av namnet förekom under den mörka tiden. Den ovan beskrivna Gertruda Lorieová undertecknade Inresekortet till Sverige med Gerti Lorié. För det svenska Skatteverket är Lorié och och Lorieová liksom Wroblewski och Wroblewska (fru till Wroblewski) två olika efternamn. Endast de kvinnor som gifter sig i Sverige kan heta Wroblewski. När det gäller Gertruda Lorieová så finns det ett större antal alternativ när det gäller hennes förnamn och två starka alternativ när det gäller efternamn. Hennes födelsedatum förekommer bara som en variant, den 17 september 1918 liksom dödsdatumet den 30 augusti 1945. Hennes UNRRA nummer L: 3166 tilldelat på Swedish Transit Hospital i Lübeck är också rätt på de flesta av handlingarna.

Greta Lorieová dog den 30 juli 1945 på Epidemiska Sjukhuset i Stockholm. 


DP-2 kort av Margit Polgarová, även hon begraven i Stockholm. Hennes namn är stavat i alla officiella listor från Lübeck som Polgarová medan hennes far heter Julius Polgar. På hennes grav bör det därför stå Margit Polgarová och inget annat. En del stavar namnet  så Polgárová, dvs med två accenter över båda a. Samtidigt bör noteras att hon skrev under det korta namnet. På Margits dödskort står namnet Polgan. Byte av hennes namn tyck ha skett på de svenska dokument såsom Inresekortet och Läkarkortet. från Sigtuna.


Slutsats - För- och efternamn. Det som skall anges är det namnet som vederbörande har haft vid födseln.

Slutsats - Födelse- och dödsdatum. Födelsedatumet är det som varierar. I olika dokument är de oftast födelseåret som brukar variera. Erfarenheter visar att ibland var det livsavgörande att man var inte för ung och inte för gammal för att t.ex. överleva selektionerna. Ibland handlar fel födelsedatum enbart om ett slarvfel. 

Allmän slutsats. De efter befrielsen utfärdade dokument liksom de utfärdade av den tyska ockupationsmakten är inte helt tillförlitliga och man bör därför kontrollera med dokument från andra arkiv, helst i arkiven i de befriades hemländer.

De befriade som har varit aktiva i det svenska samhället t.ex. författare har själva uppgivit olika uppgifter om sitt födelseland, ort och födelsedatum vilket gäller bl.a. Georg Klein och Heidi Fried.

Ännu en variant av Gertruda, den här gången Gerte och en information om Auschwitz på DP-2 kortet fyllt i Lübeck. Troligen var Gertruda så sjuk att hon inte kunde underteckna kortet, se ++. Hennes rätta namn är nog Lorieová Greta.


"Germanisering" av namnet förekom under den mörka tiden. Den ovan beskrivna Gertruda Lorieová undertecknade Inresekortet till Sverige med Gerti Lorié. År det hennes underskrift?  Hennes rätta namn är nog Lorieová Greta.

Ännu ett kort. Grete Gerte Lories journal från S/S Kastelholm, hytt nr. 37-2. I journalen ser man feberkurva och medicinering mellan den 5-8 juli 1945. Man även åberopar diagnosen från det medföljande Field Medical Card. Grete Lorie från Prag dog efter 22 dagar på Epidemiska sjukhuset i Stockholm den 30 juli och ligger begraven i K-kvarteret på Norra Judiska begravningsplatsen i Solna. Hennes rätta namn är nog Lorieová Greta.

Även här blir Gertrudas efternamn ändrat till Lovie. Hennes rätta namn är nog Lorieová Greta.

Monday, January 21, 2019