Friday, January 25, 2019

Anamnes av fd koncentrationslägerfångar som kom till Sverige under sommaren 1945 ger en klar bild av Förintelsen.







Anamnes - Polsk judinna - Frimett Einhorn



Anamnes - Tjeckisk judinna. Överst på hennes FMC-kortet från Bergen-Belsen så står de Liggande.
Bilderna ovan är ett antal patientkort under benemningen TEMPERATURKORT som inkluderar anamnes från Sigtuna beredskapssjukhuset. Anamnesanteckningar som finns på baksidan av korten finns i mina arkiv under kodnamnet Diagnos B. Korten är nog tryckta för svenska militära fältsjukhus.

Anamnes betyder sjukdomshistoria. Läkaren genomför en anamnes genom att ställa frågor till dig om eventuella ovanliga symtom och tidigare sjukdomar. En anamnes är således en sammanställning av information av vikt för diagnostik och patientvård. I Sigtuna omfattade anamnes tiden före och under Förintelsen. Patientkorten i beredskapssjukhusen i Sverige, eg. Patientjournaler var ofta hopphäftade med britiska Field Medical Card som följde patienterna på de Vita fartygen vilka inom UNRRA aktionen anlöpte svenska hamnar under försommaren 1945.

Första sidan av Temperaturkortet, i mitt arkiv heter den första sidan Diagnos A.  Den innehåller väsentliga uppgifter av betydelse för vården/rehabiliteringen. Där finns plats att fylla för namnet av fältförband och för personfaktorer, således uppgifter om patientens identitet. Namn och födelsedatum och tjänsteställning. 
Under, under rubriken Diagnos så står det orsak till kontakt. När det gäller Sigtuna patienter så finner man under Diagnos allt från konvalescent till post-typhus och TBC. På första sidan har man uppgifter såsom inkom och utgick samt frisk och död att kryssa för. 

Patientens medicinska sjukdomshistoria av betydelse för de problem som patienten är inlagt för - Anamnesen finns på baksidan av Temperaturkortet och att börja med innehåller egentligen alla steg och förloppet av Förintelsen.

Troligen har läkarna i Sigtuna fått särskilda direktiv om det. Läkarnas frågor börjar med status före kriget och besvaras med, tidigare frisk. Därefter nedtecknas kortfattat det som hände under Förintelsen. 

Det börjar ofta med år 1940 och namnet på gettot och antal månader där, åtföljd ofta av namnet på ett arbetsläger med antalet månader där åtföljd av nästa koncentrationsläger, ofta Auschwitz och därefter information om dödsmarscher  år 1944 till lägren och fabriker liggande mer västerut. Slutligen så kommer man fram till året 1945 och uppgiften om förflyttningen till Bergen-Belsen lägret.

Det är just i Bergen-Belsen som de flesta blev sjuka i tyfus, fläcktyfus, TBC och utmattning på grund av brist av vatten och föda. Bl.a. p.g.a. epidemirisken flera patienter kördes direkt från fartyget i Frihamnen till Epidemisjukhuset vid Roslagstull.

På andra sidan av kortet så skrev läkarna högst upp i högra hörnan en anteckning, polsk judinna, ungersk judinna, tjeckisk judinna, rumänsk judinna, etc. som var egentligen huvudorsaken att de unga flickor och kvinnor hamnade i lägren, att deras närmaste förintades.



I Sverige tog man även upp vittnesmål från de överlevande. Vittnesmålen är så typiska för hela gruppen. Nedan en del av ett vittnesmål lämnat av en kvinna from Zgierz som var 15 år gammal när kriget började. Den 27 december 1939, bara 3 månader efter att tyskarna har intagit Polen började deportationerna från staden Zgierz och familjen to sig till staden Lodz. Kvinnan berättar den 17 januari 1946 i Rosöga lägret utanför Strängnäs.

Jag har vistats i ghetto i Lodz från den 8 april 1940 till den 21 augusti 1944. Jag har vistats i koncentrationsläger Auschwitz från den 23 augusti 1944 till den 26 augusti 1944 som: arbetskraft och vid avfärden fick jag nr 2044 (?), därefter vistades jag i Bremen (Arbeitslager) vid rivning och rensning av ruiner från den 28 augusti 1944 till den 7 april 1945, därefter vistades jag i Bergen Belsen (koncentrationsläger) från den 7 april 1945 till den 15 april 1945.

Vittnesmål omfattar 5,5 handskrivna sidor och beskriver: 
1. Information om judarnas från Zgierz öde – genom hörsägen 
2. Sysselsättande av judar i Lodz vid igenfyllning av luftvärnsdiken – innan ghetto bildades. 
3. Befolkningsmängd i ghetto i Lodz den 1 maj 1940. Svält, misär och därav följande dödlighet. Potatisskal till läkare och advokater – den priviligierade kasten. 
4. Deportation av 40 tusen människor under 2-veckors ”sperre” i ghetto och omständigheterna kring detta. Första deportation: slutet av augusti 42. 
5. Andra deportation, vilken pågick i 4 veckor – mars 1943. 
6. Stämpling av legitimationer och arbetsplikt för ghettoinvånare, i samband med det ändras benämning ”ghetto” till ”Arbeitslager”. 
7. Dödlighet i ghetto, transporter från Tyskland och Tjeckoslovakien. 8. Evakuering av ghetto när den ryska offensiven närmade sig, för att ”skydda” ghettoinvånarna mot ryssar – resan tog 2 dagar och 2 nätter. 
9. Transportens ankomst till Auschwitz: bad- och omklädnings ”ceremonier”, selektion till 2 Arbeitslager – resan. 
10. Ankomst av 300 kvinnor till stationen i Bremen. 
11. Villkoren i arbetsläger i Bremen: behandling av fångarna av lägrets ledning och av de ungerska fångarna. fångarna. Nummer, klädsel, mathållning, arbete vid undanröjande av ruiner. 
12. Karakteristik av ”Aufseherinnen”. Tillvaro under bombardemanghotet. 
13. Upplösning av lägret när allianterna närmade sig. 
14. Transport till Bergen Belsen. Resan tog 8 dagar – delvis med tåg, delvis till fots. 
15. 9 dagar lång vistelse i Bergen Belsen – utan mat och vatten, bland döda kroppar. Den sista tidens kaos. Förgiftad mat. 
16. Befrielsens ögonblick av engelsmän.

Ett vittnesmål lämnat av en kvinna from Zgierz som var 15 år gammal när kriget började. Den 27 december 1939, bara 3 månader efter att tyskarna har intagit Polen började deportationerna från staden Zgierz och familjen to sig till staden Lodz. Kvinnan berättar den 17 januari 1946 i Rosöga lägret utanför Strängnäs. Bilden av lägret är från 1955. Fotograf okänd. I lägret vistades professor Halina Neujahr, överlevande från Förintelsen var öde liknade det vittnesmålet som delvis återgavs ovan.

Wednesday, January 23, 2019

Efterlysning - "1945 års räddade" begravda under åren 1945-1947 - Jag söker fakta om de och deras liv innan Förintelsen - Ett QR underlag - Del V.

På bilden ovan ser vi Lenke Grunfeld (till vänster), hennes bror Bondi och syster Irene. Lenke föddes 25 maj 1915 i Marosvasarhely, Transylvanien (tidigare Ungern, nu Rumänien). Hennes föräldrar som är med på bilden, Arnold (Aahron) och Ester (född Hersh) var födda i Budapest.  Systern Irene - född 1905 i Fagaras Transylvanien(was Hungary var fånge i Mauthausen koncentrationsläger. Hon dog i fältsjukhuset i Sopron Ungern den 7 augusti 1945, samma vecka som hennes syster dog på beredskapssjukhuset i Sigtuna. Lenke blev 30 år och Irene 40.

På bilden ovan ser vi Lenke Grunfeld (till vänster), hennes bror Bondi och syster Irene.
Lenke föddes 25 maj 1915 i Marosvasarhely, Transylvanien (tidigare Ungern, nu Rumänien). Hennes föräldrar som är med på bilden var födda i Budapest.

Lenke kom till Stockholm troligen med fartyget S/S Kastelholm som la till Frihamnen. Lenke, liksom de flesta begravda på Norra Judiska begravningsplatsen år 1945 var kvinnor som kom till Sverige direkt efter andra världskrigets slut och dog strax därefter.

Jag vet att det finns släkt till de begravda i Stockholm "1945 års räddade" som bor i Stockholm och besöker gravarna inom kvarteren K och J på Norra.
Jag vill så gärna ha så mycket information som möjligt om de begravda. Även fotografier om finns. Förutom informationen om Förintelsens offren begravda 1945-1947 i Stockholm och så söker jag även information om de begravda i Kalmar och Norrköping. Kontakta mig per telefon eller skriv romwro@gmail.com. 


Lenke Grunfelds anamnes från Sigtuna beredskapssjukhuset. Anamnes betyder sjukdomshistoria. Läkaren genomför en anamnes genom att ställa frågor till dig om eventuella ovanliga symtom och tidigare sjukdomar. En Anamnes är således en sammanställning av information av vikt för diagnostik och patientvård. På högra sidan av bilden ser man en handskiss av Lenkes lungor där man har markerar förändringar i den vänstra lungan.
Lenke Grunfelds kort från Sigtuna. Lenke dog den 1 augusti 1945 klockan 20.55.
Gravboken gällande de begravda vid Norra Judiska begravningsplatsen. Tre kvinnor som dog mellan den 17-19 juli 1945 har markerats såsom "1945 års överlevande". Deras gravar finns inom kvarter K.

De flesta begravda "1945 års räddade" var i 16-30 år åldern och dog således under sommaren 1945. Flera av offren har exakt samma dödsdatum.

Det man vet om de är huvudsakligen att då var fångar i ett antal läger varvid det sista var Bergen-Belsen där de lämnades av flyende tyska vakter i april 1945, utan mat i flera dagar.

Därefter tillkom tre nya gemensamma nämnare:
- alla transporterades från Lübecks hamn till Frihamnen med Röda korsfartyget S/S Kastelholm,
- alla transporterades från Frihamnen till Ropstens sanittetsanstalt och därifrån till beredskapssjukhuset i Sigtuna eller Epidemisjukhuset vid Roslagstull.
 - alla är begravde på Norra begravningsplatsen.

Kanske blir det en bok?

Monday, January 21, 2019