Saturday, February 16, 2019

Vera Krémers väg till Stockholm - QR underlag till guiden över Norra begravningsplatsen i Stockholm - Ett öde bland 6 miljoner Förintelsens offer.

Vera Krémer - 17 år

Vera Krémer född Nagy i skolan i .... Vera står som andra från vänster i översta raden 
markerad NV (Nagy Vera). 
Vera föddes i Ungern 24 juni 1920. Hon går i grundskolan och därefter gymnasiet. Gifter sig och får ett barn, Julia. Andra världskriget börjar 1 september 1939 men det berör inte direkt Ungern. Det man märker i Ungern är flyktingar från Polen och Tjeckien. Många av de ät judar. Det bildas getton och koncentrationsläger men långt ifrån Ungern, huvudsakligen i det ockuperade Polen.
Vera Krémer född Nagy stickar. Kanske för det kommande barnet?

Miklós Krémer och Vera Krémer (här 21 år) tillsammans med sin nyfödda dottern Julia, Szolnok 1941.
Vera Krémer 23 år med dottern Julia 2 år, juli 1943.
År 1943. Vera Krémers dotter och Veras mor framför huset med de vita pelarna. Veras mamma sändes den 11 juli 1944 vid selektionen vid ankomsten till Auschwitz till döden i gaskamrana.

Den storskaliga Förintelsen och förföljelsen av judar började i samband med Operationen Barbarossa 22 juli 1941. Efter de tyska anfallet mot Sovjetunionen har Einsatsgruppen igångsatt massavrättningar av judar. Det skedde genom skjutning vid speciellt förberedda uppgrävda massgravar eller raviner. Det mest kända avrättningsplatsen heter Babij Jar, en ravin i utkanten av Kiev där judiska barn, kvinnor och män sköts till döds. På två dagar, 29-30 september 1941, mördades 33 771 judar i Babij Jar. Allt dokumenterades noga, sifferexercisen var viktig för nazisterna. Aktionen hade genomförts enligt en tysk rapport ”utan några incidenter”. Förintelsen planeras vidare vid Wannsee konferensen i januari 1942 då man fastställer planer för den industriella Förintelsen med en kedja av 6 st dödsläger och oändligt många koncentrationsläger. I Wannseee gick nazister igenom alla europeiska länder och satte ihop ett protokoll som handlade om att mörda i de europeiska judar. Protokollets sida 5 och 6 (av 15) var inget annat än en mördarlista med 11 000 000 milioner människor. När det gäller Ungern så står det på listan en siffra 742 800 judar.

Fram till 19 mars 1944 levde den judiska befolkningen i Ungern ett nästan normalt liv. De stora getton i Europa, bl.a. i Warszawa och Lodz har nästan fullständigt tömts på sina forna invånare som mördades. Treblinka dödslägret beläget 8 mil öster om Warszawa var verksamt till den 19 oktober 1943, då de kvarvarande fångarna sköts ihjäl. Kort därefter revs lägret och man försökte förinta samtliga spår. Under 16 månader har man mördat där nästan 1 miljon judar. I Auschwitz dödslägret har man däremot utökat dödsmaskineriet med nya gaskammare och krematoriet.

Enligt planerna skulle förintelsen av de ungerska judar starta med den judiska befolkningen i landsorten och först därefter i juli skulle judarna samlade i Budapestgettot deporteras mot döden i Auschwitz.

Från den 5 april 1944 fick alla judar (utom barn under 6 år) bära en gul Davidstjärna. Ungern delades i ett antal distrikt och de ungerska gendarmerna fick ansvaret för att samla in den judiska befolkningen i ett antal getton och deportera de  i 110 tågsätt till den tjeckiska gränsstaden Kosice - Kassa där tyskarna övertog bevakningen av de dödsdömda judarna. Många judiska män i värnpliktsålder blev kallade innan till en arbetstjänst som innebar slavarbete i koppargruvor i Jugoslavien eller att gräva skyddsgravar i Ukraina. Veras man (Julias pappa) blev kallad till ett sådant arbetstjänst. Familjen Krémer splitrades. Medan Vera Krémer fördes till gettot i Monor gömde man dottern Julia hos farföräldrar.





Vera Krémers sista skrivna brevet från Monorgettot adresserad till hennes mans familj i Dunaszerdahely. Brevets tre första rader: Min kära Babu! Lägret där jag befinner mig kommer troligtvis att utrymmas inom två dagar. Mina föräldrar har redan skickats vidare, till Schlesien påstås det. Jag, som konvertit, är ännu så länge här.


I telegrammet står det: Kom genast till Monor efter mig med mitt dopattest, livsavgörande fråga. Vera Stämpel med datum 8 juli 1944, ovanför själva texten och klockslaget 16.05 tyder på att den sändes iväg dagen innan som Vera Krémer deporterades till Auschwitz. Det sista tåget med 45 boskapsvagnar med bl.a. Vera Krémer  lämnade Monor den 9 juli 1944 med det sista deportationståget därifrån.

Vera Krémer skrev ett sista brev och därefter så skickade ett telegram från gettot och bad om hjälp. Sista brevet stämplades och sändes iväg av postkontoret i Monor den 11 juli 1944. Då hade gettot i Monor redan tömts på alla judar och tre tågsätt av boskapsvagnar avgick därifrån med över 3 000 judar i varje tåg.

Brevets tre första rader: 
Min kära Babu! Lägret där jag befinner mig kommer troligtvis att utrymmas inom två dagar. Mina föräldrar har redan skickats vidare, till Schlesien påstås det. Jag, som konvertit, är ännu så länge här.

I telegrammet står det: 
Kom genast till Monor efter mig med mitt dopattest, livsavgörande fråga. 
Vera
Stämpel med datum 8 juli 1944, ovanför själva texten och klockslaget 16.05 tyder att den sändes iväg dagen innan som Vera Krémer deporterades till Auschwitz. Det sista tåget med 45 boskapsvagnar med bl.a. Vera Krémer lämnade Monor den 9 juli 1944.



Selektion vid rampen i Auschwitz-Birkenau. Kvinnor, barn och äldre än 50 år fördes direkt till gaskamrarna. På den nedre bilden från ett tyskt arkiv står Bundesarchiv Bild 183-N0827-318, KZ Auschwitz, Ankunft ungarischer Juden. 1 May 1944. Selektionen innebar att alla i den namnlösa gruppen - kvinnor, barn och gamla mördades 1 maj 1945 i gaskamrarna. En del i gruppen har kvar sina påsydda Davidstjärnor.

Det sista tåget med 45 boskapsvagnar med bl.a. Vera Krémer och hennes mor lämnade Monor den 9 juli 1944 och anlände till Auschwitz-Birkenau den 11 juli 1944. I staden Kosice (Kassa) vid gränsen antecknade järnvägsstationens föreståndare det som var skrivet på en av vagnarna - i tåget nr. 135 fanns 3079 judar. 

Efter selektionen vid ankomsten till Auschwitz-Birkenau var det bara 426 män och 469 kvinnor från gettot i Monor som blev utvalda till slavarbete, bland de 24 åriga Vera Krémer. Resten, 2184 människor har kvävts till döds i Auschwitz-Birkenaus gaskammare samma dag.


När fronten närmade sig startade tyskarna evakuering av Auschwitz med deportationer av cirka 66 000 fångar huvudsakligen till Bergen-Belsen och Buchenwald. Den 18 januari 1945 så startade så kallade dödsmarscher, evakuering till fots utan vinterkläder och skor. Vera Krémer kom till Bergen-Belsen. I april insjuknade hon i tyfus.

När östfronten närmade sig, startade tyskarna evakuering av Auschwitz med deportationer av cirka 66 000 fångar huvudsakligen till Bergen-Belsen och Buchenwald. Den 18 januari 1945 så startade så kallade dödsmarscher, evakuering till fots utan vinterkläder och skor.

Vera Krémer kom till Bergen-Belsen. I april insjuknade hon som tusentals andra, bl.a. Anne Frank och hennes mor i tyfus.

Bergen-Belsen lägret befriades eller egentligen övertogs av brittiska trupper efter fyra dagars förhandlingar, den 15 april 1945.

Bergen-Belsen. 10-tusentals icke begravda kroppar påträffades vid befrielsen den 15 april 1945.
Ett exempel på en information (undertecknad Gustaf av Kungen) som inte publicerats tidigare som gäller i högsta grad Förintelsens offer begravda i Stockholm. Det handlar om deltagandet i UNRRA-aktionen.


Vera Krémers resa från Lubeck startade den 5 juli och S/S Kastelholm anlände till Stockholm söndagen den 8 juli 1945 efter 4 dagar till sjös.




Vera Krémer låg under resan mellan Lubeck och Stockholm i en hytt nr 31 (på babordsidan).


I Lubeck fick Vera Kremer ett identifikationskort med nummer 3125. Den gröna stämpeln inresan Trelleborg var troligen instämplad i Stockholm eller dagen innan på redden i Trelleborg.

Diagnos pleurit, lungsäcksinflammation, innebär kraftig och skärande smärta i bröstkorgen som förvärras vid djupa andetag, hosta och nysning. Vera Krémer hade exsudativ pleurit således med mycket vätska i lungorna. Röntgenläkaren i Stockholm skrev i sitt utlåtande att man p.g.a vätskenmängden hade svårt att bedömma (se) lungorna. I anamnesen från S/S Kastelholm skriver man att man har tappat 1/2 liter vätska 5 dagar före avresan från Lubeck.

Diagnos pleurit, lungsäcksinflammation, innebär kraftig och skärande smärta i bröstkorgen som förvärras vid djupa andetag, hosta och nysning. Vera Krémer hade exsudativ pleurit således med mycket vätska i lungorna. Röntgenläkaren i Stockholm skrev i sitt utlåtande att man p.g.a vätskenmängden hade svårt att bedömma (se) lungorna. I anamnesen från S/S Kastelholm skriver man att man har tappat 1/2 liter vätska 5 dagar före avresan från Lubeck.

S/S Kastelholm förde under juni och juli 1945 Förintelsens överlevande, mestadels från Bergen-Belsen till Stockholm. Det skedde inom UNRRA hjälpen och under Röda Korsets. S/S Kastelholm ingick då i en flotta av fem fartyg som administrerades av Marinstaben och fick därefter namnet de Vita fartygen. Alla fem fartygen skulle Röda-kors-märkas samt namnet SVERIGE och fatygets namn med stora bokstäver. För- och akter skulle märkas med ett rött kors på vit botten omgivet av en svart ring. Foto (övre): Britt Björkdal.


Ett antal Förintelsens överlevande som har kommit till Stockholm under sommaren 1945, kom till Frihamnen med lasarettfartyget S/S Kastelholm från Lubeck. De kom till Kajplats 2, precis bakom Magasin 2 där båtar till Tallin lägger till nu. De mest sjuka hade burits iland på bårar eller utan bårar som små knyten svepta i filtar då många vägde strax över 20 kilo. De något starkare fick gå iland själva och sattes på de uppställda träbänkarna på kajen.
Alla ankommande undersöktes och kördes först till sanitetsanstalten i Ropsten och därefter därifrån de dryga 50 kilometrarna till beredskapssjukhuset i Sigtuna. Många som undersöktes ombord och var mycket sjuka fördes direkt med ambulans till Epidemisjukhuset vid Roslagstull, knappt 2 km från Frihamnen.
Den 8 juli 1945, direkt från Kajplats 2 i Frihamnen förs Vera Krémer på bår till ambulansen och körs till Epidemisjukhuset vid Roslagstull och avdelning III där. Övriga ankommande undersöktes och kördes först till sanitetsanstalten i Ropsten och först därefter därifrån, i en arméambulansbuss, de dryga 50 kilometrarna till beredskapssjukhuset i Sigtuna. 

Den 8 juli 1945, direkt från Kajplats 2 i Frihamnen förs Vera Krémer på bår till ambulansen och körs till Epidemisjukhuset vid Roslagstull och avdelning III där. Vera registreras där såsom "Ungersk krigsfånge".

Epidemisjukhuset vid Roslagstull i Stockholm. Sjukhuset hade flera avdelningar som var uppdelade efter de olika smittsamma sjukdomarna och låg i olika byggnader för att minska smittorisken. Vera Krémer kom till avd. III.

Den 8 juli 1945, direkt från Kajplats 2 i Frihamnen förs Vera Krémer på bår till ambulansen och körs till Epidemisjukhuset vid Roslagstull och avdelning III där. Vera registreras såsom Ungersk krigsfånge.


Den 13 juli klockan 16.25 dör Vera Krémer 24 år gammal på Epidemisjukhuset i Stockholm. Total vårdtid i Sverige 5 dagar.


Den 13 juli klockan 16.25 dör Vera Krémer, 24 år gammal, på Epidemisjukhuset i Stockholm. Vårdtid 5 dagar.

Vera Krémer var den första bland Förintelsens offer som dog och begravdes i Stockholm. I Mosaiska församlingens gravbok finns en anteckning som kanske kan ifrågasättas 1945 års räddade. Jag vet inte om det fanns rabbin vid begravningen eller om stoftet fördes till Kapellet innan begravningen.


Vera Krémer var den första bland Förintelsens offer som dog och begravdes i Stockholm. I Mosaiska församlingen gravbok finns en anteckning som kanske kan ifrågasättas "1945 års räddade".
Vera Krémer i SUK-registret


Vera Krémer och två andra fd koncentrationslägerfångar som kom till Stockholm och dog strax efter på Epidemisjukhuset vid Roslagstull. Utdrag ur Begravningsboken.


Vera Krémers grav. Hon kom till Stockholm med S/S Kastelholn och dog strax efter på Epidemisjukhuset vid Roslagstull. Stenkonservatorn Justyna Bamba har restaurerat stenen som hittades 5 cm under grässytan.

Vera Krémers dotter Julia överlevde Förintelsen, lever och bor idag (2019) i Budapest. Hon bytte både för- och efternamn. Även Vera Krémers man Miklós som var utkomenderat till slavarbete överlevde Förintelsen.

Familjebilderna kommer från Julia Krémer och har tillställts från Tomas Kertész arkiv i Stockholm. Stor tack till Tomas Kertész att Vera Krémer har fått ett ansikte! Tack Tför översättningarna av de så skakande telegram och brev som ger en klar bild av Förintelsens fasor.

Friday, February 15, 2019

Min idée till en kortfilm eller teaterföreställning med Jessica Zandén som läkare




Min ideé till en kortfilm eller en teaterföreställning. Jag ser Jessica Zandén som läkare som skriver anamnes på Epidemisjukhuset vid Roslagstull. Hon är ensam med patienten som har precis körts till sjukhuset med en ambulans. En kort sträcka, bara från Kajplats 2 i Frihamnen. Patienten, en kvinna 18 år gammal har överlevt Förintelsen och kommit med fartyget Kastelholm från Lubeck. Patienten väger 28 kg och har en tatureing på sin vänstra arm. Ett nummer som börjar på A-234.... Vi ser inte patienten, vi ser bara läkarens böjda rygg. Patientens röst hörs knappt (inspelad). Läkaren, Jessica, ställer frågor, får enkla, skrämmande svar som hon upprepar med en röst som hörs tydligt. Det handlar om antal år i getton, därefeter i koncentrations- och arbetsläger såsom Auschwitz, dödsmarscher och slutligen tiden i Bergen-Belsen. Samtidigt ser man i bakgrunden på högra sidan av scenen hur en text kommer fram, maskinskriven, ord efter ord och till sist formar hela det äkta anamnesen.

Alternativet, skrivtexten kommer fram samtidigt som läkaren skriver och uttalar högt vad den överlevande ha sagt:  Till sist så ser man hela sidan av det riktiga Läkarkortet som har skrivits under sommaren 1945.

På vänstra sidan av scenen en bild från gettot, Auschwitz, dödsmarscher och slutligen Bergen-Belsen och transporten till Sverige.

Man kan utgå från professor Halina Neujahrs läkarkort och hennes liv.
Man ser inte läkarens ansikte, man koncentrera sig till rösten, orden och det skrivna texten.

Om Anamnes, eller se länken här: https://jimbaotoday.blogspot.com/2019/01/anamnes-av-fd-koncentrationslagerfangar.html

Man kan även ha en annan vinkling och göra scenografin som det vore på något av de fem Vita Skepp som användes för transporter mellan Tyskland och Sverige och ha dr. Lisa Welander som den som skriver.

Wednesday, February 13, 2019

"Flyktingar" som kom till Sverige under sommaren 1945 arbetade redan på hösten 1945. Om de judiska fd koncentrationslägerfångar som ville åka bort från Europa, helst till Eretz Israel - Palestina.

Tre bilder och en titel. Utav de 23 fd fångar, de flesta kvinnor från Bregen-Belsen ville många åka till Eretz Israel - Palestina - på den sidan hela 10 stycken. Tre stycken ville åka till Amerika (3st.) och till Polen och Rumänien (2 st.). Vikten vid ankomsten anges i kolummen till vänster. Vikten vid befrielsen av Bergen-Belsen, 8-10 veckor innan de kom till Sverige, anges inte.


Anamnesen om kvinnan som har sett hela släkt gå till gaskamrarna medan hon klarade "selektionen" har påverkad mig starkt. Om hon inte har överlevt så skulle hela släkten förintats och inte lämnat ett enda spår efter sig. Därför, som jag skrev tidigare på min blogg, få av de överlevande sökte efter sin släkt efter andra världskriget, de kände/visste att de flesta släktingar hade mördats i sådan omfattning att det var ingen idé att försöka efterlysa de genom Röda korset. De visste redan det som andra har fortsättningsvis svårt att förstå att det handlade om kataklysm.

Tre bilder och en titel. Säger så mycket om Förintelsen. Utav de 23 fd fångar, de flesta kvinnor från Bregen-Belsen ville många åka till Eretz Israel - Palestina - på den sidan hela 10 stycken. Tre stycken ville åka till Amerika (3st.) och till Polen och Rumänien (2 st.). De ville bort från Europa.

Av anamnes, se ovan, framgår klart att två av kvinnorna upplevde en hel del. En av dem såg hela sin släkt gå efter selektionen till gaskammare. Hon hade, som många andra ingen att åretvända till i hemlandet i Ungern och drömmen "nästa år i Jerusalem" fanns redan långt innan andra världskriget startade.