De Befriade 1945 - Tre systrar Jakubowitz Eva - Jakobowicz Sari - Jakubovics Elsa från Bergen-Belsen

Karta med Irsava, Munkács, Auschwitz, Bergen-Belsen, Lubeck och Stockholm

1. Irsava, Tjeckoslovakien före kriget 1938
Tre systrar Jakubovics i Irsava, Tjeckoslovakien före kriget. Eva till vänster, Sari i mitten och Elsa till höger. Irsava fanns i ett område som kallades Karpato-Rutenieneller Rutenien och tillhörde det nybildade Tjeckoslovakien.

______________________________________________________________________________

2. Irsava, Tjeckoslovakien före kriget 1938
Från vänster till höger familjen Jakubovics tre generationer. Bakre raden: Martin, Elsa, Solomon, Eva. Främre raden: Sari, Ruchel (även kallad Rosi), Rose, Yitta, Judy, Israel Mendel (även kallad Menuyert) och Abraham. Med kursiv markering de tre systrar som kom år 1945 med de Vita båtarna till Sverige och deras bröder Martin och Solomon. 

______________________________________________________________________________

Jakubovics Elsa, till vänster och Eva till höger med brodern Martin

I januari 1942 i Wannsee utanför Berlin, gick nazister igenom alla europeiska länder och satte ihop ett protokoll som handlade om att mörda i de europeiska judar. Protokollets sida 5 och 6 (av 15) var inget annat än en mördarlista med 11 000 000 milioner människor. När det gäller Ungern så står det på listan en siffra 742 800 judar.
______________________________________________________________________________

3. Januari 1942, Wannsee utanför Berlin
I januari 1942 i Wannsee utanför Berlin, gick nazister igenom alla europeiska länders populationer av judar och satte ihop ett protokoll som handlade om att mörda alla de europeiska judarna. Protokollets sida 5 och 6 (av 15) var inget annat än en mördarlista med 11 000 000 milioner människor. När det gäller Ungern så står det på listan en siffra 742 800 judar.

______________________________________________________________________________

Bergskedjan Karpaterna var inte bara en geografiskt skiljelinje. När Förintelsen pågick norr om Karpaterna så var det fram till april 1944 relativt lungt när det handlade om ungerska judar. Precis såsom i början i getton i Polen så trodde man inte på att det fanns dödsfabriker norr om Karpaterna.
Kungariket Ungern som var en axelmakt (med bl.a. Nazityskland och Italien) utökade ständigt sina gränser, se kartan nedan.

Trots det så fram till 19 mars 1944 så levde den judiska befolkningen i Ungern ett nästan normalt liv. De stora getton i Europa, bl.a. i Warszawa och Lodz har vid den tidpunkten nästan fullständigt tömts på sina forna invånare som mördades. Treblinka dödslägret beläget 8 mil öster om Warszawa var verksamt till den 19 oktober 1943, då de kvarvarande fångarna sköts ihjäl. Kort därefter revs lägret och man försökte förinta samtliga spår. Under 16 månader har man mördat där nästan 1 miljon judar. I Auschwitz dödslägret har man däremot utökat dödsmaskineriet med nya gaskammare och krematoriet.

4. 1938- 1939, Ungern
Irsava, sydost om Munkacs där familjen Jakubowitz bodde tillhörde Tjeckoslovakien. Området hade annekterats  av Ungern när Hitler kom till makten. 

_________________________________________________________________________

5. 19 mars - 8 juli 1944

Den 19 mars 1944 startade tysk ockupation av Ungern. Två dagar senare, den 21 mars 1944 anlände Adolf Eichmann med en stab på omkring 200 man till Budapest. Planerna för förintelsen av de ungerska judarna tog form. Förintelsen av de ungerska judarna startade med den judiska befolkningen i landsorten. Först därefter, i juli 1944. skulle judarna som samlades i Budapestgettot deporteras mot döden i Auschwitz. Deportationerna från landsbygden  påbörjades i den nordöstra zonen, som låg närmast ryska fronten. Precis i det område där familjen Jacubovics bodde.  Under knappt två månader, mellan den 14 maj och den 8 juli, deporterades 437 402 judar från Ungern till Auschwitz.

__________________________________________________________________________________________

6. 5 april 1944 - Munkács

Från den 5 april 1944 fick alla ungerska judar (utom barn under 6 år) bära en gul Davidstjärna. Ungern enligt Eichmans plan delades i ett antal distrikt. De ungerska gendarmerna fick ansvaret för att samla in judar från landsbygden  i ett antal getton. Judarna deporterades därefter i 110 tågsätt till den tjeckiska gränsstaden Kosice - Kassa där tyskarna övertog bevakningen av tågen med de dödsdömda judarna. 
Många judiska män i värnpliktsålder blev innan dess kallade till en arbetstjänst. Bland dessa fanns bröderna Martin och Solomon Jakubovics. Arbetstjänsten innebar slavarbete i koppargruvor i Jugoslavien eller grävande av skyddsgravar vid den tysk-ryska fronten. Familjen Jacubowics splittrades då.

Irsava där familjen Jakubovics bodde tillhörde Deportation zone I. Judarna från detta område fördes till det nyuppförda gettot i den närbelägna staden Munkács. Inom fyra dagar, mellan den 16 och 18 april innestängdes där cirka 27 tusen judar från området i två getton. Den judiska befolkningen från närliggande byar drevs till stadens avspärrade tegelfabrik, medan Munkács judar fördes till stadens andra getto. SS samt den ungerska gendarmeriet och den ungerska lokala polisen behandlade judar som skulle deporteras med en enorm grymhet. Tegelfabriken var egentligen en Umschlagsplatz såsom i Warszawagettot. Där fanns ett järnvägsspår som ledde till dödsfabriken Auschwitz.

______________________________________________________

7. 16 - 18 april 1944, Munkács-Auschwitz

Irsava där familjen Jakubovics bodde tillhörde Deportation zone I. Judarna från detta område fördes till det nyuppförda gettot i den närbelägna staden Munkács. Inom fyra dagar, mellan den 16 och 18 april innestängdes där cirka 27 tusen judar från området i två getton. Den judiska befolkningen från närliggande byar drevs till stadens avspärrade tegelfabrik, medan Munkács judar fördes till stadens andra getto. SS samt den ungerska gendarmeriet och den ungerska lokala polisen behandlade judar som skulle deporteras med en enorm grymhet. Tegelfabriken var egentligen en Umschlagsplats såsom i Warszawagettot. Där fanns ett järnvägsspår som ledde till dödsfabriken Auschwitz. Hela familjen Jakubovics deporterades. På bilden judarna från Deportation zone I anländer i boskapsvagnar till Auschwitz. Man ser en pågående selektion. Systrarna Jakubovics med fåtal andra blev selekterade till slavarbete medan de flesta som kom skickades till gaskamrarna, bland dem systrarnas föräldrar.

___________________________________________________________________Enligt planerna skulle förintelsen av de ungerska judar starta med den judiska befolkningen i landsorten och först därefter i juli skulle judarna samlade i Budapestgettot deporteras mot döden i Auschwitz.

Från den 5 april 1944 fick alla ungerska judar (utom barn under 6 år) bära en gul Davidstjärna. Ungern delades i ett antal distrikt och de ungerska gendarmerna fick ansvaret för att samla in den judiska befolkningen i ett antal getton och deportera de i 110 tågsätt till den tjeckiska gränsstaden Kosice - Kassa där tyskarna övertog bevakningen av de dödsdömda judarna. Många judiska män i värnpliktsålder blev kallade innan till en arbetstjänst som innebar slavarbete i koppargruvor i Jugoslavien eller att gräva skyddsgravar i Ukraina. De äldre bröderna blev kallade till ett sådant arbetstjänst. Familjen Jacubowits splittrades.

Irsava tillhörde Deportation zone I och judarna från området där fördes till det nyuppförda gettot i Munkács. Inom fyra dagar, mellan den 16 och 18 april stängdes där cirka 27 tusen judar från området i två getton. Den judiska befolkningen i närliggande byar drevs till stadens omringade tegelfabrik, medan Munkács judar fördes till stadens getto. SS samt den ungerska gendarmeriet och den ungerska lokala polisen behandlade judar med en otänkbar grymhet. Tegelfabriken liknade inte ett getto. Det var snarare en Umschlagsplats såsom i Warszawa gettot. Där fanns ett järnvägsspår. Det ledde till dödsfabriken Auschwitz.

8. December 1944 - januari 1945, Auschwitz - Bergen-Belsen

När den ryska fronten närmade sig började tyskarna att flytta judarna från Auschwitz till andra läger, bl.a.  Bergen-Belsen.  Det skedde dels med tågtransporter och med så kallade dödsmarscher. Systrarna Jakubovics förflyttades till Bergen-Belsen lägret. I lägret härjade tyfus- och andra epidemier som även drabbade systrarna Jakubovics.

9. April-maj 1945, Bergen-Belsen
Brittisk soldat vid informationstavlan i Bergen-Belsen. När tyskarna evakuerade lägren på östfronten i årsskiftet 1944/1945, blev Bergen-Belsen slutstation för tiotusentals fångar. När Bergen-Belsen befriades av brittiska styrkor den 15 april 1945 möttes soldaterna av omkring 60 000 svältande, utmärglade och svårt sjuka fångar och 10 000 lik. Omkring 14 000 människor dog av sjukdomar och undernäring under veckorna direkt efter befrielsen.

10. Juni-juli 1945, Lübeck
Lübeck, Swedish Transit Hospital. Hit kom fd fångarna strax före överskeppningen till Sverige. De kom från det enorma sjukhuset med drygt 13 000 bäddar som låg i närheten av Bergen-Belsen lägret. I Lübeck inom sjukhuset fanns UNRRA sekretariat. Man utfärdade där nya registerringskort och inresekort till Sverige. Patienterna badades och desinficerades före resan.

11. Juni-juli 1945, Lübeck

Lübeck, Swedish Transit Hospital. Hit kom fd fångarna strax före överskeppningen till Sverige.Många var fortsättningsvis i dålig skick och undersöktes och medicinerades dagligen. Här är Eva Jakubovits läkarjournal på tyska då merparten av läkarna på sjukhuset var tyskar.

12. 24 juni 1945 - Lübeck, Swedish Transit Hospital

Jakubowicz Elsa född 1924. Hennes D.P. REGISTRATION RECORD innehåller information som har inhämtats från henne direkt vid inregistreringen i Lübeck den 9 juli 1945. Således två dagar före avresan till Sverige med Vita båten S/S  Kastelholm. Elsa reste till Stockholm tillsammans med systern Eva. Sari Jakubowicz, den tredje systern, klarade bäst epidemier av systrarna  och fick därför resa till Sverige först, redan den 27 juni 1945. Av Elsas kort, skrivet på franska framgår det när hon och resten av familjen blev arresterade.

12. 24 juni 1945 - Lübeck

Jakubowicz Sari f. 1927 - D.P REGISTRATION RECORD. Kortet innehåller en viktig information som har inhämtats från Sari direkt vid inregistreringen Lübeck den 24 juni 1945. Bara tre dagar före avresan till Sverige med Vita båten M/S Rönnskär. En del har uppfattat resan med lastbåtarna M/S Rönnskär.  och M/S Karskär som ett värsta tortyr då förutom den sjögång som rådde så hade hade båtarna en ljudalstrande utrustning för bekämpning av sjöminor- Utrustningen fanns på utsidan av båten och det fanns ingen ljudisolering i lastutrymmen vilka blev till en tortyrkammare. Troligen mådde Sari Jakubowicz bäst av systrarna och fick därför resa först.

13. Juni - juli 1945,  Lübeck
Lübecks hamn: Tyska krigsfångar bär de överlevande från ambulanserna ombord på en av de Vita båtarna. De brittiska soldaterna i basker övervakar transporten. När de överlevande skulle förflyttas från Swedish Transit Hospital i Lübeck till de Vita båtarna så gick ett hundratal ambulanser i ett skytteltrafik. Flest patienter kunde ta M/S Kronprinsessan Ingrid.

14. Juni - juli 1945, Lübeck 
M/S Rönnskär var en lastbåt. Den hade på rekordtid omvandlats under juni 1945 till sin nya uppgift att tjäna som ett lasarettfartyg. I befintliga utrymmen på mellandäck och i lastrum monterades 129 dubbla armésängar, således 258 sängplatser avsedda för patienterna samt 14 enkla för Röda kors-personal. I Lübeck har ett annat slags minskydd monterats på sidorna alla Vita båtar av fartygen: så kallade bullerburkar. Ljuden från de skulle detonera akustiska minor på avstånd. Alla Vita båtar eskorterades till och från Lübeck till Trelleborg av tyska minsvepare. 


15. 9 juli 1945 - Lübeck
Jakubowicz Eva född 1926. Hennes D.P REGISTRATION RECORD innehåller information som har inhämtats från henne direkt vid inregistreringen Lübeck den 9 juli 1945, tre dagar före avresan till Sverige med Vita båten S/S Kastelholm. Eva reste den 11 juli tillsammans med äldsta systern Elsa som dog i Stockholm 4 dagar efter ankomsten. Eva lever och bor i Florida, USA.

16. Juli 1945, Stockholm
Ankomsten av S/S Kastelholm till Stockholm. De överlevande som inte kunde gå av båten själva, bars ned från båten till de på kajen uppställda bårarna. Både Eva och Elsa Jakubovicz hade direkt efter ankomsten körts i ambulans till Epidemiska Sjukhuset i Stockholm. Många överlevande vägde fortfarande 28-30 kg trots att det har gått drygt en och en halv månad sedan de befriades i Bergen-Belsen.

17. 15 juli 1945, Lübeck - Stockholm
Inresekort som Elza Jakubovicz fick i Lübeck. Det finns ett rött kors på kortet samt en grön stämpel som anger att hon kom till Stockholm den 15 juli 1945. Elza uppgav som yrke schneiderin - sömmerska. Många av kvinnor i lägren och getton arbetade som sömmerskor och sydde kläder och uniformer för den tyska armén. 

18. 16 juli 1945 - Stockholms Epidemisjukhus
Anteckningar om Eva Jakubovicz av en läkare från Stockholms Epidemisjukhus.  Eva har förflyttats från Epidemiska till Sigtuna. Läkaren anger att patienten har en syster i ett läger i södra Sverige som bör snarast förflyttas till Sigtuna. Han nämner också den äldsta systerns död. Han visade en riktig empati för systrarna.

19. 11 - 15 juli 1945, Vita båten S/S Kastelholm
Jakubowicz Eva född 1926. Hennes medicinska kort med puls- och feberkurva från överfarten från Lübeck den 11 juli 1945 fram till den 15 juli. Kortet anger i vilken hytt hon fanns under överfarten med S/S Kastelholm. Eva reste tillsammans med den äldsta systern Elsa som dog i Stockholm 4 dagar efter ankomsten.

20. 19 juni 1945, Epidemiska Sjukhuset, Stockholm
Ett intyg från Stockholms Epidemisjukhuset där det står att Elsa Jakubovics kom den 15 juli 1945, klockan 6.30 på morgonen  från lasarettfartyget Kastelholm och dog den 19 juli. Vårdtid 4 dagar.

21. 19 juni 1945, Epidemiska sjukhuset, Stockholm
Jakubovics Elsa, den äldsta av systrarna dog 21 år gammal vid Stockholms Epidemisjukhus.  Här hennes   samtliga dokument hon hade med sig från Tyskland: ett FMC-kort som de brittiska läkare skrev efter befrielsen och ett identifikations D.P.-kort.

22. Juli 1945, Stockholm, Norra Judiska Begravningsplatsen
Jakubovics Elsa, den äldsta av systrarna dog 21 år gammal vid Stockholms Epidemisjukhus. Hon är begraven inom K-kvarteret, rad 33.

23. Augusti 1945, Stockholm, Norra Judiska Begravningsplatsen
Norra judiska begravningsplatsen. Eva Jakubovits gråter vid Elsas Jakubovits grav. Eva och Sari kunde först efter tre veckors karantän besöka graven. De kom från Sigtuna.

24. Vinter 1946, Sverige 

Systrarna Eva och Sari Jakubovics före avresan till USA. Där hade de senare träffat sina bröder Marton och  Solomon vilka mirakulöst överlevde Förintelsen.  

25. 1947, Leipheim, Tyskland
Systrarnas Jakubovics bror Marton (Martin) liksom den andre brodern Solomon överlevde mirakulöst Förintelsen. De hittade sina livspartners efter kriget i Leipheim i lägret för Displaced Persons. De gifte sig i ett DP-läger och därifrån tog de sig alla fyra till USA. Flera forna koncentrationsläger i Tyskland, Österriket och Italien användes som läger för displaced persons som väntade på viseringar till andra länder.

De Befriade 1945 - Jakob Sylman från Chmielnik överlevde kriget i Irkutsk. Flydde från Kielce i Polen till Malmö år 1946 och lämnade Sverige för Israel 1947.

Jakob Sylmans förflyttningar 1939-1945

1 a-b. Kartan med Chmielnik, Irkutsk, Kielce Gdynia och Malmö markerade.

Kan sättas ihop med en smal kartan under med Kielce - Irkutsk. Avstånd Kielce-Irkutsk 6300 km.

 _________________________________________________________________________________

1. Jakob Sylman var bara 15 år då kriget började. Han bodde i en liten stad, Chmielnik, 30 km från Kielce i Polen. Jakobs syster, Terna var gift med Icek Frydman. De hade en liten dotter Hanna. Icek tjänstgjorde i den polska armén i kriget i september 1939 då Tyskland och därefter Sovjet anföll Polen. När svågern, efter den polska kapitulationen återvände hem, bestämde han att familjen Frydman och Jakob skulle vara säkrare på den av Sovjet ockuperade delen av Polen. Därför flydde Frydmans med sitt barn och Jakob genom den gröna gränsen till Sovjet. Jakob och Frydmans bodde på flera platser i Sovjet, bl.a. i Irkutsk som ligger hela 6533 km från Chmielnik. De sökte sig till platser där det fanns mat och arbete. 
Efter krigets slut återvände de till Polen. Ingen av deras närmaste fanns kvar i Chmielnik. Alla har mördats.  Den enda släktingen som klarade sig var kusinen Ewa (Chava) Sylman. Hon återfanns i Sverige dit hon kom från Ravensbrück med Vita bussar i slutet av april 1945. I januari 1946 flydde Jakob och familjen från Polen till Sverige gömda på en lastbåt. Efter ett år i Sverige bestämde sig Jakob med familjen att tillsammans med 650 andra överlevande åka vidare till Eretz Israel. Resan företogs med en båt från Trelleborg. Efter att båten nådde Haifa hade samtliga överlevande tillfångatagits och skickats till ett brittiskt interneringsläger på Cypern. Först 1948 kom de till Israel.   

 _________________________________________________________________________________

2. Före 1939 - Chmielnik, Polen
På bilderna ses torget och en gata i Chmielnik med synagogan. 1930. Enligt 1931 folkräkning hade staden en folkmängd på 8050 invånare. Av dessa var 6359 judar.  Efter krigets slut 1945 återvände Jakob Sylman och Frydmans till Chmielnik, för att se om det fanns några överlevande. Men det fanns inga judar kvar i staden, vare sig Sylmans eller Frydmans. Jakob Sylman och Frydmans bosatte sig i Kielce där de kände sig säkrare. 
De överlevande judarna i Polen möttes ofta av fientlighet och förföljelser. Så många som 2 500 judar kan ha dödats i Polen efter kriget. Första pogromer ägde rum i städerna Rzeszów och i Kraków redan 1945, direkt efter krigets slut. 

 _________________________________________________________________________________

3. 23 augusti 1939 
Ett icke aggressionspakt mellan Tyskland och Sovjet undertecknades den 23 augusti 1939 av utrikesministrarna Ribbentrop och Molotov. Man delade upp Europa i en tysk och en sovjetisk sfär. Det nazistiska Tyskland och det kommunistiska Sovjetunionen styckade upp Polen och östra Europa mellan sig. Paktens omedelbara följd blev att den 1 september 1939 anföll Hitlers styrkor Polen från väster och 17 september de sovjetiska trupperna från öster. Den nya gränsen löpte längs det svarta linjen på kartan. Jakub Sylman var bara 15 år då kriget började. Hans syster, Terna Frydman, var gift och hade ett litet barn. Ternas man och far tjänstgjorde i den polska armén under kriget i september 1939 då Tyskland och Sovjet anföll Polen. När svågern Icek, återvände hem efter den polska kapitulationen bestämde han att familjen Frydman och Jakub skulle vara säkrare på den av Sovjet ockuperade delen Polen än den tyska. Därför flydde Frydmans med sitt barn och Jakob genom den gröna gränsen till Sovjet. Den nya tysk-sovjetiska gränsen var då "en vänskapsgräns", enligt pakten och inte välbevakad.

 _______________________________________________________________________________

4. 1-17 september 1939
Ribbentrop-Molotovpakten från den den 23 augusti 1939 blev, bara en vecka senare, starten för andra världskriget. Den 1 september 1939 anföll Hitlers styrkor Polen från väster och 17 september de sovjetiska trupperna anföll från öster. Jakob Sylman var bara 15 år då kriget började. Antalet judar i Polen den 1 september 1939 då andra världskriget startade uppgick till cirka 3 474 000 människor. Bland en miljon polska soldater som slogs mot tyskarna och ryssarna i september 1939 var 13 procent (130 000) judar som kämpade i alla grenar av den polska armén
 _______________________________________________________________________

5. 1939-1945, Polen -  Sovjet

Jakub Sylman var bara 15 år då kriget började. Hans syster, Terna Frydman var gift och hade ett litet barn. Temas man och far tjänstgjorde i den polska armén under kriget i september 1939 då Tyskland anföll Polen. När svågern återvände hem efter den polska kapitulationen bestämde han att familjen Frydman och Jakob skulle vara säkrare i den ryskockuperade Polen än den tyska. Därför flydde Frydman med sitt barn och Jakob genom den gröna gränsen till Sovjet. Först till de gamla polska territorierna med staden Lwów. Därefter flyttade de till Sibirien och Uzbekistan. Jakob och Frydmans bodde bl.a. i staden Irkutsk, hela 6 533 km från Chmielnik. Han var duktig att laga bilar och blev lastbilförare.

 _______________________________________________________________________

5. 1945, Chmielnik efter kriget
Jakob Sylman och Frydmans, hans syster och svåger, återvände efter kriget till Polen 1945. De ville se om det fanns några överlevande. Men det fanns inga Sylmans eller Frydmans i Chmielnik. I deras hus bodde polacker. De bosatte sig nu i staden Kielce där Jakob Sylman började arbeta som lastbilförare.
De flesta judar i Polen förintades. Antalet judar i Polen den 1 september 1939, vid andra världskriget utbrott uppgick till cirka 3 474 000 människor. Enbart 50 000 av polska judar överlevde kriget i Polen. Det största antalet överlevande polska judar, drygt 230 000 fanns i likhet med Jakob Sylman i Sovjetunionen. Många judar återvände till Polen 1945-1946. Kartan är gjord efter kriget av en judisk överlevande från Chmielnik som försökte minnas den goda tiden före kriget. Han ritade kartan och skrev bl.a. var de judiska ungdomar träffades under sabbaten.  _______________________________________________________________________________________________

6. 21 Januari 1946, Kielce - Gdynia - Trelleborg

Jakob och Frydmans bodde, efter återkomsten från Sovjet i Kielce. De bestämde sig att fly från Polen. I deras hus i Chmielnik bodde polacker som flyttade in på hösten 1942 då alla judar från Chmielniks getto (ca. 13 000) deporterades, huvudsakligen till dödslägret Treblinka. Deportation till Treblinka betydde att de hade mördats där, i gaskammare. Jakob Sylmans far Leib och mamma Rosa var bland de mördade.

Genom Röda korset fick de veta att Jakobs och Ternas kusin fanns bland de överlevande i Sverige. De började samla pengar till överfarten. 19 januari 1946 steg de i det tysta på en lastbåt i polska hamnstaden Gdynia. Efter två dagars resa kom de till Trelleborg och anmälde sig till polisen där. Polisen fattade sitt första beslut att alla fyra skulle utvisas tillbaka till Polen men i sista stund ändrade på beslutet. De fick stanna i Sverige. Jakob skickades till lägret i Kummelnäs på Värmdö och därifrån till Furudal, nära Gävle. I Furudal fick Jakob höra om vad som hände efter att de har lämnat Kielce - en pogrom. Pogromen i Kielce var den mest omfattande pogromen mot judar efter andra världskriget. Den ägde rum den 4 juli 1946 då polackerna dödade 42 judar i staden. Judar som mirakulöst överlevde Förintelsen.

_______________________________________________________________________________________________

De flesta judar i Polen förintades. Antalet judar i Polen den 1 september 1939 när Andra världskriget startade uppgick till cirka 3 474 000 människor. Bland en miljon polska soldater som slåss mot tyskarna i september 1939 var 13 procent (130 000) judar som kämpade i alla grenar av de polska väpnade styrkorna.

Bland de 6 miljoner judar som mördades under andra världskriget (under Förintelsen) var ungefär hälften (eller 3 miljoner) polska judar. De flesta mördades i nazisternas utrotningsläger i Auschwitz, Treblinka, Majdanek, Belzec, Sobibór och Chełmno. Andra dog av svält och misshandel i gettotterna och skjutna vid massgravar. Ockuperade Polen blev den största platsen för det nazistiska utrotningsprogrammet, eftersom det var där de flesta av europeiska judar bodde.

Drygt 50 000 av polska judar överlevde kriget i Polen. Det största antalet överlevande polska judar, drygt 230 000 gjorde det i Sovjetunionen.

Många judar flydde österut under den militära, tyska blixt attacken 1 september 1939 och många "blev" inom Sovjet då Sovjet med stöd av Ribbentrop-Molotov pakten invaderade Polen från öst 17 september 1939. Det polsk-sovjetiska kriget varade till den 6 oktober 1939.

Strax efter att kriget avslutades började de judiska överlevande att lämna Polen. Polen var det enda östblocklandet som tillät fri judisk aliyah. Utflyttningen ägde rum i etapper och i olika former. Många lämnade Polen helt enkelt för att de inte ville bo i ett kommunistiskt land. De flesta dock ville inte bygga om sina liv på en plats där deras familjer mördades.

Vare sig Jakob eller hans svåger hittade några överlevande släktingar. Jakobs föräldrar, Leib och Róza har mördats. Bara hans syster och kusin, Ewa (Chava) Sylman som har räddats från Ravensbruck och bodde nu i Hässleholm i Sverige var de enda överlevande.

I deras hus i Chmielnik bodde polacker som flyttade in på hösten 1942 då alla judar från Chmielniks getto (ca. 13 000) deporterades, huvudsakligen till dödslägret Treblinka. Deportation till Treblinka betydde att de har mördats där i gaskammare.

 _______________________________________________________________________________

Jakob Sylman livshistoria påminner om många av de överlevande. Han tillhörde en monogeneration. Monogeneration var oftast de ända överlevande utan syskon eller föräldrar. Den ända släktingen Jakob Sylman hade var faktiskt systern Terna och kusinen Ewa, Chawa Sylman som kom samtidigt med Lola Preiss till Sverige. Jakob Sylman flydde i en lastbåt i januari 1946 från Polen tillsammans systern Terna Frydman, hennes man Icek Frydman och deras dottern Hanna Friedman. 

De flydde med en lastbåt från Gdynia till Trelleborg den 21 januari 1946 tillsammans med två Frydmans, Terna - hans syster och hans svåger Icek. I Polen arbetade han som lastbilschaufför och bodde med Frydmans i Kielce.

Jakob Sylmans far Leib och mamma Rosa levde inte! De sökte politisk asyl. Svenska myndigheter ville skicka tillbaka dem, men den 29 januari fick han och Frydmans ett tillstånd att stanna i Sverige och skickades från Hässleholm där Jakon Sylmans syster bodde till Kummelnäslägret (Värmdö nära Stockholm). Därefter förflyttades han till Furudal-lägret nära Gävle. I Forsbackaskola i närheten arbetade hans kusin Chawa Sylman. Det var genom Chawa som Jakob träffade Lola Preiss. De blev ett par som levde ihop i 60 år tills Jakob gick bort i Kanada. 

_______________________________________________________________________________________________

7. 4 juli 1946, Kielce. 
Pogromen i Kielce var den mest omfattande pogromen mot judar efter andra världskriget. Den ägde rum den 4 juli 1946 då man dödade 42 judar i staden. Judar som mirakulöst överlevde Förintelsen. En syn som man hoppades aldrig skulle ses igen efter kriget, en massgrav fylld med mördade judar.

_________________________________________________________________________________
 _________________________________________________________________________________

8. 4 juli 1946, Kielce, Polen. 
Pogromen i Kielce var den mest omfattande pogromen mot judar efter andra världskriget. Den ägde rum den 4 juli 1946 då man dödade 42 judar i staden. Judar som mirakulöst överlevde Förintelsen. En syn som man hoppades aldrig skulle ses igen efter kriget, en massgrav fylld med mördade judar.. Här bär man barnkistor till begravningsplatsen.

 _________________________________________________________________________________

9. 7 augusti 1946, Sverige 
Judar flyr från Polen. Pogromen i Kielce var den första men var den mest omfattande pogromen på judar efter andra världskriget. Den ägde rum den 4 juli 1946 i den polska staden Kielce där man dödade 42 judar som mirakulöst överlevde Förintelsen. Här rapporterar Dagens Nyheter om en grupp judar vilka, precis som Jakob Sylman, flydde från Polen  till Sverige sjövägen. Efter Kielcepogromen lämnade många judar från Polen. Drygt 175 000 judar, Förintelsens överlevande fick legalt passera den polsk-tjeckiska gränsen.

 ________________________________________________________________________________

10. 1946, Sommaren i Södra Sverige

Efter att de överlevande kom till Sverige och fått vård blev de placerade i olika typer av läger. Det fanns enskilda läger för judiska ungdomar och enskilda internat för judiska barn, t.ex. i Täby och på Lidingö. Lägren fanns i stora delar av Sverige, från Malmö i söder till Gävle i norr. I lägren pågick olika typer av undervisning och arbete. Pojkarna från Furudal arbetade t.ex. under sommaren 1946 med skördar av sockerbetor i södra Sverige. 

 _____________________________________________________________________________

11. Hösten 1946, Forsbacka

Förintelsens överlevande. Jakob Sylman tillhörde en så kallad monogeneration. Monogeneration. ty pojkarna från Furudal och flickorna från Forsbacka var oftast de enda överlevande - utan syskon, föräldrar eller far- och morföräldrar. Pojkarna från Furudal möter flickorna från Forsbacka. De flesta av 70 flickor från Forsbacka och alla 27 pojkar från Furudal hade bestämt sig att resa vidare från Sverige till Eretz Israel, dvs till det dåvarande Brittiska Mandatet Palestina. I augusti 1946 sökte samtliga främlingspass. I väntan på avresan flyttade de flesta till Borås och arbetade där i olika textilföretag, bl.a. på Algots.    __________________________________________________________________________

Jakob Sylman, hans syster Tema och hans svåger Icek sam deras barn anlände olagligt med en lastbåt från Gdynia till Trelleborg den 21 januari 1946. I Polen arbetade han som lastbilschaufför och bodde med Frydmans i Kielce.

Jakob Sylmans far Leib och mamma Rosa levde inte! De sökte politisk asyl. Svenska myndigheter ville skicka tillbaka dem, men den 29 januari fick han och Frydmans ett tillstånd att stanna i Sverige och skickades från Hässleholm där Jakon Sylmans syster bodde till Kummelnäslägret (Värmdö nära Stockholm). Därefter förflyttades han till Furudal-lägret nära Gävle. I Forsbackaskola i närheten arbetade hans kusin Chawa Sylman. Det var genom Chawa som Jakob träffade Lola Preiss. De blev ett par som levde ihop i 60 år tills Jakob gick bort i Kanada.

När kriget var slut så återvände Jakob Sylman och Frydmans de till Polen. Jakob Sylmans fru sa till mig (under våren 2020) att de återvände till Polen för att se om det inte fanns några överlevande. Men det fanns inga Sylmans eller Frydmans i Chmielnik. De överlevande judarna i Polen möttes ofta av fientlighet och förföljelser. Så många som 12 500 judar kan ha dödats efter kriget. Första pogromer ägde rum i Rzeszów och i Kraków redan 1945, direkt efter krigets slut.

 _________________________________________________________________________________

12. Vintern 1946, Boråstrakten 
Utvandrarna. Hundratals av ungdomar som överlevde Förintelsen och togs emot av Sverige bestämde sig att resa vidare. Resan planerades först till slutet av 1946. Samtliga sökte då främlingspass. I januari 1947, reste ungdomarna från Furudallägret och Forsbacka med S/S båten Ulua från Sverige.

På bilden, den tredje från höger är Jakob Sylman. Bredvid Jakob i en ljus kofta står Lola Preiss, hans flickvän, och till höger hans kusin Chava Sylman, hon som sammanförde de två.

 _________________________________________________________________________________

Forsbackaflickor och Furudalpojkar började bilda par redan i Sverige. Det blev en hel del bröllop på Cypern (1947) och därefter i Israel, efter 1948. Här Jakob Sylman i keps och Lola Preiss första till vänster. Den andra kvinnan heter Lusia och sjöng jättevackert berättade Lola för mig.

Jakob Sylman, 3 från höger på bilens flak tillsammans med andra som reste från Sverige i januari 1947 till Eretz Israel (Palestina) med S/S Ulua från Trelleborg.

 _________________________________________________________________________________

13. Sverige, 1946-1947
En del av listan av de potentiella resande till Eretz Israel från maj 1946. Listan med olika övergångsläger och internatskolor omfattade bl.a. 70 flickor från Forsbacka och 27 pojkar från Furudal. De fanns med på den långa resan från Trelleborg till Haifa med fartyget S/S Ulua med start i januari 1947. Sammanlagt omfattade listan 3 311 personer. 650 av de åkte en januaridag till Trelleborg och avseglade från Sverige den 24 januari 1947.

 _________________________________________________________________________________

14. 24 januari 1947, Trelleborg

Förintelsens överlevande reste vidare. Samtidigt som S/S Ulua anlöpte den 24 januari 1947 till Trelleborgs hamn kom även Förintelsens Överlevande dit, från hela Sverige. De kom med både bussar och tåg. Bl.a. så kom de med ett chartrat tåg från Falun, genom Stockholm till Trelleborg. Ett antal SJ vagnar rullades in i hamnområdet i Trelleborg, precis vid kajen där S/S Ulua låg. De som skulle med S/S Ulua var huvudsakligen överlevande som Sverige tog emot inom ramen av UNRRA aktion - Vita båtar och från Ravensbrück med Vita bussar strax innan. Alla som reste med S/S Ulua hade svenska främlingspass, kubanska viseringar och så fick de en röd utresestämpel på sina dokument.

 _________________________________________________________________________________

15. 24 januari 1947, Trelleborg hamn
Förintelsens överlevande reste vidare. Samtidigt som S/S Ulua anlöpte den 24 januari 1947 till Trelleborgs hamn kom även Förintelsens Överlevande dit, från hela Sverige. De kom med både bussar och tåg. Bl.a. så kom de med ett chartrat nattåg från Falun, genom Stockholm till Trelleborg. Ett antal SJ vagnar rullades in i hamnområdet i Trelleborg, precis vid kajen där S/S Ulua låg. De som skulle med S/S Ulua var huvudsakligen överlevande som Sverige tog emot inom ramen av UNRRA aktion - Vita båtar och från Ravensbrück med Vita bussar strax innan. 

 _________________________________________________________________________________

16. Februari 1947, Medelhavet
Förintelsens överlevande reste vidare. S/S Ulua, som den 24 januari 1947 lämnade Trelleborgs hamn, kom efter stormarna på Nordsjön till lugnare och varmare trakter i södra Europa. Fotot taget troligen under resan genom Medelhavet. 

 _________________________________________________________________________________

17. 28 februari 1947, S/S Haim Arlozorov, tidigare S/S Ulua utanför Haifa
Förintelsens Överlevande ombord på S/S Haim Arlozorov. Nära den israeliska kusten tog ner Hondurasflaggan och hissade den israeliska med Magen David dvs med den blåa David stjärnan. Två brittiska minsvepare och ett antal jägare följde de överlevandes båt i flera timmar och närmade sig S/S Arlosorov från aktern. De lyckades att sätta ombord två officerare och tio brittiska marinsoldater. När britterna kom ombord försökte de att ta sig fram mot bryggan. Judarna, bl.a. Lola Preiss pojkvän, Jakob Sylman med flera från Furudal-lägret satte motstånd och pressade samtliga marinsoldater in i vattnet och tillfångatog de återstående. HMS Chieftan och en polisbåt från Haifa plockade samtliga britter ur vattnet.  Efter en stund kom HMS Rowena på nytt ifatt S/S Arlozorov och la sig jämsides (bilden). Den här gången har de lyckats hacka upp sig och få över en större styrka på 27 man innan S/S Arlozorov lyckades komma loss.

 _________________________________________________________________________________

18. 28 februari 1947, Haifa
Under färden diskuterade besättningen och passagerarna hur de skall komma i land. De visste att de var övervakade av flyget och att snart  skulle de bli "eskorterade" av den brittiska marinen. Planen var att komma rätt så nära stranden så möjligt, gira kraftfullt och med full fart på 12 knopp sätta fartyget på grunt vatten. Därifrån skulle de överlevande försöka ta sig iland och fly undan de brittiska soldaterna. Den brittiska kommandostyrkan som bordade deras fartyg hade skarpladdade vapen men sköt varningsskott i luften. Under detta tumult och striden ombord närmade sig S/S Arlozorov med full fart stranden. Den brittiska komandostyrkan ombord nådde inte styrhytten. De två brittiska minsveparna, HMS Rowena och HMS Welfare,  som förföljde S/S Haim Arlozorov (tid. S/S Ulua) gav upp förföljandet för att själva inte gå på grund.  S/S Arlozorov sattes medvetet på grund. Tyvärr, på den närliggande strandremsan vid Bar Galim stationerade en brittisk styrka.

 _________________________________________________________________________________

Ett brittiskt rekognoseringsflygplan upptäckte S/S Ulua den 27 februari klockan 13.45, cirka 60 km från Port Said, Egypten. Fem brittiska skepp slog därefter följe med S/S Ulau som bytte namn till "Haim Arlosoroff". Fartyget fortsatte sin färd mot Haifa viken ( 32.8169 Longitude: 35.0057. Den 28 februari var det redan en hel armada av  brittiska jägare och minsvepare som omringade S/S Ulua, sammanlagt 5 krigsfartyg. De fem brittiska skepp slog följe med S/S Ulau var HMS Chieftain, HMS Chevron, HMS Rowena, HMS Welfare och HMS St Austuell Bay som stod i ständig radiokontakt med bryggan på S/S Ulua och senare S/S Arlosoroff. Efter midnatt, den 28 januari som man bytte på S/S Ulua Hondurasflaggan och satte dit den israeliska med en blå David stjärna. HMS Rowena och HMS Welfare, två brittiska minsvepare närmade sig S/S Arlosoroff från aktern och lyckades till sist att sätta ombord 2 officerare och och 10 brittiska soldater. När de kom ombord på fartyget försökte de ta sig mot bryggan. Förintelsens överlevande, bl.a. Jakob Sylman, satte motstånd och pressade tio av soldaterna i vattnet och fångade de återstående. HMS Chieftan och en polisbåt från Haifa plockade upp de simmande från vattnet. HMS Rowena gav inte upp. Efter en stund kom den ifatt S/S Arlosoroff och la sig jämsides. Den här gången har de lyckats hacka upp sig och få över en styrka på 27 man innan man lyckades på S/S Arlosoroff att komma loss.

Under färden diskuterade besättningen och passagerarna på S/S Ulua hur de skall landa i Eretz Israel. De visste att de var övervakade och skulle snart bli "eskorterade" av den brittiska marinen. Planen var att komma rätt så nära stranden så möjligt, gira starkt och med full fart (12 knopp) sätta fartyget på grunt vatten varifrån immigranter skulle försöka ta sig iland och fly undan de brittiska soldaterna. S/S Arlosoroff sattes medvetet på grund men man misslyckades att komma iland. Istället plockades de överlevande av brittiska landstigningsbåtar och fördes med fängelsefartyg till hamnen i Famagusta.

S/S Arlosoroff sattes medvetet på grund utanför Haifa. De överlevande plockades upp av brittiska landstigningsbåtar och fördes därefter med fängelsefartyg till hamnen i Famagusta och lägren där.

 _________________________________________________________________________________

19. 1947-1948, Cypern, läger nr. 66
Jakob Sylman från Chmielnik i lägret nr. 66 utanför Famagusta på Cypern. 1947-1948. Dessa läger hade i likhet med koncentrationslägren Nazityskland dubbla tagtråd och beväpnade vakter i tornen.

 _________________________________________________________________________________

20. 1947-1948, Cypern
Jakob Sylman med sin fästmö - Lola Preiss, den ljusa flickan och med kusinen Chava (Ewa) Sylman. Jakob tillbringade krigsåren i Sovjet medan Chava som stannade i Polen blev liksom Lola Preiss tillfångatagen. Båda var fångar och slavarbetare i läger Hasag Kielce - en ammunitionsfabrik. De hade dock inte mycket kontakt på den tiden då Chava var flera år äldre. När Jakob Sylman flydde från Polen till Sverige arbetade Chava som sekreterare på samma anläggning där Lola Preiss bodde. Chava agerade lite som äktenskapsmäklerska och Lola och Jakob blev ett par.

 _________________________________________________________________________________

21. 1947-1948, Cypern
"Gänget från Furudal" gjorde det här minneskortet med bl.a. fem foton. "Sommarlägret", högst upp till vänster och "vinterlägret" nedanför. Lägren hade i likhet med koncentrationslägren i Nazityskland hade dubbla tagtråd och vakter i tornen. Högst upp till höger ser man en gångbro mellan lägren som många där associerade med broar vilka fanns i de två största getton, i Warszawa och Lódz. På bilden i mitten finns bl.a. Lolek Majerowicz och Jakob Sylman.

 _________________________________________________________________________________

22. 1948, Israel
Paret Lola och Jakob Sylman. När Lola Preiss och Jakob Sylman anlände till Israel från lägret på Cypern anslöt de sig till kollektivet i Kibbutzen Dovrat. Denna kibbutz låg i närheten av Ein Harod kibbutz där Janusz Korczak bodde när han besökte Eretz Israel. Jacob älskade att göra stenfigurer. Han började med det troligen under fångenskapen på Cypern. Hans relief i sten från den tiden visar bl.a. vinter- och sommarläger på Cypern som var sammanbundna med en gångbro precis såsom i många getton.

 _________________________________________________________________________________

23. 8 November 1949, Israel

De från Förintelsens överlevande ungdomarna, Lola Preiss från Kraków och Jakob Sylman från Chmielnik i Polen.

De träffades i Forsbackalägret 1946. De kom 1948 från det brittiska interneringslägret på Cypern och gifte sig i Israel. På fotot syns Lola Preiss och Jakob Sylman i den israeliska arméns, IDF:s uniform.

 _________________________________________________________________________________