Jakob Sylmans förflyttningar 1939-1945
1 a-b. Kartan med Chmielnik, Irkutsk, Kielce Gdynia och Malmö markerade.
Kan sättas ihop med en smal kartan under med Kielce - Irkutsk. Avstånd Kielce-Irkutsk 6300 km.
_________________________________________________________________________________
1. Jakob Sylman var bara 15 år då kriget började. Han bodde i en liten stad, Chmielnik, 30 km från Kielce i Polen. Jakobs syster, Terna var gift med Icek Frydman. De hade en liten dotter Hanna. Icek tjänstgjorde i den polska armén i kriget i september 1939 då Tyskland och därefter Sovjet anföll Polen. När svågern, efter den polska kapitulationen återvände hem, bestämde han att familjen Frydman och Jakob skulle vara säkrare på den av Sovjet ockuperade delen av Polen. Därför flydde Frydmans med sitt barn och Jakob genom den gröna gränsen till Sovjet. Jakob och Frydmans bodde på flera platser i Sovjet, bl.a. i Irkutsk som ligger hela 6533 km från Chmielnik. De sökte sig till platser där det fanns mat och arbete.
Efter krigets slut återvände de till Polen. Ingen av deras närmaste fanns kvar i Chmielnik. Alla har mördats. Den enda släktingen som klarade sig var kusinen Ewa (Chava) Sylman. Hon återfanns i Sverige dit hon kom från Ravensbrück med Vita bussar i slutet av april 1945. I januari 1946 flydde Jakob och familjen från Polen till Sverige gömda på en lastbåt. Efter ett år i Sverige bestämde sig Jakob med familjen att tillsammans med 650 andra överlevande åka vidare till Eretz Israel. Resan företogs med en båt från Trelleborg. Efter att båten nådde Haifa hade samtliga överlevande tillfångatagits och skickats till ett brittiskt interneringsläger på Cypern. Först 1948 kom de till Israel.
 |
| 2. Före 1939 - Chmielnik, Polen På bilderna ses torget och en gata i Chmielnik med synagogan. 1930. Enligt 1931 folkräkning hade staden en folkmängd på 8050 invånare. Av dessa var 6359 judar. Efter krigets slut 1945 återvände Jakob Sylman och Frydmans till Chmielnik, för att se om det fanns några överlevande. Men det fanns inga judar kvar i staden, vare sig Sylmans eller Frydmans. Jakob Sylman och Frydmans bosatte sig i Kielce där de kände sig säkrare. De överlevande judarna i Polen möttes ofta av fientlighet och förföljelser. Så många som 2 500 judar kan ha dödats i Polen efter kriget. Första pogromer ägde rum i städerna Rzeszów och i Kraków redan 1945, direkt efter krigets slut. |
 |
| 3. 23 augusti 1939 Ett icke aggressionspakt mellan Tyskland och Sovjet undertecknades den 23 augusti 1939 av utrikesministrarna Ribbentrop och Molotov. Man delade upp Europa i en tysk och en sovjetisk sfär. Det nazistiska Tyskland och det kommunistiska Sovjetunionen styckade upp Polen och östra Europa mellan sig. Paktens omedelbara följd blev att den 1 september 1939 anföll Hitlers styrkor Polen från väster och 17 september de sovjetiska trupperna från öster. Den nya gränsen löpte längs det svarta linjen på kartan. Jakub Sylman var bara 15 år då kriget började. Hans syster, Terna Frydman, var gift och hade ett litet barn. Ternas man och far tjänstgjorde i den polska armén under kriget i september 1939 då Tyskland och Sovjet anföll Polen. När svågern Icek, återvände hem efter den polska kapitulationen bestämde han att familjen Frydman och Jakub skulle vara säkrare på den av Sovjet ockuperade delen Polen än den tyska. Därför flydde Frydmans med sitt barn och Jakob genom den gröna gränsen till Sovjet. Den nya tysk-sovjetiska gränsen var då "en vänskapsgräns", enligt pakten och inte välbevakad. |
Ribbentrop-Molotovpakten från den den 23 augusti 1939 blev, bara en vecka senare, starten för andra världskriget. Den 1 september 1939 anföll Hitlers styrkor Polen från väster och 17 september de sovjetiska trupperna anföll från öster. Jakob Sylman var bara 15 år då kriget började. Antalet judar i Polen den 1 september 1939 då andra världskriget startade uppgick till cirka 3 474 000 människor. Bland en miljon polska soldater som slogs mot tyskarna och ryssarna i september 1939 var 13 procent (130 000) judar som kämpade i alla grenar av den polska armén
_______________________________________________________________________
5. 1939-1945, Polen - Sovjet
Jakub Sylman var bara 15 år då kriget började. Hans syster, Terna Frydman var gift och hade ett litet barn. Temas man och far tjänstgjorde i den polska armén under kriget i september 1939 då Tyskland anföll Polen. När svågern återvände hem efter den polska kapitulationen bestämde han att familjen Frydman och Jakob skulle vara säkrare i den ryskockuperade Polen än den tyska. Därför flydde Frydman med sitt barn och Jakob genom den gröna gränsen till Sovjet. Först till de gamla polska territorierna med staden Lwów. Därefter flyttade de till Sibirien och Uzbekistan. Jakob och Frydmans bodde bl.a. i staden Irkutsk, hela 6 533 km från Chmielnik. Han var duktig att laga bilar och blev lastbilförare.
_______________________________________________________________________
 |
| 5. 1945, Chmielnik efter kriget Jakob Sylman och Frydmans, hans syster och svåger, återvände efter kriget till Polen 1945. De ville se om det fanns några överlevande. Men det fanns inga Sylmans eller Frydmans i Chmielnik. I deras hus bodde polacker. De bosatte sig nu i staden Kielce där Jakob Sylman började arbeta som lastbilförare. De flesta judar i Polen förintades. Antalet judar i Polen den 1 september 1939, vid andra världskriget utbrott uppgick till cirka 3 474 000 människor. Enbart 50 000 av polska judar överlevde kriget i Polen. Det största antalet överlevande polska judar, drygt 230 000 fanns i likhet med Jakob Sylman i Sovjetunionen. Många judar återvände till Polen 1945-1946. Kartan är gjord efter kriget av en judisk överlevande från Chmielnik som försökte minnas den goda tiden före kriget. Han ritade kartan och skrev bl.a. var de judiska ungdomar träffades under sabbaten. _______________________________________________________________________________________________ |
 |
6. 21 Januari 1946, Kielce - Gdynia - Trelleborg
Jakob och Frydmans bodde, efter återkomsten från Sovjet i Kielce. De bestämde sig att fly från Polen. I deras hus i Chmielnik bodde polacker som flyttade in på hösten 1942 då alla judar från Chmielniks getto (ca. 13 000) deporterades, huvudsakligen till dödslägret Treblinka. Deportation till Treblinka betydde att de hade mördats där, i gaskammare. Jakob Sylmans far Leib och mamma Rosa var bland de mördade.
|
| _______________________________________________________________________________________________ |
Bland de 6 miljoner judar som mördades under andra världskriget (under Förintelsen) var ungefär hälften (eller 3 miljoner) polska judar. De flesta mördades i nazisternas utrotningsläger i Auschwitz, Treblinka, Majdanek, Belzec, Sobibór och Chełmno. Andra dog av svält och misshandel i gettotterna och skjutna vid massgravar. Ockuperade Polen blev den största platsen för det nazistiska utrotningsprogrammet, eftersom det var där de flesta av europeiska judar bodde.
Drygt 50 000 av polska judar överlevde kriget i Polen. Det största antalet överlevande polska judar, drygt 230 000 gjorde det i Sovjetunionen.
Många judar flydde österut under den militära, tyska blixt attacken 1 september 1939 och många "blev" inom Sovjet då Sovjet med stöd av Ribbentrop-Molotov pakten invaderade Polen från öst 17 september 1939. Det polsk-sovjetiska kriget varade till den 6 oktober 1939.
Strax efter att kriget avslutades började de judiska överlevande att lämna Polen. Polen var det enda östblocklandet som tillät fri judisk aliyah. Utflyttningen ägde rum i etapper och i olika former. Många lämnade Polen helt enkelt för att de inte ville bo i ett kommunistiskt land. De flesta dock ville inte bygga om sina liv på en plats där deras familjer mördades.
_________________________________________________________________________________
_________________________________________________________________________________
 |
8. 4 juli 1946, Kielce, Polen.
Pogromen i Kielce var den mest omfattande pogromen mot judar efter andra världskriget. Den ägde rum den 4 juli 1946 då man dödade 42 judar i staden. Judar som mirakulöst överlevde Förintelsen. En syn som man hoppades aldrig skulle ses igen efter kriget, en massgrav fylld med mördade judar.. Här bär man barnkistor till begravningsplatsen.
_________________________________________________________________________________
|
 |
| 9. 7 augusti 1946, Sverige Judar flyr från Polen. Pogromen i Kielce var den första men var den mest omfattande pogromen på judar efter andra världskriget. Den ägde rum den 4 juli 1946 i den polska staden Kielce där man dödade 42 judar som mirakulöst överlevde Förintelsen. Här rapporterar Dagens Nyheter om en grupp judar vilka, precis som Jakob Sylman, flydde från Polen till Sverige sjövägen. Efter Kielcepogromen lämnade många judar från Polen. Drygt 175 000 judar, Förintelsens överlevande fick legalt passera den polsk-tjeckiska gränsen. |
________________________________________________________________________________
10. 1946, Sommaren i Södra Sverige
Efter att de överlevande kom till Sverige och fått vård blev de placerade i olika typer av läger. Det fanns enskilda läger för judiska ungdomar och enskilda internat för judiska barn, t.ex. i Täby och på Lidingö. Lägren fanns i stora delar av Sverige, från Malmö i söder till Gävle i norr. I lägren pågick olika typer av undervisning och arbete. Pojkarna från Furudal arbetade t.ex. under sommaren 1946 med skördar av sockerbetor i södra Sverige.
|
_____________________________________________________________________________
 |
11. Hösten 1946, Forsbacka
Förintelsens överlevande. Jakob Sylman tillhörde en så kallad monogeneration. Monogeneration. ty pojkarna från Furudal och flickorna från Forsbacka var oftast de enda överlevande - utan syskon, föräldrar eller far- och morföräldrar. Pojkarna från Furudal möter flickorna från Forsbacka. De flesta av 70 flickor från Forsbacka och alla 27 pojkar från Furudal hade bestämt sig att resa vidare från Sverige till Eretz Israel, dvs till det dåvarande Brittiska Mandatet Palestina. I augusti 1946 sökte samtliga främlingspass. I väntan på avresan flyttade de flesta till Borås och arbetade där i olika textilföretag, bl.a. på Algots. __________________________________________________________________________
Jakob Sylman, hans syster Tema och hans svåger Icek sam deras barn anlände olagligt med en lastbåt från Gdynia till Trelleborg den 21 januari 1946. I Polen arbetade han som lastbilschaufför och bodde med Frydmans i Kielce.
Jakob Sylmans far Leib och mamma Rosa levde inte! De sökte politisk asyl. Svenska myndigheter ville skicka tillbaka dem, men den 29 januari fick han och Frydmans ett tillstånd att stanna i Sverige och skickades från Hässleholm där Jakon Sylmans syster bodde till Kummelnäslägret (Värmdö nära Stockholm). Därefter förflyttades han till Furudal-lägret nära Gävle. I Forsbackaskola i närheten arbetade hans kusin Chawa Sylman. Det var genom Chawa som Jakob träffade Lola Preiss. De blev ett par som levde ihop i 60 år tills Jakob gick bort i Kanada.
När kriget var slut så återvände Jakob Sylman och Frydmans de till Polen. Jakob Sylmans fru sa till mig (under våren 2020) att de återvände till Polen för att se om det inte fanns några överlevande. Men det fanns inga Sylmans eller Frydmans i Chmielnik. De överlevande judarna i Polen möttes ofta av fientlighet och förföljelser. Så många som 12 500 judar kan ha dödats efter kriget. Första pogromer ägde rum i Rzeszów och i Kraków redan 1945, direkt efter krigets slut.
|
_________________________________________________________________________________
 |
12. Vintern 1946, Boråstrakten
Utvandrarna. Hundratals av ungdomar som överlevde Förintelsen och togs emot av Sverige bestämde sig att resa vidare. Resan planerades först till slutet av 1946. Samtliga sökte då främlingspass. I januari 1947, reste ungdomarna från Furudallägret och Forsbacka med S/S båten Ulua från Sverige.
På bilden, den tredje från höger är Jakob Sylman. Bredvid Jakob i en ljus kofta står Lola Preiss, hans flickvän, och till höger hans kusin Chava Sylman, hon som sammanförde de två.
|
_________________________________________________________________________________
 | |
|
Jakob Sylman, 3 från höger på bilens flak tillsammans med andra som reste från Sverige i januari 1947 till Eretz Israel (Palestina) med S/S Ulua från Trelleborg.
_________________________________________________________________________________
En del av listan av de potentiella resande till Eretz Israel från maj 1946. Listan med olika övergångsläger och internatskolor omfattade bl.a. 70 flickor från Forsbacka och 27 pojkar från Furudal. De fanns med på den långa resan från Trelleborg till Haifa med fartyget S/S Ulua med start i januari 1947. Sammanlagt omfattade listan 3 311 personer. 650 av de åkte en januaridag till Trelleborg och avseglade från Sverige den 24 januari 1947.
_________________________________________________________________________________
14. 24 januari 1947, Trelleborg
Förintelsens överlevande reste vidare. Samtidigt som S/S Ulua anlöpte den 24 januari 1947 till Trelleborgs hamn kom även Förintelsens Överlevande dit, från hela Sverige. De kom med både bussar och tåg. Bl.a. så kom de med ett chartrat tåg från Falun, genom Stockholm till Trelleborg. Ett antal SJ vagnar rullades in i hamnområdet i Trelleborg, precis vid kajen där S/S Ulua låg. De som skulle med S/S Ulua var huvudsakligen överlevande som Sverige tog emot inom ramen av UNRRA aktion - Vita båtar och från Ravensbrück med Vita bussar strax innan. Alla som reste med S/S Ulua hade svenska främlingspass, kubanska viseringar och så fick de en röd utresestämpel på sina dokument.
_________________________________________________________________________________
 |
15. 24 januari 1947, Trelleborg hamn Förintelsens överlevande reste vidare. Samtidigt som S/S Ulua anlöpte den 24 januari 1947 till Trelleborgs hamn kom även Förintelsens Överlevande dit, från hela Sverige. De kom med både bussar och tåg. Bl.a. så kom de med ett chartrat nattåg från Falun, genom Stockholm till Trelleborg. Ett antal SJ vagnar rullades in i hamnområdet i Trelleborg, precis vid kajen där S/S Ulua låg. De som skulle med S/S Ulua var huvudsakligen överlevande som Sverige tog emot inom ramen av UNRRA aktion - Vita båtar och från Ravensbrück med Vita bussar strax innan. |
_________________________________________________________________________________
 |
16. Februari 1947, Medelhavet
Förintelsens överlevande reste vidare. S/S Ulua, som den 24 januari 1947 lämnade Trelleborgs hamn, kom efter stormarna på Nordsjön till lugnare och varmare trakter i södra Europa. Fotot taget troligen under resan genom Medelhavet.
_________________________________________________________________________________
|
 |
| 17. 28 februari 1947, S/S Haim Arlozorov, tidigare S/S Ulua utanför Haifa Förintelsens Överlevande ombord på S/S Haim Arlozorov. Nära den israeliska kusten tog ner Hondurasflaggan och hissade den israeliska med Magen David dvs med den blåa David stjärnan. Två brittiska minsvepare och ett antal jägare följde de överlevandes båt i flera timmar och närmade sig S/S Arlosorov från aktern. De lyckades att sätta ombord två officerare och tio brittiska marinsoldater. När britterna kom ombord försökte de att ta sig fram mot bryggan. Judarna, bl.a. Lola Preiss pojkvän, Jakob Sylman med flera från Furudal-lägret satte motstånd och pressade samtliga marinsoldater in i vattnet och tillfångatog de återstående. HMS Chieftan och en polisbåt från Haifa plockade samtliga britter ur vattnet. Efter en stund kom HMS Rowena på nytt ifatt S/S Arlozorov och la sig jämsides (bilden). Den här gången har de lyckats hacka upp sig och få över en större styrka på 27 man innan S/S Arlozorov lyckades komma loss. |
_________________________________________________________________________________
 |
| 18. 28 februari 1947, Haifa Under färden diskuterade besättningen och passagerarna hur de skall komma i land. De visste att de var övervakade av flyget och att snart skulle de bli "eskorterade" av den brittiska marinen. Planen var att komma rätt så nära stranden så möjligt, gira kraftfullt och med full fart på 12 knopp sätta fartyget på grunt vatten. Därifrån skulle de överlevande försöka ta sig iland och fly undan de brittiska soldaterna. Den brittiska kommandostyrkan som bordade deras fartyg hade skarpladdade vapen men sköt varningsskott i luften. Under detta tumult och striden ombord närmade sig S/S Arlozorov med full fart stranden. Den brittiska komandostyrkan ombord nådde inte styrhytten. De två brittiska minsveparna, HMS Rowena och HMS Welfare, som förföljde S/S Haim Arlozorov (tid. S/S Ulua) gav upp förföljandet för att själva inte gå på grund. S/S Arlozorov sattes medvetet på grund. Tyvärr, på den närliggande strandremsan vid Bar Galim stationerade en brittisk styrka. |
_________________________________________________________________________________
 |
Ett brittiskt rekognoseringsflygplan upptäckte S/S Ulua den 27 februari klockan 13.45, cirka 60 km från Port Said, Egypten. Fem brittiska skepp slog därefter följe med S/S Ulau som bytte namn till "Haim Arlosoroff". Fartyget fortsatte sin färd mot Haifa viken ( 32.8169 Longitude: 35.0057. Den 28 februari var det redan en hel armada av brittiska jägare och minsvepare som omringade S/S Ulua, sammanlagt 5 krigsfartyg. De fem brittiska skepp slog följe med S/S Ulau var HMS Chieftain, HMS Chevron, HMS Rowena, HMS Welfare och HMS St Austuell Bay som stod i ständig radiokontakt med bryggan på S/S Ulua och senare S/S Arlosoroff. Efter midnatt, den 28 januari som man bytte på S/S Ulua Hondurasflaggan och satte dit den israeliska med en blå David stjärna. HMS Rowena och HMS Welfare, två brittiska minsvepare närmade sig S/S Arlosoroff från aktern och lyckades till sist att sätta ombord 2 officerare och och 10 brittiska soldater. När de kom ombord på fartyget försökte de ta sig mot bryggan. Förintelsens överlevande, bl.a. Jakob Sylman, satte motstånd och pressade tio av soldaterna i vattnet och fångade de återstående. HMS Chieftan och en polisbåt från Haifa plockade upp de simmande från vattnet. HMS Rowena gav inte upp. Efter en stund kom den ifatt S/S Arlosoroff och la sig jämsides. Den här gången har de lyckats hacka upp sig och få över en styrka på 27 man innan man lyckades på S/S Arlosoroff att komma loss.
|
 |
Under färden diskuterade besättningen och passagerarna på S/S Ulua hur de skall landa i Eretz Israel. De visste att de var övervakade och skulle snart bli "eskorterade" av den brittiska marinen. Planen var att komma rätt så nära stranden så möjligt, gira starkt och med full fart (12 knopp) sätta fartyget på grunt vatten varifrån immigranter skulle försöka ta sig iland och fly undan de brittiska soldaterna. S/S Arlosoroff sattes medvetet på grund men man misslyckades att komma iland. Istället plockades de överlevande av brittiska landstigningsbåtar och fördes med fängelsefartyg till hamnen i Famagusta.
|
| S/S Arlosoroff sattes medvetet på grund utanför Haifa. De överlevande plockades upp av brittiska landstigningsbåtar och fördes därefter med fängelsefartyg till hamnen i Famagusta och lägren där. |
_________________________________________________________________________________
 |
| 19. 1947-1948, Cypern, läger nr. 66 Jakob Sylman från Chmielnik i lägret nr. 66 utanför Famagusta på Cypern. 1947-1948. Dessa läger hade i likhet med koncentrationslägren Nazityskland dubbla tagtråd och beväpnade vakter i tornen.
_________________________________________________________________________________
|
 |
| 20. 1947-1948, Cypern Jakob Sylman med sin fästmö - Lola Preiss, den ljusa flickan och med kusinen Chava (Ewa) Sylman. Jakob tillbringade krigsåren i Sovjet medan Chava som stannade i Polen blev liksom Lola Preiss tillfångatagen. Båda var fångar och slavarbetare i läger Hasag Kielce - en ammunitionsfabrik. De hade dock inte mycket kontakt på den tiden då Chava var flera år äldre. När Jakob Sylman flydde från Polen till Sverige arbetade Chava som sekreterare på samma anläggning där Lola Preiss bodde. Chava agerade lite som äktenskapsmäklerska och Lola och Jakob blev ett par.
_________________________________________________________________________________
|
 |
| 21. 1947-1948, Cypern "Gänget från Furudal" gjorde det här minneskortet med bl.a. fem foton. "Sommarlägret", högst upp till vänster och "vinterlägret" nedanför. Lägren hade i likhet med koncentrationslägren i Nazityskland hade dubbla tagtråd och vakter i tornen. Högst upp till höger ser man en gångbro mellan lägren som många där associerade med broar vilka fanns i de två största getton, i Warszawa och Lódz. På bilden i mitten finns bl.a. Lolek Majerowicz och Jakob Sylman.
_________________________________________________________________________________
|
 | |
|
 |
| 23. 8 November 1949, Israel
De från Förintelsens överlevande ungdomarna, Lola Preiss från Kraków och Jakob Sylman från Chmielnik i Polen.
De träffades i Forsbackalägret 1946. De kom 1948 från det brittiska interneringslägret på Cypern och gifte sig i Israel. På fotot syns Lola Preiss och Jakob Sylman i den israeliska arméns, IDF:s uniform.
_________________________________________________________________________________
|
